Anonym (ledsen och förbannad!)

Äldre 7 Jul 18:06

204 svar

Dead beat daddy!!

Sen vi skildes för några år sedan har han gått från att vara världens bästa pappa till att inte bry sig om sina barn längre?! Jag valde att gå, men hur länge ska han hämnas på mig? Det är ju barnen som råkar illa ut bara, och mitt hjärta blöder för dom.

Kort scenario: Jag övertog vårt gemensamma hus efter skilsmässan för att barnen skulle kunna gå kvar i skolan och slippa ryckas upp från allt som är dem kärt och bekant. Vi har 3 barn i åldrarna 4, 8 och 18. Det enda pappan gjort för sina barn förutom att ha dem varannan helg är att betala underhållsbidraget han är skyldig att betala. Eller tagit ut dem på restaurang eller så NÅN gång när barnen är hos honom. Jag går på knäna ekonomiskt och tycker f*n han kan hjälpa till att köpa saker till barnen då cyklar, datorer, spel, kläder osv är väldigt dyrt till tre barn och han tjänar minst det dubbla än jag!! Dom hade en bra standard när vi var tillsammans och bara för att vi skiljt oss vill jag inte att mina barn ska ha det sämre än deras kompisar häromkring. Nu vill pappan att alla tre barnen ska börja bo hos honom lite mer, gärna varannan vecka. Men påstår att JAG ska stå för ALLTING barnen behöver då barnbidraget går till mig. Vadå, han tjänar DUBBELT mer än mig och det är JÄTTEDYRT att köpa försäkring, fritids, kläder, sportskor, betala terminsavgifter för deras sporter, glasögon, mediciner, mat osv. Hur faan kan han ha blivit så jävla snål och oempatisk helt plötsligt och bara skita i (mig han vet min situation) barnen. VILL HAN verkligen att DE ska behöva lida för VÅR separation? Går inte att prata med honom han är kall hårs och skiter totalt i mig och barnen nuförtiden verkar det som. Han har RÅD att ge barnen en bättre livsstandard än det här! Vad fan hände med honom, känner inte igen honom längre, har jag levt med en främling?

TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2014-07-07 18:08
Vet ej fall jag lagt den i rätt tråd? Kanske skulle legat under separation/skilsmässa?
Men å andra sidan är det väl för att han träffat en ny och lever ett helt nytt liv utan sina barn som han skiter i oss. Så kanske funkar det här med.

sextiotalist

Äldre 18 Jul 11:16

#141

Anonym (ledsen och förbannad!) skrev 2014-07-18 10:29:33 följande:

Fast jag får ju tycka att barnen och jag ska ha kvar en hög levnadsstandard. Ingen kommer ju skjuta mig. Liksom. Personligen tycker jag att jag lever UNDER mina tillgångar. Fast jag har uppfattat att du och dina likar tycker så. Uppfattat!!

Det får du tycka hur mycket du vill, men fortfarande så är det inget som du kan kräva.

Anonym (ledsen och förbannad!) Trådstartaren

Äldre 18 Jul 11:18

#142

sextiotalist skrev 2014-07-18 10:35:08 följande:

Det spelar ingen roll vad du tycker, ditt ex delar inte den uppfattningen. Om du vill att han ska bidra mer, så får du gå via tingsrätten. I tingsrätten ser din till barnets verkliga behov, inte om de vill ha jeans för några tusenlappar. Som andra skrev, du valde att bo kvar, och får därmed också ta konsekvenserna av det valet.

Du må ha gamla värderingar, men vi har en modern lagstiftning och det är den du kan luta dig mot.

Ja så är det sextiotalist. Jag tror t o m domstolen kan döma till min fördel. Med tanke på pappans ekonomi. Dock har jag inte orkat dra i gång hela apparaten (eller haft möjlighet att lägga ut pengar på advokatkostnader etc.) och tvekat då jag tror att det kanske är mina barn som måste stämma fadern. Jag måste ta reda på hur en eventuell utgång kommer att bli innan jag vågar dra det så långt. Och vad det kommer att kosta.

sextiotalist

Äldre 18 Jul 11:18

#143

jvs skrev 2014-07-18 11:13:37 följande:

Det är lite lustigt hur du försöker framställa det som att andra i tråden är avundsjuka för att de inte haft ditt flådiga liv samtidigt som du inte själv inser att DU inte har möjlighet att leva så, DIN MAN hade och han bor inte med dig längre så din 18-åring måste nog vänja sig vid betydligt billigare jeans. Eller skaffa ett jobb.

Jag tycker också det är lite lustigt.

Anonym (ledsen och förbannad!) Trådstartaren

Äldre 18 Jul 11:20

#144

Iam skrev 2014-07-18 10:38:46 följande:

Problemet för dig, som du inte verkar förstå, är att din verklighet inte stämmer överens med svea rikes lag. Du har inga belägg för att först vägra låta din man köpa ut dig ur er hus eftersom du inte vill att han ska bo där med någon annan - och sen kräva att han ska stå för dina omkostnader i samband med att du får som du vill och får huset.

Du har inga belägg för att han inte bryr sig om sina barn när du själv skriver att han vill ha varannan vecka. Du nekar honom dock eftersom du inte vill förlora dina, som du framställer det i tråden, små guldkalvar som du tror kan ge dig hans pengar.

Och nej, jag är inte ett dugg avundsjuk på dig, varför skulle jag vara det? Du utgår från att alla som säger emot dig har det sämre än dig, men jag skulle gissa att vi som säger emot dig gör det av två anledningar:

1 för att vi vet hur lagen fungerar i dessa sammanhang, vi bor i Sverige, inte Usa.

2 för att vi är självständiga kvinnor som kan ro runt vår egen tillvaro med eller utan man. Det är inte vi som sätter ett lägre värde på kvinnor. Det gör du genom att anse att en kvinna inte är värd mer än hennes (ex)mans inkomst.

Gällande din bostadssituation.

1 kontakta mäklare

2 sätt dig med telefonboken och ring varenda privat hyresvärd du hittar. Om du nu har så bra inkomst som du hävdar borde det inte vara några som helst problem för dig att få en lägenhet.

Därefter kommer det att lösa sig på ett eller annat sätt. Du är inte den första som skiljer dig och får leta ny bostad, och inte den siste.

Och för guds skull. Sluta göm dig bakom barnen. Om du låter pappan få dom varannan vecka, som han vill, kommer dom få den standard du anser att dom förtjänar. Du kommer dock få den standard DU har råd med, vilket är hur verkligheten fungerar oavsett vad du tycker om det.

Just detta tar jag med mig. Tack, det är HJÄLP jag vill ha. Inte pekpinnar på hur jag är som person osv.

sextiotalist

Äldre 18 Jul 11:22

#145

Anonym (ledsen och förbannad!) skrev 2014-07-18 11:18:20 följande:

Ja så är det sextiotalist. Jag tror t o m domstolen kan döma till min fördel. Med tanke på pappans ekonomi. Dock har jag inte orkat dra i gång hela apparaten (eller haft möjlighet att lägga ut pengar på advokatkostnader etc.) och tvekat då jag tror att det kanske är mina barn som måste stämma fadern. Jag måste ta reda på hur en eventuell utgång kommer att bli innan jag vågar dra det så långt. Och vad det kommer att kosta.

Såvida inte 18-åringen går i gymnasiet så är det endast 4-åringen och 8-åringen som du kan stämma för och de har inte så höga utgifter, så du kanske kan räkna med en 500-ing till för barnen (eller en tusenlapp om du har tur).
18-åringen, om han/hon går i gymnasiet, så får han/hon stämma själv.
Kom ihåg att om ditt ex har nya barn, så ska räknas de med som utgift för mannen, sambon hade kunnat sänka underhållet med 300 kronor när vårt barn föddes, men vi tyckte det var fåniga pengar att bråka om

Anonym (ledsen och förbannad!) Trådstartaren

Äldre 18 Jul 11:25

#146

Satfläsk skrev 2014-07-18 10:51:22 följande:

Spelar ingen roll vad du tycker eller hur du är uppfostrad.

Vill ditt ex inte betala mer än underhåll för era barn, så behöver han inte. Han har inga som helst skyldigheter att försörja dig för att du vill leva flott.

Du får se till att flytta till ett billigare boende och på så sätt sänka dina utgifter.

Det är dags för dig att inse att du inte längre kan leva lika flott som förut.

Tycker du på allvar att en man som tjänar runt miljonen om året bara ska behöva betala dryga 3000 kr i månaden för SAMMANLAGT tre barn med stora behov?!!! Borde underhållsbidraget snarare inte vara inkomstrelaterat? Varför ska JAG/BARNET behöva stämma fadern på mer pengar och riskera stå med rättegångskostnaderna själva Om vi förlorar? Varför läggs det på mig? Och barnen? Varför slipper fadern ut lätt som en skvätt om han inte vill göra rätt för sig...?

Anonym (ledsen och förbannad!) Trådstartaren

Äldre 18 Jul 11:27

#147

sextiotalist skrev 2014-07-18 10:50:44 följande:

Ha, det kunde vara sambons ex som skrivit något liknande (men min sambo var inte höginkomsttagare). Men hon fock bakslag efter bakslag tills hon insåg att hon inte kunde utgå från vad hon ansåg.

När hon släppte sin kamp så fick hennes andra och betydligt trevligare sidor komma fram och är numera en kvinna som jag uppskattar och är en underbar mor till sina barn. Det tog några år innan hon släppte den omöjliga striden som tog energi från både henne och oss

Jag är en trevlig och underbar kvinna. Mot dom jag vill och dom som behandlar mig bra. resten struntar jag faktiskt i. Min exmans nya pingla i synnerhet.

Anonym (ledsen och förbannad!) Trådstartaren

Äldre 18 Jul 11:28

#148

Satfläsk skrev 2014-07-18 10:51:22 följande:

Spelar ingen roll vad du tycker eller hur du är uppfostrad.

Vill ditt ex inte betala mer än underhåll för era barn, så behöver han inte. Han har inga som helst skyldigheter att försörja dig för att du vill leva flott.

Du får se till att flytta till ett billigare boende och på så sätt sänka dina utgifter.

Det är dags för dig att inse att du inte längre kan leva lika flott som förut.

Jag önskar det vore så lätt satfläsk. Läs igenom och se vad som hindrar mig. Har skrivit det flera gånger.

jvs

Äldre 18 Jul 11:37

#149

Anonym (ledsen och förbannad!) skrev 2014-07-18 11:25:54 följande:

Tycker du på allvar att en man som tjänar runt miljonen om året bara ska behöva betala dryga 3000 kr i månaden för SAMMANLAGT tre barn med stora behov?!!! Borde underhållsbidraget snarare inte vara inkomstrelaterat? Varför ska JAG/BARNET behöva stämma fadern på mer pengar och riskera stå med rättegångskostnaderna själva Om vi förlorar? Varför läggs det på mig? Och barnen? Varför slipper fadern ut lätt som en skvätt om han inte vill göra rätt för sig...?

Vad är det för stora behov du tänker på? Underhållet är ju avsett att täcka det viktigaste , inte jeans för 1700, jeez.

Anonym (ledsen och förbannad!) Trådstartaren

Äldre 18 Jul 11:37

#150

sextiotalist skrev 2014-07-18 11:09:36 följande:

Du är inte den enda som blivit blåst i en separation, en manlig kollega blev blåst två gånger i två separationer genom att inte se till att ha samboavtal t.ex (att han inte lärde sig efter första gången är en obesvarad fråga)
Ja, du är arg och besviken, men du har, till skillnad från många andra, en möjlighet att göra en förändring.
Att leta efter ett billigare boende är prio ett, att få barnen att inse att du inte har en oändlig plånbok, att se till att det vuxna barnet skaffar sig en inkomst och kan försörja sig själv är också viktigt.
Du kan också se över om det finns en möjlighet att stämma på högre underhåll för de två yngre, men det inte säkert att det blir några större belopp.
Sambons ex tog till rejält och det blev halverat direkt i tingsrätten, för det finns regelverk kring detta också.

Hur gamla är barnen ?

Som står i trådstarten har jag två mindre barn och en 18-åring med diagnos.
Det är svårt med den stora som har svårigheter dock. Jag jobbar heltid kämpar och har hand om allt med mina älskade barn. Jag försöker återhämta mig från en skilsmässa som tydligen blivit bitter samtidigt. När min stora börjar gråta och inte klarar av sina egna vardagsbestyr, och jag samtidigt skall pressa hen till att gå ut och skaffa jobb brister mitt hjärta en smula. Jag vill inte att mina barn ska behöva lida över skilsmässan ( som var mitt beslut) och jag kanske gärna därför överkompenserar med att de ska ha den standard/saker/kläder de haft för att de inte skall behöva berövas detta också. Hur mycket mer per barn tror du är rimligt man kan få per månad om fadern tjänar runt miljonen och endast betalar de dryga 3000 kr i månaden han gör för TRE barn? Vad kan man vinna på att dra det till tingsrätten? Kan man förlora med de förutsättningarna tror du?

Dead beat daddy!!

INNEHÅLL