Skaffa gemensamma barn

Anonym (TS)

Äldre 4 Aug 20:37
203 svar

Visa endast Anmäl

Skaffa gemensamma barn

Jag lever med min sambo och hans två barn. Min längtan efter barn är stor och jag känner att det snart är dags att börja försöka. Problemet är bara det att jag vill ha två och han vill nätt o jämnt bara ha en.. Vi bråkar om detta väldigt ofta och ja, vad ska man göra? För honom var det jätteviktigt att hans äldsta dotter skulle få ett syskon och för mig är det också viktigt att vårt barn får ett helsyskon. Kanske en del tycker att det är löjligt för att vårt barn redan kommer ha två halvsyskon men så känner jag iallafall. Och jag vill ha två barn. Det är bara så. Men sambon vägrar. Ett får räcka.. Men ska min dröm om flera barn måste anpassa sig för att han redan har två? Ska jag måsta känna mig tacksam för att han kunde släppa till och ge mig ett barn? Nej, jag tycker inte det är rätt.. Bonus mammor stå på er och våga ställa era egna krav!!
- «
- ‹
- Sida 4 av 20
- 1
- 2
- 3
- 4
- 5
- 6
- 7
- 8
- 9
- 10
- 11
- 12
- 13
- ›
- »
Svara i tråden
Svar på tråden Skaffa gemensamma barn
MxMeNow

Äldre 4 Aug 21:51
#31

Visa endast Anmäl

Brumma skrev 2014-08-04 21:44:02 följande:
Ni som bestämt redan innan ni flyttar ihop med ngn HUR MÅNGA barn ni ska ha (alltså där ni inte nöjt er med att vara överens om att skaffa barn ihop), har ni bestämt namn och kön oxå? Ifall att liksom? Hur många år det ska vara mellan... Vad gör ni om partnern ändrar sig längs vägen?

En seriös undran.

Självklart! Jag beställde flicka, pojke, flicka, pojke med ca 18 månader mellan barnen. Första född i januari, alla fullgångna och beställda att ploppa ut exakt på bf kring 12:00 för då skulle vi hinna hem innan 22:00 så jag kunde sova hemma. Ella, Pelle, Görel och Gösta!
MxMeNow

Äldre 4 Aug 21:52
#32

Visa endast Anmäl

Brumma skrev 2014-08-04 21:45:16 följande:
Alltså - måste man verkligen bestämma exakt hur många barn man skall ha? Räcker det inte med att man är överens om att man vill ha barn tillsammans?

Tydligen räckte inte det för ts. Är man ovillig att kompromissa, som ts, är det viktigt!
eeeehhu

Äldre 4 Aug 21:53
#33

Visa endast Anmäl

Brumma skrev 2014-08-04 21:45:16 följande:
Alltså - måste man verkligen bestämma exakt hur många barn man skall ha? Räcker det inte med att man är överens om att man vill ha barn tillsammans?
Alltså självklart förstår jag hur du tänker med att man kan ändra sig under tiden. Däremot ser vi ju också (Här) ett perfekt exempel på vilka konflikter som kan skapas.
Skämtsamt kan man snacka barn redan i början av dejtingen, som jag har gjort. Verkade mannen mer bestämd med färre eller fler barn än vad jag hade i tankarna så blev det inga fler dejter. Jag vill ha ett visst antal, självfallet förstår jag att man kan ändras under tiden, men varför ens ge sig in i relation om man är oense om denna mäktiga fråga från början. Det är ofta något som de flesta faktiskt inte VILL kompromissa om.
Nyfiken gul

Äldre 4 Aug 21:53
#34

Visa endast Anmäl

jag tror du behöver sätta dig ner ts och andas lite och fundera på vad som är viktigast just nu. Att få barn. Eller att få din vilja igenom.

ni är två om beslutet att skaffa barn och ni bör lyssna på varandra. Det är inte dig det handlar om utan ER gemensamma framtid. Då får man bita sig i läppen och tänka sig för lite.

Han har tydligen kompromissat och sagt okej till ett gemensamt barn och du har offrat mycket för att kunna bo och leva med honom. Alltså har ni båda två dealat lika mycket och kompromissat lika mycket. Då är det inte chysst att börja gräla om antalet barn.

Det är ju ändå inte ett ensambarn vi pratar om utan det finns syskon. Då är läget lite annat.

Jag o min man fick ett gemensamt. Han är i dag 6 år och här har vi spridda skurar så äldsta syskonet är 20 år. Varför skulle åldersskillnad på barnen göra skillnad?

jag själv har en 8 år äldre storebror. Det är inget jag lider av.

Alexander -98- Isaac -00- Victor -08-
eeeehhu

Äldre 4 Aug 21:55
#35

Visa endast Anmäl

Brumma skrev 2014-08-04 21:49:33 följande:
Fast nu pratar du om ngt helt annat.

Både jag och min man var överens om att vi ville ha barn tillsammans. Liksom TS och hennes sambo. Däremot hade vi inte lovat varandra hur MÅNGA barn vi skulle skaffa. Och det var det jag ifrågasatte, att man bestämmer antal innan. Inte att man pratar om att skaffa barn. Jag hade inte ens inlett ett seriöst förhållande med ngn innan jag visste att han ville ha barn, men inte HUR MÅNGA...

Sedan nej, jag tror faktiskt inte upplevelsen måste vara mest speciell första gången. Det beror lite på hur engagerad man varit och hur graviditeten varit tex. Min andra graviditet o förlossning var lika speciell som min första, för det fanns liksom ingen likhet... De var speciella på två helt olika sätt ;)
Söt lögn du drar. Men det är bara för att du är bonusmamma. Ingen mamma säger så.
eeeehhu

Äldre 4 Aug 21:58
#36

Visa endast Anmäl

Anonym (TS) skrev 2014-08-04 21:44:30 följande:
Okej tack för den amatör-psykologen för ditt kloka uttalande angående mitt förhållande som du verkar kunna läsa av så bra! Jag har fått ge upp fast tjänst, flyttat 90 mil från min släkt och är den enda i vårt förhållande som har fått ta steg och chansningar, men förlåt mig att jag sätter ner foten någonstans, det får man uppenbarligen inte göra som bonusmamma för då blir man lämnad??
Ja, som sagt. Men om något händer kan du bara ta ditt pick och pack och flytta tillbaka. Dessutom säger inget att någonstans i framtiden att ni tillsammans skulle kunna flytta tillbaka. Ett barn är något man har resten av livet. Dessutom verkar det som att din man redan var nöjd men kan kompromissa till ett barn för din skull. Fatta läget eller dra, om inte lär väl han göra det.
Anonym (Anki)

Äldre 4 Aug 21:59
#37

Visa endast Anmäl

Anonym (TS) skrev 2014-08-04 21:30:07 följande:
Ja precis som Brumma säger så pratade vi om barn, jag frågade direkt om han kunde tänka sig fler barn. För jag har en kusin utan barn som träffat en kille med barn, och han säger att "det får räcka med ungar!" Och den sitsen vill jag inte hamna i så jag frågade på en gång och han sa att det kan han väl.. Men som sagt antal ungar är väl inget man tänker på då. Trodde aldrig att jag skulle få nån slags "gräns" satt över mig..

Du trodde alltså att det var fritt fram at skaffa så många barn du ville, att han inte skulle sätta stopp, eller hur tänkte du?

Du vet att han redan har 2 barn, du ville ha minst 2 barn, tänkte du aldrig på att fråga om han ville bli 4-barnsfar?
Anonym (Anki)

Äldre 4 Aug 22:02
#38

Visa endast Anmäl

Anonym (TS) skrev 2014-08-04 21:44:30 följande:
Okej tack för den amatör-psykologen för ditt kloka uttalande angående mitt förhållande som du verkar kunna läsa av så bra! Jag har fått ge upp fast tjänst, flyttat 90 mil från min släkt och är den enda i vårt förhållande som har fått ta steg och chansningar, men förlåt mig att jag sätter ner foten någonstans, det får man uppenbarligen inte göra som bonusmamma för då blir man lämnad??
Men om du känner att du fått ge upp så mycket för en man som inte vill ha mer än ett barn med dig, så är han kanske inte rätt man?
Anonym (Anki)

Äldre 4 Aug 22:04
#39

Visa endast Anmäl

Brumma skrev 2014-08-04 21:45:16 följande:
Alltså - måste man verkligen bestämma exakt hur många barn man skall ha? Räcker det inte med att man är överens om att man vill ha barn tillsammans?
Läs TS. I hennes fall hade det ju underlättat att prata om sina drömmar innan man flyttar 90 mil och säger upp sin fasta tjänst.

TS är ju ett jättebra exempel på att det är bra att kommunicera viktiga saker innan det går för långt.
MxMeNow

Äldre 4 Aug 22:05
#40

Visa endast Anmäl

Om man bortser från "rätten" TS känner att få två barn återstår det faktum att fyra barn kräver en del omstrukturering. Större bostad, större bil, mycket dyrare semestrar, tid att hinna med ALLA barnen och deras behov och mycket mycket mer...

«
‹
Sida 4 av 20
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
›
»

Svara i tråden

Svar på tråden Skaffa gemensamma barn

Skaffa gemensamma barn

INNEHÅLL