Skaffa gemensamma barn

jag tror du behöver sätta dig ner ts och andas lite och fundera på vad som är viktigast just nu. Att få barn. Eller att få din vilja igenom. 

ni är två om beslutet att skaffa barn och ni bör lyssna på varandra. Det är inte dig det handlar om utan ER gemensamma framtid.  Då får man bita sig i läppen och tänka sig för lite. 

Han har tydligen kompromissat och sagt okej till ett gemensamt barn och du har offrat mycket för att kunna bo och  leva med honom. Alltså har ni båda två dealat lika mycket och kompromissat lika mycket.  Då är det inte chysst att börja gräla om antalet barn. 

Det är ju ändå inte ett ensambarn vi pratar om utan det finns syskon.  Då är läget lite annat. 

Jag o min man fick ett gemensamt. Han är i dag 6 år och här har vi spridda skurar så äldsta syskonet är 20 år.   Varför skulle åldersskillnad på barnen göra skillnad?

jag själv har en 8 år äldre storebror. Det är inget jag lider av. 

Okej tack för den amatör-psykologen för ditt kloka uttalande angående mitt förhållande som du verkar kunna läsa av så bra! Jag har fått ge upp fast tjänst, flyttat 90 mil från min släkt och är den enda i vårt förhållande som har fått ta steg och chansningar, men förlåt mig att jag sätter ner foten någonstans, det får man uppenbarligen inte göra som bonusmamma för då blir man lämnad??