Skaffa gemensamma barn

Jaha, nu har även Ess vaknat till liv. Classic att se Ess och Brumma i varenda styvtråd.

Alla kvinnor vill faktiskt inte heller ha barn. Mannen kanske dessutom tänkte att hon skulle gilla hans barn och se dem som sin familj (vilket de faktiskt blir när hon gifter in sig) och att ett barn skulle vara mer än nog. Varannan vecka har hon ju trots allt "tre" barn då, mer eller mindre.

Snarare tvärtom. Vet du att i princip alla skilsmässobarn känner sig extremt mycket utanför (vilket de oftast berättar i högre ålder) då deras båda föräldrar skaffar nya familjer på båda håll?!
Jag tycker det är BRA när jag ser att föräldern är extra mån om att de får lite extra kärlek därför att de BEHÖVER det där lilla extra. De gemenasamma barnen har ju kärnfamiljen!

Och om du nu vill klämma ihop de tidigare barnen till mindre rum och strukturera om för att du tvingar mannen till fler barn, så kanske du inte borde skaffa de barnen i första läget om du ser att ni varken har råd ekonomiskt eller platsmässigt med fyra barn!!! (Jag utgår från TS situation nu!).  

Då får han leta efter en kvinna som verkligen INTE vill ha barn. Problemet då är att hon troligen aldrig kommer att vilja leva som sambo när han har barnen. Men det är ju en sak han får respektera om han inte vill ha fler barn.

Nej hans barn kommer aldrig att bli hennes familj. Dom kan få en nära relation, men familebanden kommer aldrig att finnas, hon kommer aldrig att ha några som helst rättigheter när det gäller de barnen. Så att inbilla sig att leva med andras barn är som att ha egna, då får man nog vakna upp till verkligheten. Även om dom gifter sig så kommer hon inte att förvandlas till mamma och vårdnadshavare för hans barn.

Hon hade dessutom pratat med honom innan dom flyttade ihop om att skaffa gemensamma barn. Men tydligen så har hon inte varit tillräckligt tydlig med att hon ville ha syskon också.

Även om du inte anser att din mans barn sen tidigare är din familj så finns det faktiskt andra styvföräldrar som ser deras partners barn som sina familj.
Det blir lite problematiskt när man gör sin egen verklighet till allmängiltig. 

Det är inte så konstigt att dom är utanför, dom bor ju trots allt på annat håll minst halva tiden. Bor dom sen vh så blir dom ännu mer utanför, eftersom allting är så tillrättalagt när dom kommer.
Det är det dagliga tjaffset och rutinerna som skapar sammanhållning.

Varför heter det "tvingar" mannen att skaffa barn?
Lika många män som kvinnor vill leva i en familj med gemensamma barn.

Ingen människa ska skaffa fler än ett barn, om det är så att dom inte vill att barnet ska behöva flytta på sig och lära sig vänta på sin tur osv.
Men då ska ju mannen i ts vara tydlig med det från början. 
Märker man efter ett tag att man står väldigt långt från varann i de viktigaste grundläggande frågorna, då är det kanske dags att söka vidare. Men det är också viktigt att ta med sig sin nya erfarenhet, och va övertydlig redan från början med hur många barn man vill ha. Speciellt om han har barn sen innan. För det är ju lite si så där att flytta 90 mil och sen komma på att, oj detta var ju inte alls rätt kille för mig.

Skulle tro att båda delarna är lika allmängiltiga.
Min bonsudotter tillhör min familj eftersom hon är min mans barn. Men hon står mig självklart inte lika nära som mina egna barn, det bandet har jag absolut inte till henne. Hon skulle aldrig någonsin kunna bli ett substitut för mina egna barn.
Det blir ännu mer problematiskt när inte allas verklighet ges samma dignitet.

Den meningen är är snarare något du bör rikta till Ess, inte till mig. För något sådant har jag inte skrivit.

Dom är inte dina och kommer aldrig heller att bli. Det är ren juridiska fakta!
Sen skrev jag att vissa kommer nära varann. Men det är fortfarande inte samma sak som att skaffa egna barn och kan inte på något vis jämställas med det.