• någonisverige

    överdriver jag efter otrohet?

    Vet inte om det är fel på mig? Överdriver jag, har jag för stort ego eller e jag onormal som efter 4 månader fortfarande inte kan släppa in honom helt o inte kan komma över hans affär?

    Han har visat stor ånger, ber om förlåtelse ofta, säger att han älskar mig mer än livet så gott som dagligen o att han inte vet varför han gjorde det. Men jag har så svårt att sluta grubbla, svårt att komma över det och sveket känns inte mindre.

    De hade ingen sex men han trodde att han var kär i henne, ömma kärleksfulla sms om längtan o framtid, några diskreta kyssar, köpte smycke till henne, hon var här hemma på en fest när inte jag var hemma och åt maten jag ha de lagat, satt i mitt kök, i min soffa, hon har åkt i min bil o lunchat med min man. Han ville inte bli "taggad" på fb o gillade inget jag satte upp under den tiden. Men allt hon skrev gillade han o alla hennes foto också. Var var jag då? Hans stora kärlek som han inte kan leva utan? Dessa tankar blir inte mindre, de bara snurrar o snurrar i mitt huvud o jag vet inte hur jag ska komma över det, hur jag ska sluta tänka bakåt o istället framåt med allt han säger o gör nu. Blir galen snart!! Hjälp snälla om ni har tips o råd. E jag en dramatjej?

    Vi har ju 20 tillsammans o hela vårt liv har vi byggt upp tillsammans. Älskar jag honom på riktigt om jag inte kan ta till mig allt han säger nu? Han har gjort allt jag bett om- familjerådgivning, bytt jobb osv.

  • Svar på tråden överdriver jag efter otrohet?
  • cirkusmusen

    Du är INGEN dramaqueen. Jag tycker det är värre att han faktiskt trodde att han var kär i denna tjej än att de bara hade haft sex.

  • någonisverige

    Jag sa precis t honom att jag e ledsen o ältar slitet igen. Han suckar o säger inget... Jag sa att jag behöver hans tröst o att han ger mig hopp om oss när jag känner så här. Han säger- jag mår också dåligt o e nere idag. Jag kan inte få det ogjort, jag får leva med det också, Vem ska trösta mig? Frågade han.. Jaha, då var jag jobbig igen o han e ledsen o går ut en sväng. :(

  • någonisverige

    Han är ödmjuk, snäll o kärleksfull när jag är så "vanlig" som möjligt... Om jag skulle lägga mig ner o storgråta hade han tröstat. Då är jag helt sårbar men annars e det jobbigt för honom. Så jag e jobbig när jag inte drar på mig "det fixar sig" masken.

  • någonisverige

    Tycker ni borde gå på FR....

    [/quote]

    Vi går på FR o det handlar mest om att han ska öppna sig o förstå vad jag behöver nu. Vi har varit på samtal 4 ggr men han vill helst inte gå för han känner att det känns sämre, att vi kasar ner en bit efteråt. Han e en sån som oftast sopar saker under mattan. Pratar man inte om det finns det inte, typ..

  • Anonym (Överdriver inte)
    någonisverige skrev 2014-09-03 18:06:40 följande:

    Han är ödmjuk, snäll o kärleksfull när jag är så "vanlig" som möjligt... Om jag skulle lägga mig ner o storgråta hade han tröstat. Då är jag helt sårbar men annars e det jobbigt för honom. Så jag e jobbig när jag inte drar på mig "det fixar sig" masken.


    Jo.. Han var ju jätteduktig på att vara ödmjuk, snäll och kärleksfull mot den andra kvinnan också.. Han tröstade säkert henne och lovade säkert henne ett lyckligt liv tillsammans så fort han blivit av med dig. Så du vet hur mycket det är värt.

    Det kommer ta många år innan du kan lita på honom igen. Förstår han inte att han bevisat att han är en lögnare och att han inte älskar dig?? Förstår han inte att du inte har ett skvatt att bevisa men att han har ALLT att bevisa och att han inte förtjänar ditt förtroende över huvudtaget??
  • Interaktiv

    Vad ska man säga?

    Väldig tråkigt för dig att behöva gå igenom detta :/ Anser inte att det finns någon tidsgräns för hur länge man kan vara sårad, och tror nog inte att saker kommer bli som det varit för er. Det är bara du som vill eller kan välja att förlåta, klart att han surar när det är han som gjort fel. Sen kan man inte styra känslorna, men dock välja hur man ska agera på dem.

    Han var nog kär men inte har stake att stå för det, kanske inte fick samma respons av den andra parten tillslut.....

    Sen personligen anser jag att det inte spelar någon roll hur länge man varit tillsammans.

    Det viktiga är att man vill vara med personen man lever med och väljer att göra det pga sina känslor. Inte för att man investerat tid.

    Har själv ett förhållande på 15 år, visst har det varit bucklor i lacken då och då, men fortfarande är det viktigaste för mig hur jag mår varje dag, när jag kommer hem till min fru och min familj, inte att vi har 15 år i ryggen.

  • cirkusmusen
    någonisverige skrev 2014-09-03 18:02:51 följande:

    Jag sa precis t honom att jag e ledsen o ältar slitet igen. Han suckar o säger inget... Jag sa att jag behöver hans tröst o att han ger mig hopp om oss när jag känner så här. Han säger- jag mår också dåligt o e nere idag. Jag kan inte få det ogjort, jag får leva med det också, Vem ska trösta mig? Frågade han.. Jaha, då var jag jobbig igen o han e ledsen o går ut en sväng. :(


    Men fan vad egoistiskt av honom! HAN gjorde detta mot DIG. Det är all rätt att han mår dåligt, rätt åt honom, men han kan inte skuldbelägga (heter det så?) dig för det är enbart hans fel.

    Han har förstört din tillit till honom och det är bara han som kan hjälpa dig med att få den tillbaka.
  • Fool
    någonisverige skrev 2014-09-03 18:02:51 följande:

    Jag sa precis t honom att jag e ledsen o ältar slitet igen. Han suckar o säger inget... Jag sa att jag behöver hans tröst o att han ger mig hopp om oss när jag känner så här. Han säger- jag mår också dåligt o e nere idag. Jag kan inte få det ogjort, jag får leva med det också, Vem ska trösta mig? Frågade han.. Jaha, då var jag jobbig igen o han e ledsen o går ut en sväng. :(


    Har ni du / ni barn TS ?
  • någonisverige
    Interaktiv skrev 2014-09-03 18:36:22 följande:

    Vad ska man säga?

    Väldig tråkigt för dig att behöva gå igenom detta :/ Anser inte att det finns någon tidsgräns för hur länge man kan vara sårad, och tror nog inte att saker kommer bli som det varit för er. Det är bara du som vill eller kan välja att förlåta, klart att han surar när det är han som gjort fel. Sen kan man inte styra känslorna, men dock välja hur man ska agera på dem.

    Han var nog kär men inte har stake att stå för det, kanske inte fick samma respons av den andra parten tillslut.....

    Sen personligen anser jag att det inte spelar någon roll hur länge man varit tillsammans.

    Det viktiga är att man vill vara med personen man lever med och väljer att göra det pga sina känslor. Inte för att man investerat tid.

    Har själv ett förhållande på 15 år, visst har det varit bucklor i lacken då och då, men fortfarande är det viktigaste för mig hur jag mår varje dag, när jag kommer hem till min fru och min familj, inte att vi har 15 år i ryggen.


    Jag lyssnade när han ringde till henne 2 dagar efter o sa att ha inte vill ha med hennes att göra mer, att han älskar mig o ångrar sig. Hon sa, ja, jag vet ju sanningen men jag älskar min familj också. Det var jag som sa till honom det också alltså att ringa.

    Vi har haft många ganska normala stunder också de här månaderna och ja, åren tillsammans är inte viktiga men man har ju byggt upp ett liv, en familj tillsammans. Det spelar stor roll för mig. Hade vi inte haft barnen hade jag nog separerat o känt efter ett tag. Han gör så mycket för mig när jag inte är ledsen o grubblar. Då känner jag att vi hör ihop men När det blir som det är de senaste dagarna vet jag inte varför jag är kvar. Jag måste trycka ner min oro o ledsamhet för annars blir det bara skit. Som nu...
Svar på tråden överdriver jag efter otrohet?