Min styvson antastade min dotter.

Du förstår nog inte och jag är dålg förklara, trögt på mobilen. Sexuellt störd eller inte, är vad många diskuterar. Spelar ingen roll om störningen hos pojken är sexuell eller inte, inte vad gäller flickans upplevelse och för tråden.

Sen använder jag "störd", kanske som vardagligt uttryck. Nåt står inte bra till. Du kallar det gränslös.

Det var inte hon som anmälde till soc.

Menar du att du tycker att alla ska gå på pappans linje och bara släta över det och låta pojken härja vidare utan konsekvenser? Han körde ner tungan i en sovande liten tjej.

Ni som anser att det inte var någon stor grej, tycker ts överreagerar.
Ha ni tänkt på hur den utsatta flickan känner sig?
Hon (och tydligen de över flickorna i pojkens närhet) har reagerat, de känner uppenbarligen obehag pga hans sätt (om jag uppfattade det rätt, så var det även hemma hos mamman också).
Anser ni att flickans känslor och upplevelse kring detta ska triviliaseras?
Jag har på detta forum lästa flera gånger om hur kvinnor har råkat ut för liknande händelser, av deras styvbror, bror eller kusin. Hur vuxenvärlden har viftat bort detta som pojkstreck,

Det denna pojke har gjort mot denna flicka är så fel det kan vara, och han måste känna av att det inte är acceptabelt, genom samtal med BUP, en vuxenvärld som inte släpper det, dvs han vet att de inte kommer låta det ske igen.
Om jag förstått så finns det även en bakomliggande problematik hos denna kille, då är det ännu viktigare att man inte släpper det.

En sak är säker, det kommer inte vara ts dotter som i framtiden skriver på ett forum och berättar hur hennes mamma viftade bort händelsen. Hon vet nu att hon kan vända sig till sin mamma med svåra saker och har en mamma som lyssnar och gör det som en förälder ska, ser till att barnet inte utsätts för kränkande behandling, ts har genom sitt sätt troligen stärkt dottern, stöttat sin dotter i sin integritet och rätten till sin egen kropp.
Om ts hade reagerat som vissa vill att hon ska göra, så hade troligen risken ökat markant att dottern i framtiden hamnar i dysfunktionella relationer, haft en osund inställning till sin egen sexualitet och mått dåligt.
Jag tycker ts gör helt rätt genom att skapa en trygg sfär kring sin dotter.

Det har varit trådar om hur man älskar sitt barn mer än allt annat, hur man ska kunna dö för sitt barn, men när man läser flera svar här, så inser man att det bara är floskler.
Om det varit ert barn (ni som anser att ts gör fel) som råkat ut för detta som ts dotter har gjort, vad hade ni gjort.?
Om det var er egen son som begick övergrepp (ja, för en liten flicka är detta ett övergrepp), hade ni blundat för det och viftat bort det.

Jag skulle säga att ni som inte tar en sådan händelse på allvar, det är ni som har en otäck syn.

I ts fall, så hade jag tagit samtliga flickor och flyttat, hur mycket jag än älskat min sambo, så hade det, i en såda situation, barnets behov av skydd legat på prio ett.
Hade det varit min egen son och min egen dotter, då hade jag valt at vara särbo, där flickan hade fått bo med mig och sonen med pappan. Förhoppningsvis hade mitt omdöme att välja att få barn med en man, inneburit att min man resonerat på samma sätt och ansett att det bästa vairit att separera "gärningsmannen" från offret.

Och jag kallar det att en vuxen kvinna förstör livet för en 12-årig pojke på grund av en ganska bagatellartad incident.