Min styvson antastade min dotter.

Det har varit lite motstridiga uppgifter.

När man är upprörd skriver man med känslor och då är det lätt hänt att det blir lite hoppigt och rörigt. Jag hade varit mer misstänksam om hela historien med alla detaljer varit utskrivna från början för DET verkar ologiskt i.o.m. att detta är en upprörd mamma.

Det håller jag med om. Fast huruvida ts direkt ringde till Bup eller det kom fram på ett möte borde ju inte vara så komplicerat. Förmodligen ringde väl ts först och sedan diskuterades det igen.

Till ts: jag känner med dig. Nu är din situation mycket mer allvarlig än min, men även jag lever i en styvfamilj där mitt bonusbarn skapar otrygghet hos min äldsta. Dock handlar detta om halvsyskon och härskartekniker och mobbning istället för sexuella övergrepp. Jag är även glad över att ha maken helt med på att det äldre barnet behöver hjälp. Men oavsett olikheterna så vill jag att du ska veta att du inte är ensam om problemet att ha bonusbarn som "ger sig på" ens biobarn och alla jobbiga känslor som kommer med det. Jag kan såklart inte veta hur det känns i din situation som som sagt är allvarligare än min, men känner du för att diskutera mer privat så kan du inboxa mig.

Jag förstod att ts direkt ringde bup som hänvisade till soc. Ts kontaktade inte soc utan det gjorde en annan person inom bup då ts och hennes ex träffade denne p.g.a. dotterns hotande depression. Då var det pappan som tog upp det.

Glömde att välja bort att vara anonym.

Oj.

Hej och hå, hur kan du tolka det som att alla tycker att jag är ett problem?

Jag har pappans stöd meeeeen han tycker inte om när det uppdagas saker som hans son gjort. Mamman och jag har en klurig relation där hon ofta vänder sig till mig för att få hjälp och råd när hon inte kan hantera situationen med sonen. Däremot tyckte hon inte om att jag ringde bup dagen efter jag fått höra om händelsen för det skulle hon gjort ansåg hon- det vet jag av erfarenhet att hon inte skulle gjort.

Vi har en stökig familj men det rättfärdigar inte ett sånt agerande- från någon- någonsin! Samtycke är en jävla fiffig grej. Att stoppa sin tunga i ett mindre barns mun ÄR inte ok. Aldrig- någonsin!

Det pappan gjort när de pratade om saken var att avbagatellisera händelsen för sånt kan ju hända. Det han säger till mig är en helt annan femma för han tyckte det var otroligt fel. Däremot är det lite så att när sonen gjort något så är det överspelat i samma sekund det pratats om det och sen ska ämnet aldrig mer tas upp.

Du får självklart säga att jag är boven i dramat men ingenstans tyckte soc att jag var den elaka utan de ansåg att jag gjort helt rätt- HELT RÄTT! Barnens pappa känner sig trygg med att barnen är hos mig med den här lösningen- annars skulle han söka ensam vårdnad och jag skulle hålla med honom. Och jag tänker inte välja bort

Mina barn för att en av dom blivit utsatt för ett övergrepp, vilket av alternativen skulle DU valt? Bli av med dina barn eller prioritera deras välmående?

Tack! Jag vet precis hur det är. Alla år som gått med dessa manipulationer som faktiskt blivit bättre, ett tag. Nu är det tillbaka på ruta ett. Alla gånger barnen fått skäll för att de gjort som de blivit tillsagda av sin idol, sin styvbror. Det var så skönt när det var lugnt på den fronten. Det beteendet har funnits i alla miljöer, mot andra- innan jag och mina barn kom in i bilden.

Ts man flyttade in i hennes bostad med sin son. Ts har gett honom valet att skiljas och då ha sin son de där extra fyra dagarna men han valde inte det alternativet. Han är således inte tvingad till att ha sonen mindre utan har gjort ett eget val. Att du skulle ha barn med sexuellt störda beteenden kring dina barn är ju ett val du får stå för isf men de flesta lämpliga föräldrar väljer faktiskt bort det scenariot.

Jag har inte läst alla inlägg, bara det TS har skrivit. 
Det enda jag kan tänka här är att du måste skydda dina barn. Här pratar vi inte om barn som puttar varandra eller säger elaka saker, här har vi ett litet barn som gjorde sexuella grejer mot ett annat litet barn och iaf en förälder inte tar ansvar. Hade det varit min flicka hade den pojken ALDRIG någonsin kommit i närheten av henne. Pojken är 12, vad kommer han att hitta på när han är 16-17?? Det finns inga ursäkter och och nej det är ingen liten grej. Skydda dina barn, de ska inte utsättas för detta.