Oktoberbebisar 2015

Vi har Bf 6 november men beroende på hur dom senare tillväxtultraljuden ser ut kan det bli igångsättning innan. Jag är sjukskriven på heltid nu pga foglossning och får gravpenning från mitten på september. Vi har fixat dom större sakerna, babyskydd, vagga ska vi hämta hos min moster, vagnen levereras i slutet på september. Kläder och annat har vi inte mycket av ännu men det är ju ett tag kvar för oss Känns dock att tiden börjar gå rätt snabbt och jag blir lika förvånad varje gång jag passerar en spegel... Rund som en badboll! Tycker allting känns väldigt overkligt fortfarande. Är det andra som känner likadant? Är lite rädd att det ska bli en stor chock efter förlossningen.

Vi har hunnit fixa allting och köpt hem allt och lite till så hon kan komma precis när hon vill. Det är första barnet och jag är sjukskriven sen ett tag tillbaka pga förvärkar så har inte haft något bättre för mig än att shoppa och ställa iordning i hennes rum. Men väntan blir otroligt lång i detsamma.

Är det någon mer som har problem med att fötterna gör maximalt ont? Har ni några bra knep isf? Sambon får massera mina ibland men det är av någon skum anledning värst på nätterna och på morgonen.

Så less på att jobba nu... Skulle vilja vara hemma och vila bara. Är i v33, kommer gå hem första okt. Bara att stå ut tills dess har riktigt jobbigt med fogarna och bebis som ligger väldigt långt ner, har haft onda förvärkar senaste veckan också. Får se hur länge kroppen orkar. Hoppas bebisen kommer rätt tidigt (men efter v37+0 såklart), kommer bli tokig av att gå över!

Jag är så avundsjuk på alla med sammandragningar, hur konstigt det än låter. Det är ju trots allt ett tecken på att något händer i kroppen. Vi har BF 5 oktober, men det enda som tyder på att jag är gravid är tjockmagen, humöret och tröttheten. Absolut ingenting som hintar om en kommande förlossning. Än så länge är det okej, vi flyttade i helgen så det är kaos i lägenheten och jag har inte hunnit fixa nånting med bebisens rum alls. Men liiiite skulle det ju kunna få kännas... =P

Jag tycker båda dessa saker låter som nervpåverkan. När man är gravid svullnar man och den svullnaden (man behöver inte märka det "utåt") kan trycka på diverse nerver. Karpaltunnelsyndrom är t.ex. inte helt ovanligt.

Denna graviditet känner jag av nerverna mycket. Jag svullnar annars inte så mycket när jag är gravid, men nu när det är sommar och varmt har det varit något mer. Jag har restless legs, främst på nätterna, och klarar ibland inte av att ligga still och sova förrän framåt klockan 05, då det kryper i hela kroppen. Efter förra snittet fick jag en nervpåverkan i höger arm/axel, och det känner jag av igen, likaså karpaltunnel. Blä!

Tack för svaret, har varit i kontakt med vc nu o min vanliga bm är där imorgon o den andra va sjuk så löste sig på bästa sätt :) bara o hoppas på att det inte är uvi utan nå ligament som inte gör som det ska :P

Jo känns precis som när jag hade diskbråck och då hade jag kraftig påverkan på ischiasnerven... Har blivit en miljard resor värre nu när det är så varmt ute o allt sväller vilket det inte gjort nämnvärt tidigare, kan ju va viktuppgången oxå :)

Jag är i vecka 32 nu och har börjat jobba min första vecka med alla elevgrupper jag ska ha fram till den 9/10, annars 3:e veckan. Det är ganska intensivt då jag har elever i 3 spår, totalt 6 klasser och många lektioner som rullar på 3-veckorsschema, så det blir mycket spring att hämta elever .Efter gårdagen var jag totalt slut och det bara snurrade i huvudet. Tack och lov sov jag bättre i natt än natten innan. Däremot vaknade jag helt slut i kroppen, så det kändes mödosamt att bara gå och lämna barnen på förskolan. Tack och lov har dagen varit intensiv så jag har inte hunnit tänka så mycket ens.

Igår kände jag mindre rörelser eller hann inte märka av det och på kvällen var magen mest som en välpumpad boll och det tryckte mycket, mer eller mindre obehagligt på sidorna, typ på undersidan av magen. Idag har bebisen varit mer aktiv tack och lov, då jag blev lite nojig efter gårdagen, men totalt sett är den inte lika bufflig.

Ändrar era bebisar också rörelsemönster? Jag tycker jag märker av betydligt mindre sedan bm konstaterade att den hade huvudet neråt, men samtidigt mer sammandragningar eller tryck utåt av kroppen. Jag tyckte sammandragningarna var tydligare med tidigare barn då jag hade moderkakan fram, nu är jag mer osäker.

Jag är i v 32+4 idag och på bara nån vecka har min bebis slutat kicka rakt ut och istället är det som om hon drar sina armar och ben runt i hela magen på nåt sätt. Revbenen är utsatta och ibland gör det riktigt ont. Tur vi inte har lång tid kvar :)

Sedan har jag överlag blivit mer otymplig. Det är tyngre att ta sig upp från sittande och liggande bara på några dagar, så jag känner mig mer klumpig än tidigare graviditeter. Nu sätter jag mig inte gärna på låga pallar frivilligt heller, så det är tur jag inte arbetar på förskola den här gången eller behöver sitta på huk vid ettornas bänkar. Så denna veckan börjar jag bli gnällig, då allt inte är lika smidigt längre. Känner mig mest som en gravid elefant.

I mitten på förra veckan åkte stödstrumporna på trots värmen, då jag börjar vara trött i benen, även om jag legat i sängen i 7-8 timmar. Så fort jag kommer hem åker de dock av.

Ja ja, man vänjer sig kanske vid den här förändringen också, även om det just nu känns jättelångt kvar.