Oktoberbebisar 2015

Jag födde i vecka 40, 39+2.

Känner verkligen med dig och jag förstår hur du känner. Jag har också förlossningsrädsla, dock från förra förlossningen. Ändå är jag mer rädd för snitt och förra graviditeten kunde ha slutat i snitt för mig. Dom upptäckte att sonen låg i säte och det blev tal om snitt, jag gick panik! Var så ledsen.. innan vi hade tid för vändning så hade han vänt sig själv och jag födde naturligt. Denna graviditet har dom gjort snabba ultraljud varje besök dom senaste veckorna för att jag ska var lugn och ha ordentlig koll att han verkligen är nere.

Jag hoppas verkligen att det går bra att vända för er. Förstår din oro och har väl inget vettigt att skriva egentligen förutom att jag förstår. Om vändning fungerar så kan man ju be om att bli igångsatt direkt om kroppen är redo för det. Nu är ju du så pass långt gången så det ska nog fungera. Slipper du vara orolig ifall bebis vänder sig igen och du får mer kontroll. Stort lycka till!! Jag håller tummarna för dig!

Stort grattis till er som fått träffa era små bebisar och lycka till till er andra :D

Grattis till alla som fått sina bebisar

Stort grattis till alla som fått sina små mirakel! :) så himla mysigt.

Själv är jag BF+10 idag... Börjar bli otroligt tungt nu :) har planerad igångsättning på måndag(19/10). Någon annan som behövt bli igångsatt och vill dela med sig av sin upplevelse? :) är ganska nervös faktiskt.. Hoppas verkligen det drar igång innan måndag!!

Oj vad det kommer bebisar, grattis! Hoppas Iowhannah har fött nu också, lät ju verkligen som det var på g för mig är det totallugnt idag, försöker ställa in mig på att det kan dröja ända till november ändå utan konstigheter. Men väntan är sååååå dryg.

Cookie82 men fy så jobbigt att bebis har vänt sig! Hur tänker du kring att ev testa föda i säte? Jag har själv ingen förlossningsrädsla men hade alla gånger valt säte framför ks, tycker ks känns läskigt.

Tack för uppmuntran! Nu känns det som det bara är att hålla tummarna. Bebisen verkar rörlig så vi får hoppas att lyckas imorgon.

Det känns så märklig att vad som helst kan hända...

Det verkar inte som om de vill ge föda i säte som ett alternativ ens. Förstföderska med Aurorabakgrund ringer väl i varningsklockorna. De ville helst inte försöka vända heller utan gå direkt på KS. För att peppa mig till vaginal förlossning så läste jag allt jag kunde komma över om komplikationer kring KS - kända smart då inte lika smart nu. Det blir väl som det blir. Bebisen ska ju ut på nåt sätt men det var ju inte riktigt såhär jag tänkt mig det...

Grattis joannabelle till sonen! Det var snabbt uppdaterat. Passa på nu att vila upp dig innan matningscirkusen börjar.

Grattis Embla twpointoh till dottern! Skönt att livmodern var i så fin form. Häftigt att du fick en så stor bebis, så tidigt!

Grattiis MyRoundabout till Elise! Tufft att planerna fick ändras, men ut fick du din skatt i alla fall!

Ja, amningen är tuff i början. Jag stod ut till morgonen vi hade andra läkarkontrollen, då gick jag upp vid fem och kokade amningsnappen för att stå ut, då det gjorde så ont när han högg till och oftast inte med det bästa taget heller antaglige. Större delen av dygnet äter han ofta med mindre än 1,5 timmars mellanrum, så det blir många amningar på en dag ... många gånger 3 vänder med en liten sovstund emellan innan han däckar ordntligt. Bäst sover han tidig kväll och fram på morgontimmarna, annars är det mest om han får ligga nära. Bröstvårtorna har varit så ömma att jag knappt klarat av att torka mig med en handduk efter duschen.

Grattis till sonen Elesif! Det var snabbt jobbat. Jag förstår att du kan ha önskat mer smärtlindring. Ibland går det nog snabbare än barnmorskorna förväntar sig och då hinns det inte med. Trots en snabb andra förlossning fick jag inte ens frågan om smärtlindring när jag kom in den här gången ... så jag fick kräva det när vattnet hade börjat komma ...

Ja, här har det varit en annorlunda dag fylld av överraskningar. Den första var att inse att jag inte blött på hela natten, så jag ställde mig frågan om avslaget var över, redan. Jag har ändå börjat fundera på att använda normala bindor med vingar, men inte orkat handla än.

Sedan ställde jag mig på vågen och insåg att jag gått ner 1,4 kg sedan i söndags morse, så nu ligger jag till och med under inskrivningsvikten. De andra gångerna har jag istället gått upp när amningen har dragit igång, trots liknande slutvikt. Första gången hade jag inte ens gått ner 3 kg som tösen knappt vägde. Jag gick då upp 9 kg.

När jag tog av mig amningstoppen var det som att någon vridit på två kranar och brösten började rinna. Visst vore det väl bra att få lätta lite på trycket, men att det skulle vara så lätt att få fram mjölken hade jag inte tänkt. Fortfarande är brösten lite extra spända här och var. Ikväll har det tagit tid att få fram mjölken på vänster sida.

Ikväll fick jag nästa överraskning då jag kände hur blodet fullständigt flödade på plötsligt, så nej jag behöver nog inte oroa mig för att avslaget redan är över. Frågan är väl om tunnare bindor fungerar om jag ska få fler störtskurar utan anledning.

I övrigt inser jag gång på gång att hjärnan inte är med längre. Jag klädde på lillkillen för premiärturen med vagnen. Jag ställde ut liften nedanför trappan och hämtade ut vagnen innan jag började fundera på hur man satte dit liggkorgen och insåg att jag inte hade en susning om var den adaptern finns ... Ner i källaren med bebis och kolla där, men det kändes inte rätt. Upp med liften i lägenheten med dörren öppen och upp på vinden utan bättre resultat. Då hade han skrikit till två gånger och hade bajsat, så det var bara av med kläderna igen. Sedan dags för en tredje amning innan jag kom på att bärsjalen kanske kunde fungera då han är så närhetssökande. Så på med ytterkläderna igen i tunnare variant och sedan sov han gott i sjalen och jag kunde ta en tur på stan och hitta fler haklappar, då han kräks vid nästan alla längre amningar, oftast hinner han inte ens få tutten ur munnen.

Så här går det sakta, men säkert framåt, dock önskas mer nattsömn, återstår att se om han ska äta en fjärde gång på kort stund för att komma till ro, så det är kanske inte konstigt att jag är natthungrig.