Oktoberbebisar 2015

I går fick vi höra det vackraste ljudet någonsin, Nils första riktiga skratt! Det var så underbart :D Jag larvade mig med honom och han log och log och log och plötsligt kom ett "hehehehe" :D

Fötterna har han inte hittat än, och inte snoppen heller, men händerna är mycket intressanta. Han kan ligga/sitta och studera och smaka på dem lääänge. I går kväll smög jag in i sovrummet och hörde ett smaskande ljud. Då låg han i spjälsängen med halva näven i munnen, sötisen.

Jag läste att man ska uppmuntra bebisen till att vidareutveckla sina färdigheter, men Nils blir så förbannad när vi lägger honom på mage. Hur ska man göra? Vi vet ju att han kan vända sig från mage till rygg, men han blir så arg att han vägrar. Han ligger bara och skriker och sparkar med benen :/

Här är fler med dåligt samvete, då han sällan läggs på mage på golvet, däremot har han ju sovit mycket på oss på just mage och tränar nacken innan han somnar, så styrkan är det inget fel på. Däremot sover han inte ensam på mage mer än att han får somna så när han är riktigt grinig och sedan vänder vi honom på rygg för natten. Sambon tycker det är smidigt att ha honom liggandes på bröstet i soffan, likaså sitter han ju mycket i bärsele och i knät. Däremot har han inte fått chansen att vända sig på plant underlag, i nedförsbacke i sängen har han gjort det.

Så gillar han inte plant på golvet, så testa att lägg en tunn kudde under överkroppen och lägg något spännande framför. Vill du ligga framför honom och prata är det ju också kul, annars går det ju sitta med uppdragna ben i vinkel och lägga barnet på vaderna eller halvsitta och lägga barnet på bröstet funkar ju också, då får de ju samtidigt ögonkontakt. Värst här är när vi ska lappträna och han blir så förbannad över att behöva vrida på huvudet, så nu när vi har varit borta mycket över julen har vi fuskat lite väl mycket. Sambon glömmer bort det liksom d-dropparna, så det ligger tydligen också helt på mitt ansvar.

När jag fick första barnet sökte jag på träna på mage eller dylikt och fick upp flera tips på hur bebisar kunde träna.

Det där med att bli känslig för arga röster har kommit här också, och det höga skrattet. Annars är tandsprickningen jättejobbig, det känns hårt i hela tandköttet och 3 tänder är ute. Hon dreglar och stoppar in nävarna i munnen och är otroligt grinig. Här är inte heller tal om att lägga på mage men styrkan i nacke och rygg finns där, hon använder den bara hellre till att sitta och stå. Mitt näst yngsta barn som snart fyller 5 ville inte heller ligga på mage men hon var sjukt stadig på att sitta tidigt. Som en följd av det kröp hon aldrig utan tog sig fram genom att studsa på rumpan. Om jag tänker efter har jag nog fortfarande inte sett henne krypa. Men hon har haft en "normal" motorisk utveckling trots att vi nästan aldrig lade henne på mage. ;)

Jag är inne och läser här ofta men jag har inte kommit mig för att skriva på länge.

Jag ser att det är fler som har problem att träna rygg genom att ligga på golvet. Vår kille har vänt sig från mage till rygg ett tiotal gånger, premiären hade han på sin månadsdag men han hatar verkligen att ligga på mage och blir väldigt arg och upprörd. Numera vägrar han ens att vända sig utan han bara ger upp och gråter. Han ligger mycket på våra magar så stark nacke har han men han skulle nog behöva träna på att röra sig fritt.. Ska ge mig på det där igen när han är feberfri. Han fick nämligen första vaccinsprutorna igår med feber som följd, stackarn. Han ler en massa men är otroligt trött och kokhet, just nu sover han.

Annars har han upptäckt sina händer och smaskar otroligt mycket på dem, gärna med tre (eller mer..) fingrar i munnen och ett i näsan Han gillar att sitta i babysittern framför tvn och att ligga och slåss med figurerna i babygymmet. Han gillar att stå upp när vi håller under armarna, då är han glad och uppspelt. När han blir trött i benen säckar han ihop till sittande istället

Han sover i egen säng och oftast hela nätter mellan ca 22-08 sedan äter han och somnar om i kanske två timmar till. Älskar att åka vagn och bil och sitta med oss i köket när vi äter. Jag och min sambo är så glada att allt fungerar så smidigt med en nöjd bebis men båda vi vet ju att det kan vända precis närsomhelst..

Är det någon mer som känner besvär av svärföräldrarna? Mina är helt maniska. Ska gärna träffas flera gånger i veckan och ringer typ varje dag. När vi träffas får jag bara höra vad min son vill när han gråter, hur han ska ligga, att han är hungrig, när han ska sova, att han vill bli buren av dem istället för mig. När min sambo håller honom säger dom "pappas pojke". Jag blir galen, jag vill inte ens hålla honom längre när dom är med för att jag tycker dom är så jobbiga och faktiskt elaka mot mig. Dom tjatar om att vara barnvakt och att gå med vagnen men där säger jag att vi inte behöver hjälp och att vi i sådana fall säger till. Usch jag blir så less..

Han har varit stark i rygg och nacke sedan han föddes, och när han ligger mot bröstet eller axeln på oss så är det nästan omöjligt att få honom att lägga ned huvudet :P Så jag är nog onödigt orolig. Han vill dessutom hellre sitta än ligga. Helst vänd från föräldern så han kan se vad som händer och vara med lite.

Det är en del dreglande och gnällande här med. Händerna ska ständigt in i munnen och blir helt kladdiga av saliv. Kanske är nån tidig tand på väg här med, vem vet ;)

I kväll ska jag försöka börja behandla hans skorviga hårbotten. Det är inte jättemycket, men det ser så otrevligt ut. Han verkar dock gilla när jag pillar bort flagor med naglarna, han blir lugn och somnar :)

Någon som har tips till hur man får sin bebis att äta på flaska? Jag har försökt några ggr men hon vill inte. Några tag har gått ibland men en stopp. Hon accepterar inte napp heller. Nu är hon 9 v. Tänker fortsätta helamma men vill hon ska kunna ta flaskan ibland för vill börja träna på gym igen och då kunna ha barnvakt 1.5h.
 Nu har hon med fått för sig hon inte gillar åka vagn på kvällen. Börjar skrika nån minut efter vi kommit ut. Lyft upp henne och då har ho tystnat. Så tre kvällspromenader har jag burit henne. Kanske inte bör skämma bort henne så men vill inte missunna henne när hon behöver närhet. Vet ej om jag ska skippa kvällspromenaderna eller våga se om hon skriker sig till sömns. 

Vår lilla kille får bara flaska och både flaska och napp gick bra direkt. Vi använder oss av Tommee Tippee både på napp och flaska och de ska vara utformade så att de påminner mycket om bröstet och undersökningar som gjorts har tydligen visat att väldigt många bebisar accepterar den direkt så det kanske kan vara värt att testa! Vi har köpt på nätet samt på Babyproffsen men tror att Apoteket hjärtat har deras produkter.

Det har inget med mörkret att göra? Nu när de är mer vakna och medvetna tror jag de vill se mer. Den saken går ju att fixa med en ficklampa.

I och för sig är vår kille skittjurig så fort man sätter honom i bilen och skriker sig ofta till sömns en kort stund. De gånger vi tagit av mössan har det fungerat bättre. Ibland glider den ner över ögonen och det är inte populärt.

Nu har jag bara en svärförälder, men hon är fantastisk! Ju mer hon gör, desto mer uppskattar jag henne. Hon köper kläder, är barnvakt (när hon hälsar på), kommer med goda råd (många andra kommer med "jagvetbättre-råd", men inte hon) och svarar på frågor innan vi ens hunnit ställa dem. Och framför allt så respekterar hon mig som mamma. Jag är så tacksam att ha henne som svärmor, och att Nils får ha henne som farmor! Och jag lider verkligen med alla som inte har en sån svärmor. Hade jag fått barn med mitt ex så hade jag varit i samma situation.

Apropå det här med att komma i form så.. nej. Jag gick upp 21 kg och har 5 kg kvar. Jag har tränat duktigt och var på god väg i mål men sen åkte jag på en monsterinfluensa och är inne på dag 19 med feber nu. Suck.