• Anonym (orolig)

    Min dotter är förstörd!!!!

    Jag och min man har en dotter på 10 månader. Hon har aldrig varit ensam med sin pappa och anledningen till det är att det helt enkelt inte blivit så. De har varit i vardagsrummet och jag gått ut i köket en snabbis eller så har han haft henne när jag varit på toa/duschat etc. och sådär men inte mer än så. Det har nog blivit en kvart max. De har en fin relation och han har bytt blöja och lekt och gosat lite men det är jag som tagit hand om henne utöver det. Jag är mammaledig och han är borta på jobb ca 9-18 varje dag, ibland även lördagar. Han har sagt att han har svårt att tyda våran dotter och kan inte riktigt se vad hon vill eller varför hon är missnöjd därför så är han rädd för att bli lämnad ensam med henne för han tror inte att han kan ta hand om henne. Jag delammar, hon äter en portion gröt på morgonen och ammar fritt fram till lunch då hon får en portion mat. Så vi pratade om hur vi skulle lösa det här. Han ville gärna testa vara ensam med dottern i en timme utan mig i huset (detta var igår) så vi sa att innan lunch så skulle jag gå ut på en promenad vilket jag gjorde. Efter ca 45 minuter ringer han och är helt förskräckt och säger att hon är jättekonstig och bara sitter och stirrar ut i intet och är i princip okontaktbar! Jag får panik och springer hem och när jag kommer in ser jag hur han sitter och försöker få kontakt med henne men hon bara stirrar ut i rymden. Jag springer fram och tar upp henne och säger hennes namn och då tittar hon på mig och brister ut i gråt, hon får en gråtattack och gråter så hon nästan tappar andan. Det tar ett bra tag att lugna henne och när hon lugnat sig somnar hon i min famn. Jag frågade min man vad som hände och han säger att han satt sig och lekt med henne och hon blivit orolig och ledsen och när han försökte trösta henne så blev hon bara sådär... när dottern vaknade blev hon ledsen igen när hon såg pappa men när jag gick ifrån blev hon som vanligt. Sen dess har hon varit extremt mammig och känslig. Hon har fått gråtattacker när jag satt ner henne på golvet vid hennes leksaker eller annat så jag har burit på henne hela dagen igår och hela dagen idag. Hon brukar sova mellan min man och mig men nu kunde hon inte komma till ro och hon grät och grät till kl 2 inatt. Då gick jag ut till soffan och försökte söva henne och då somnade hon direkt... Jag vill ringa bvc imorgon men min man vill inte det då han är rädd att bli anklagad för nåt. Hon blir ledsen nästan varje gång hon ser pappa och han kan inte vara i samma rum utan att hon blir orolig. Jag vet inte vad jag ska göra och jag vågar inte fråga honom om det hänt nåt då jag inte vill göra honom ledsnare än han redan är.. Nån som har nån aning om varför vår dotter regerat såhär?

  • Svar på tråden Min dotter är förstörd!!!!
  • Anonym (bb)

    Min första spontana tanke var ett epileptiskt anfall. Och då bör man söka sjukvård.

    Min andra tanke var att pappan skadat barnet. Då bör man också söka sjukvården.

    Hur som helst bör ni söka sjukvård.

  • Anonym (Anna)

    Hej! Jag förstår att du är orolig. Att din dotter stirrat ut i tomma intet låter ju inte bra. Om hon skulle ha gråtit skulle jag ha förstått det bättre. Kan din man ha skakat henne för att t ex få tyst på henne, få henne att sluta gråta? Jag skulle ta henne till BVC eller läkare för att kolla upp henne. Så att inget hänt...Hoppas du och din man kan prata om hur han skulle vilja vara mer med henne ensam. Kram!

  • mliten

    Jag skulle absolut söka någon slags hjälp! Det är inte pappan ni ska bry er om!

  • Anonym (Underligt....)

    Din dotters reaktion är inte det som är oroande tycke Möjligtvis att hon var okontaktbar och reagerade på något som var fel men vad som är oroande är pappans reaktion och hur han hanterat det.har han sagt nåt om han försökte bryta apatin på något annat sätt än att bara få panik, ringa dig och sitta kvar på samma plats eller försökte han gå runt lite och peka på saker, ge nåt att äta eller leka med, musik eller nåt liknande för att avleda?

    Att han inte vill få henne undersökt är konstigt. Han blev ordentlig rädd uppenbarligen och då borde man som förälder vilja bekräfta att hon är ok....

  • Anonym (lillan)
    Anonym (bb) skrev 2015-02-08 20:39:47 följande:

    Min första spontana tanke var ett epileptiskt anfall. Och då bör man söka sjukvård.

    Min andra tanke var att pappan skadat barnet. Då bör man också söka sjukvården.

    Hur som helst bör ni söka sjukvård.


    Så jäkla dåligt. Denna misstro mot män/pappor här. Pappan har inte haft dottern på tio månader! Kan det vara därför???!!!
  • Tecum
    Dr Mupp skrev 2015-02-08 16:47:45 följande:

    Jag hade faktiskt tagit henne till läkare. Pappan kan ha skakat henne eller på annat sätt skadat henne eftersom han INTE vill att hon ska undersökas.


    Eftersom män inte är betrodda att vara ensamma med sina barn ens en kort stund utan att bli anklagade för misshandel är det lika bra att ni kvinnor är hemma med barnen under hela småbarnstiden.
    Reaktionerna i tråden visar att TS` man har fog för sin oro att kontakta BVC...
  • Anonym (Mamma)

    TS, kontakta läkare (BVC) direkt i morgon för ditt barns skull !! Din man behöver inte få veta något (han jobbar ändå hela dagen).

    Du mår inte bra av den här situationen.

  • Isis

    Barn blir ju frånvarande - dissocierar - när deras känslor inte kan lugnas. Jag tycker nog också att det låter som om hon inte har någon anknytning till pappan.. Men som många skrivit, ta kontakt med någon utbildad.

  • Anonym (Skumt)
    Anonym (lillan) skrev 2015-02-08 20:22:53 följande:

    Pappan jobbar 6 dagar i veckan från morgon till kväll, enbart mamman har haft henne och dottern är 10 månader!!!! 10 månader!!! Det är skitkonstigt att pappan inte fått spendera mer tid med dottern på tu man hand hela dagar!!! På söndagarna borde pappan fått ha dottern själv och mamman gjort något annat utanför hemmet. På natten sover man och då har mamman tagit hand om dottern. Vad är dte konstiga??? Dottern är bara van vid mamman, därav felet. Låt pappan kliva in. hennes fas går över.

    Så trött på alla rabiata feminister som är misstänksamma mot män i allt!! Inte mycket förtroende för män här inne.


    Är det nån som är rabiat här så är det du. Lugna ner dig ett par hekto.
  • Anonym (smultron)

    Blir så trött på att fokus tas från sakfrågan och i stället blir en konflikt kring kring feminism, fördelning av föräldrarollen. Alla familjer gör så som passar dem bäst och ingen vet ju exakt varför denna mamma är den som mest varit med flickan. Det är väl inget att lägga sig i??? Sen har flickan haft ett oroväckande beteende som faktiskt inte är normalt även om hon tillbringat mesta tiden med mamman. Att man då tänker tanken att pappan kan ha gjort något är rätt sunt. Inte nått jävla manhat. Tyvärr utgår man oftast från vuxnas bästa. Man får inte kränka bla bla bla men i stället kränks barnen som inte kan tala för sig. Självklart bör de undersöka flickan. Det betyder inte att det måste vara så att pappan gjort något! Absolut inte men man ska utgå från barnets bästa och då bör hon undersökas och prata med personal som kan ge råd om nu problemet ligger någon annanstans.

Svar på tråden Min dotter är förstörd!!!!