Hej! Finns det fler här med bf i november som vill följas åt? 
Är i vecka 5 (4+0) idag, bf 3/11. Andra barnet, har en flicka som fyller 1 den 9/4. Vi vela ha syskon ganska tätt.
Började känna av växtvärk för ett par dagar sedan och ett lätt illamående i morse. Hoppas bara att den lille vill stanna!
Nu hade ja öppnat mig till 2 cm, men jag bad om o få åka hem o göra lite "arbete" hemma istället, jag är fortfarande uppgiven av nattens intensitet som svek mig.. Bm sa iaf att de va bra att ja öppnat mig lite mer även om de inte va mycket för då kan värkarna ha börjat fungera.. Ja frågade om en lång latensfas även betyder att den aktiva fasen blir långdragen men de sa hon att de inte alls behöver betyda, får hoppas på de.. Jag ska försöka vila mellan alla värkar ja e helt slut.. Fick två Citodon av dem innan men de hjälpte inte mer än en timme, nu är ja bara snurrig i huvudet..
En sak som är lite jobbigt är att jag frågade hur ska jag nu veta när jag ska in? Eftersom jag hade 3 värkar på 10 min i över 4 timmar innan vi körde.. De va smärtsamma värkar.. Fick tyvärr inget ordentligt svar
Hoppas det går snabbt nu för dig! Segt och åka hem igen:(
Jag ligger och kallsvettas:( känns inte som feber vet inte om det är ångesten som blir värre. Vet inte hur jag ska stå ut 10 dagar till.
Rädslan blir bara större att nåt ska vara fel på barnet och all smärta jag upplevde sist efter snittet:(
Nu hade ja öppnat mig till 2 cm, men jag bad om o få åka hem o göra lite "arbete" hemma istället, jag är fortfarande uppgiven av nattens intensitet som svek mig.. Bm sa iaf att de va bra att ja öppnat mig lite mer även om de inte va mycket för då kan värkarna ha börjat fungera.. Ja frågade om en lång latensfas även betyder att den aktiva fasen blir långdragen men de sa hon att de inte alls behöver betyda, får hoppas på de.. Jag ska försöka vila mellan alla värkar ja e helt slut.. Fick två Citodon av dem innan men de hjälpte inte mer än en timme, nu är ja bara snurrig i huvudet..
En sak som är lite jobbigt är att jag frågade hur ska jag nu veta när jag ska in? Eftersom jag hade 3 värkar på 10 min i över 4 timmar innan vi körde.. De va smärtsamma värkar.. Fick tyvärr inget ordentligt svar
Hej alla ni som befinner er mitt i en lång latensfas!
Min startade i tisdagsmorse och först i lördagskväll kom lillan till världen! Jag är överlycklig men väldigt skärrad över veckan som varit. Det är jäkligt svårt som förstföderska (och säkert också som icke förstföderska) att veta när det är dags. Man ska följa riktlinjer hit och dit. Vara öppen si och så mycket. Värkarna ska ha en viss karaktär och vara regelbundna.
Jag blir så förbannad när jag läser det ni skriver Amazinglife och Lilletroll. Jag hade precis som ni. Jag åkte in på sovdoser. Blev hemskickad. Låg med värkar. klockade. Dom var regelbundna ibland med 4 minuter. Ibland 10 minuter. Sista natten med sovdos innan lillan kom till världen gick det inte sova alls. På lördagmorgon bestämde de för att ta hål på mina hinnor och då började det äntligen hända saker. Jag var dock så trött vid det laget att min smärttålighet var nere på noll. Jag var totalt utslagen och hade jag haft turen att en otroligt skicklig och inkännande barnmorska började sitt pass och var hos mig under den aktiva fasen vet jag inte vad jag gjort. Ja, jag hade såklart klarat det - för det gör man ju!!! Men jag vet inte hur jag hade mått efteråt, då det känns så jäkla viktigt att bli sedd och trodd. Jag hade tyvärr otur men barnmorskor innan som inte förstod sig på mig. Jag kände mig nästan ivägen då jag kom in på sovdos, som att jag är lite vek...
Att gå i flera dygn med ett värkarbete som inte går framåt men som likväl gör ONT är påfrestande för psyket och kroppen!!!! Speciellt då man inte upplevt känslan förut. Nu vet jag att jag inte kommer acceptera det nästa gång.
Barnmorskan som var med mig under den aktiva fasen jobbar även som samtalsbarnmorska vid traumatiska förlossningar och hon var arg på att det blivit som det blivit. De skulle tagit mina hinnor tidigare. Hos en del kvinnor behövs den hjälpen.
Nu gick allt superbra och kvinnokroppen är så jäkla cool!!! Kroppen orkar trots dagar med värkarbete och sömnbrist. VI KAN! Men det är så jäkla synd att riskera att få en dålig upplevelse av sin förlossning.
Stå på er!!! Och lycka till! Jag är helt säker på att det kommer gå hur bra som helst. Era kroppar är otroliga! Och snart kommer det en bebis på bröstet. Och ja, smärtan försvinner verkligen direkt!
Kram på er!
Just nu önskar jag att jag adopterat barn istället för o skaffa eget. Hemskickad igen, med två Citodon för o "sova". Lycka till. Sitter i bilen påväg hem med regelbundna vansinnigt onda värdelösa börjar var 4:e minut. Hur i hela världen ska jag orka med en förlossning? Har tid för igångsättning imorgon kl 8.. Känner på mig att detta kommer sluta i akut snitt för att jag inte kommer klara av det.. Jag gråter som ett barn :(
Jag kände precis som du natten innan igångsättning. Men jag vill ge dig pepp nu! DU KLARAR DET! Kroppen klarar så mycket mer än man tror. När du tror att du inte orkar mer så har du kraft över!!! Jag vill inte peppa ner med mitt förra inlägg.
Du ska sättas igång imorgon, det är där du är nu. Du har ett delmål som du vet ska hända. Och du kommer att klara det här vare sig du får en tuff natt inatt eller inte. Vare sig du har sovit dåligt i flera dagar, kanske ingenting alls. Eller vare sig du har kämpat länge.
När det väl sätts igång kommer det känns skönt! Och är det så att det blir jobbigt inatt, åk tillbaka för att få hjälp. Be någon att hjälpa dig att stå på dig om du inte orkar. Men jag lovar att du kommer att klara det här!
Det finns epidural och det finns lustgas. Ja, det finns ju en massa smärtstillande. Jag tycker det hjälpte jättemycket när det väl satts igång, att äntligen få andas i lustgasen, att få epidural. Jag hade det från start när de tog vattnet.
Din kropp är fantastisk! Det kommer du märka! All pepp till dig!!!
Just nu önskar jag att jag adopterat barn istället för o skaffa eget. Hemskickad igen, med två Citodon för o "sova". Lycka till. Sitter i bilen påväg hem med regelbundna vansinnigt onda värdelösa börjar var 4:e minut. Hur i hela världen ska jag orka med en förlossning? Har tid för igångsättning imorgon kl 8.. Känner på mig att detta kommer sluta i akut snitt för att jag inte kommer klara av det.. Jag gråter som ett barn :(
Tack underbara människor ni är guld värda! Jag får tyvärr inte ta epidural pga att jag blöder lätt så vill de inte riskera komplikationer.. Jag ska få PCB tror ja de heter istället, livmoder bedövning.. Hoppas de hjälper nästan lika bra.. Ja tog min sovdos och en extra alvedon (kanske inte gör skillnad men de känns hoppfullare) och hoppas innerligt att jag får sova några timmar.. Men än så länge är värkarna lika starka.. Om de finns något jag önskar imorgon så är de en snabb förlossning, men är livrädd för att den blir utdragen eller att de inte ens får igång mig.. Men jag hoppas allt detta är ett minne blott när hon är ute och att vi båda mår okej.. Jag lovar att uppdatera och jag är otroligt tacksam för alla era ord..
Jag låg inlagd på fl i vecka 32 ca 24 timmar pga regelbundna värkar, har haft det sen dess men dom avtar ju tyvärt hela tiden, sovit har jag inte gjort på nån månad mer än ett par timmar. Har öppnat mej till 4 cm nu under ca 3-4 VECKOR med värkar från hell. Har tagit sin tid men vet att nåt hänt iaf. Detta är ju andra barnet så det kan ju gå fort när det väl sätter igång, hela slemmisen har nog släppt nu iaf, höll på i ca 2 veckor men nu inget så. Är bokad för igångsättning på fredag om det inte sätter igång innan. Nervös men ska bli skönt att få det överstökat snart. Mår för dåligt just nu.