Hur mycket fick ni när ni fyllde 18?

Inte mycket mer vid 18-årsdagaen än andra födelsedagar, presenter för kanske 500-1000 kr. Detta var dock 24 år sedan.

Jag fick 25 tusen av mamma och 25 tusen av pappa vid tillfällen då de ärvde från bortgångna föräldrar, minns inte exakt tidpunkt, men kan ha varit vid 16-20 års ålder.

Bidrag till körkort fick jag genom att övningsköra med alla när tillfälle gavs, men ofta fick jag då stå för bensin själv. Annars bekostade jag mitt körkort själv, fast jag kom ju undan med under tre tusen då 1991-92.

Ibland kan det ju vara lättare att vara generös när man har pengar än om man inte har det. För man har helt enkelt inte råd att vara generös.

Jag tror nog inte att dina vänner vänder sig emot dig för att du fått en halv miljon i 18-årspresent utan för att du verkar vara en ganska oempatisk person helt enkelt.

Jag menade inte på något vis att du medvetet är nedlåtande eller nonchalant, men jag kan mycket väl förstå hur ditt försök att inte göra pengarna till någon stor grej kan tolkas som nonchalans trots att det inte alls är menat så.

Jag tror det är en mycket svår balansgång att ha mycket pengar och ändå framstå som ödmjuk. Försöker man att inte låtsas om pengarna verkar man nonchalant, är man för öppen med det blir man skrytsam, försöker man dölja det kan man uppfattas som snål osv osv. Det är verkligen inte lätt, och även om man verkligen menar väl så kommer det faktum att man har det gott ställt alltid att reta upp någon. Så är det tyvärr i jantelagens Sverige. :)
Du verkar ha en sund inställning till dina pengar och jag tror säkert du kan lösa det med dina vänner om du bara ger det lite tid. Om dom inte har vetat om dina pengar och det kom som en överraskning så är dom nog bara lite tagna på sängen, får dom bara smälta det lite så blir det nog som vanligt sen. :)

Jag fick typ 5 vanliga billiga presenter t.ex vantar och nån lott). I pengar vet jag inte, 300 spänn kanske. Är långt ifrån rik så jag förstår och klagar inte. Jag hade varit glad om jag bara fått ett kort ärligt talat. Alla kan inte vara rika medelsvenssons som kan hosta upp en bil och tusentals kronor utan problem.

Jag kan tycka att det känns tufft ibland att min man inte har några studielån alls eftersom han fick vi hemma när han studerade och att hans föräldrar gav honom pengar då.

Jag själv fick ta fult studielån under samma tid (vi var tillsammans när vi pluggade). Oavsett om jag hade bott hemma eller inte hade jag varit tvungen att ta fult eftersom mina föräldrar anser att när man är vuxen ska man klara sig själv (ekonomin inget problem för dem) Idag bor vi ihop. Jag får betala av mitt studielån med 15000 kr lägre lön än vad han har.

Jag kan tänka mig att det är liknande typ av känslor som dina vänner får, TS, som jag får i detta fallet.

När jag tänker på det blir jag lite provocerad :D men det kommer att lägga signaler dem också, det tror jag helt klart!

*lägga sig för dem också

Suck

Jag hade inte mer pengar än mina vänner för jag gjorde inte av med dem. Mina vänner spenderade glatt pengarna på skräp och sedan klagade de på att det tog slut.

Jag fick ingen halvmiljon. Om du är läskunnig så ser du att jag inte är ts. Jag är bara riktigt trött på att folk anser att människor med god ekonomi kan man behandla hur som helst och säga vad som helst till för de är ju rika. Jag har aldrig skrutit eller haft fina saker eller skyltat med mina pengar. Mina vänner fick veta det av sina föräldrar och sedan kom de till skolan och påpekade hur rik jag minsann var. 

Får man fråga hur dyr ens 18-årspresent ska vara för att man ska kunna berätta vad man fick? Vad ska man svara när folk frågar? Bara för att ts får mycket pengar så antar alla att han eller hon har skrutit.

Jag fick körkortet betalt av mina föräldrar!

Man kan ju vara generös på mer sätt än att skänka just pengar också, i fattiga länder är det oftare viktigt att man hjälps åt med saker och ting, de har inte soc att vända sig till om det kniper etc.  

En intressant observation är att religiösa människor oftast är mer generösa än ateister.och mer sekulariserade individer. Kollar man på USA till exempel så finns det en väldigt stark korrelation mellan religiositet och generositet, i Utah skänker invånarna i snitt USD 65,60 per 1000 dom tjänat, i de minst religiösa delstaterna, till exempel New England regionen, så är det runt USD 17-18 per 1000 intjänat. Utah har ju mormonerna, men samma trend går genom hela landet, religiösa delstater=invånarna är generösa, sekulariserade delstater=mindre generösa. 

Men även i Sverige gör ju till exempel Kyrkorna mycket, de pysslar ju med allt möjligt, från vård av missbrukare till julbord.  Ok, ja jag håller med, människor från alla socio-ekonomiska klasser kan ha problem. Jag tycker inte man kan avskriva pengars värde och betydelse för människors lycka och välfärd dock. Pengar gör livet lättare, man behöver inte vara förmögen, många är nöjda med att "ha så det räcker", tillgången till pengar eliminerar visa problem som skulle uppstå om man inte hade tillgång till pengar, dessa problem kan skapa stress och oro och då mår oftast människor sämre, alltså påverkar pengar människors välmående. 

Fick en ny mobiltelefon samt att jag fick ha fest hemma. När jag fyllde 19 fick jag 2500 kronor att shoppa kläder för. Tycker inte det är så märkvärdigt att fylla 18. Mina föräldrar har lovat att betala mitt körkort när jag bestämmer mig för att ta det så jag är nöjd oavsett hur mycket pengar jag fick. Har dessutom en egen bil som jag fick gratis av min bror för att han inte orkade hålla på med den, så vi bytte motor. Är en gammal BMW från 90-talet.

Förstår inte varför vissa folk blir ledsna över att de tycker att de får lite pengar. Jag känner många som i princip blivit utslängda samma dag som de fyllt eller fått betala månadsvis för att bo kvar hemma.