• Anonym (Bortskämd??)

    Hur mycket fick ni när ni fyllde 18?

    Hejsan!

    Jag tror detta varit uppe i en tidigare tråd, men kan inte hitta den nu. Jag är nyss fyllda 19, och förra helgen råkade jag i diskussion kring vad vi fick i 18-årspresent. De flesta fick mellan 5000-10000 och blev helt chockade när jag berättade att jag fick drygt 400 000+bil och körkort. Mina föräldrar har varit relativt högavlönade, och har därför kunnat spara ihop dessa pengar till mig, vilket jag är oerhört tacksam över. Dessutom får jag 2000 kr i månaden av mamma så länge jag studerar.

    Mina vänner blev nästan förbannade, kallade mig bortskämd snorunge osv. Jag vet att jag fick mycket pengar, men alltihopa (utom 5000 som jag tog direkt) är placerade och oanvända. Jag går inte i dyra kläder, kör en bil från 90-talets början, och talar aldrig om pengar. Ändå är de sura på mig nu och vill inte tala med mig.

    Hur mycket fick du när du fyllde 18? Hur mycket gav du/ttänker du ge till ditt barn?

  • Svar på tråden Hur mycket fick ni när ni fyllde 18?
  • Anonym (Bortskämd??)
    nanneN skrev 2015-04-10 11:51:32 följande:

    TS, har läst dina inlägg här och har en liten teori. Rätta mig gärna om du anser att jag har helt fel.

    När jag läser det du skriver, så slås jag ibland av att du känns lite nonchalant eller omedveten eller hur jag ska förklara det. För dig verkar pengarna inte vara någon stor grej, och det är givetvis bra, men jag tror att du (säkerligen omedvetet) bagatelliserar något som för väldigt många människor är helt ofattbart!

    Att få 400.000 när man fyller 18 är för mig sådant som bara händer på TV! Det är liksom helt absurt och overkligt. Skulle någon berätta något dylikt för mig skulle jag bara skratta åt dom och tro att dom försökte göra parodi på någon dålig tv-serie eller nåt, jag skulle inte för en sekund ens kunna överväga att det skulle kunna vara allvar, så absurt är det för mig.
    För dig verkar det närmast vara tråkig vardag. Du verkar tycka det är helt naturligt, nästan så att du förväntade dig mer, och jag tror det är här det kan skita sig lite mellan dig och dina vänner.

    För dig är detta naturligt, för dom är det ren science fiction, och din aningen nonchalanta attityd över det hela spär säkert på deras irritation.
    Du verkar inte bortskämd och du verkar ha en sund inställning till pengar, så jag tror inte detta är något du gör medvetet. Men för människor som inte ens kan drömma om dom summorna du får, så är det faktiskt aningen provocerande att du anser det vara så självklart.

    Och ett tips i all välmening: klyschor i stil med "det är tanken som räknas" och "det viktiga är att dom älskar dig" och annat i samma stil är visserligen väldigt sanna, men jävlar vad krystade dom blir när dom kommer från den som får all denna kärlek *plus* en massa pengar. Jag förstår att du verkligen menar det du säger och du har i all mening helt rätt, men mitt tips är att ändå undvika dom alltför uppenbara klyschorna om kärlek vs pengar så länge du har båda delarna och den du pratar med bara har det ena. Oavsett hur väl du menar så känns det bara förnedrande för den som får höra det. :)


    Oj, ett av de mer genomtänkta inläggen i den här tråden. Först av allt vill jag säga att jag är enormt glad och tacksam över pengarna jag fått. Jag har vetat om det här sedan jag var typ 12, så det kom ju inte som någon överrasking, även om jag inte visste det exakta beloppet. Det kan säkert vara en anledning till att jag verkar nonchalant, men det finns också en annan orsak:


    När jag startade tråden var (och är jag fortfarande) jag väldigt ledsen över att jag och mina vänner grälat. Jag känner mig bortvald och utstött. Men jag visste också vad jag kunde förvänta mig för reaktioner. Att jag skryter och ingen vill umgås med en mallgroda. Jag gissade att jag inte skulle få vara eld och lågor över mina pengar, utan att få höra massa skit om hur bortskämd och skrytig jag är i tråden. Tyvärr kanske jag drog det lite för långt åt andra hållet istället.


    På något vis har du rätt i att dessa pengar var någon form av självklarhet för mig, men det gör mig inte mindre tacksam. Jag vet att jag har mer pengar än de flesta i min ålder, och jag vet att många säkert skulle avundas mig. Tyvärr är det nog så, att kommer man från en familj med bättre ekonomiska förutsättningar, anser man inte alltid att pengar är något att vara avundsjuk över, just eftersom de alltid funnits. Som jag nämnt tidigare har jag aldrig varit en bortskämd liten tjej som fått allt jag pekat på, tvärtom har jag istället sagt "men mamma, jag har så många leksaker redan", och liknande. 


    Jag kan ändå förstå att du upplever mig nonchalant, även om detta liksom inte riktigt är min mening. Jag vill bara leva på samma sätt som mina vänner, och inte göra så stort väsen av mina pengar. Tyvärr kom ju detta på tal i lördags, och jag kanske istället borde knipit käft. Jag insåg liksom inte att det kan vara så känsligt hos folk. Jag tänkte att de skulle bli förvånade, men inte mer än så.


    Någon sa något klokt här tidigare i tråden. Att även om man vill, så kan man ibland inte hjälpa att man ibland känner avundsjuka, eller är ledsen över att man själv inte haft samma förutsättningar som andra. 


    Angående ditt sista stycke: Där har du säkert rätt! Jag kan förstå att det kan röra upp känslor hos folk, nu när du säger det. Det sista jag vill är att förnedra er i tråden, och inte någon annan heller för den delen. Åter igen, jag vill bara att folk ska kunna umgås och tycka om varandra, oavsett beloppen på våra konton,


    Hoppas du orkar läsa hela svaret, och tack för ett bra svar som fick mig att tänka till!

  • Anonym (Bortskämd??)
    nanneN skrev 2015-04-10 11:51:32 följande:

    TS, har läst dina inlägg här och har en liten teori. Rätta mig gärna om du anser att jag har helt fel.

    När jag läser det du skriver, så slås jag ibland av att du känns lite nonchalant eller omedveten eller hur jag ska förklara det. För dig verkar pengarna inte vara någon stor grej, och det är givetvis bra, men jag tror att du (säkerligen omedvetet) bagatelliserar något som för väldigt många människor är helt ofattbart!

    Att få 400.000 när man fyller 18 är för mig sådant som bara händer på TV! Det är liksom helt absurt och overkligt. Skulle någon berätta något dylikt för mig skulle jag bara skratta åt dom och tro att dom försökte göra parodi på någon dålig tv-serie eller nåt, jag skulle inte för en sekund ens kunna överväga att det skulle kunna vara allvar, så absurt är det för mig.
    För dig verkar det närmast vara tråkig vardag. Du verkar tycka det är helt naturligt, nästan så att du förväntade dig mer, och jag tror det är här det kan skita sig lite mellan dig och dina vänner.

    För dig är detta naturligt, för dom är det ren science fiction, och din aningen nonchalanta attityd över det hela spär säkert på deras irritation.
    Du verkar inte bortskämd och du verkar ha en sund inställning till pengar, så jag tror inte detta är något du gör medvetet. Men för människor som inte ens kan drömma om dom summorna du får, så är det faktiskt aningen provocerande att du anser det vara så självklart.

    Och ett tips i all välmening: klyschor i stil med "det är tanken som räknas" och "det viktiga är att dom älskar dig" och annat i samma stil är visserligen väldigt sanna, men jävlar vad krystade dom blir när dom kommer från den som får all denna kärlek *plus* en massa pengar. Jag förstår att du verkligen menar det du säger och du har i all mening helt rätt, men mitt tips är att ändå undvika dom alltför uppenbara klyschorna om kärlek vs pengar så länge du har båda delarna och den du pratar med bara har det ena. Oavsett hur väl du menar så känns det bara förnedrande för den som får höra det. :)


    Oj, ett av de mer genomtänkta inläggen i den här tråden. Först av allt vill jag säga att jag är enormt glad och tacksam över pengarna jag fått. Jag har vetat om det här sedan jag var typ 12, så det kom ju inte som någon överrasking, även om jag inte visste det exakta beloppet. Det kan säkert vara en anledning till att jag verkar nonchalant, men det finns också en annan orsak:


    När jag startade tråden var (och är jag fortfarande) jag väldigt ledsen över att jag och mina vänner grälat. Jag känner mig bortvald och utstött. Men jag visste också vad jag kunde förvänta mig för reaktioner. Att jag skryter och ingen vill umgås med en mallgroda. Jag gissade att jag inte skulle få vara eld och lågor över mina pengar, utan att få höra massa skit om hur bortskämd och skrytig jag är i tråden. Tyvärr kanske jag drog det lite för långt åt andra hållet istället.


    På något vis har du rätt i att dessa pengar var någon form av självklarhet för mig, men det gör mig inte mindre tacksam. Jag vet att jag har mer pengar än de flesta i min ålder, och jag vet att många säkert skulle avundas mig. Tyvärr är det nog så, att kommer man från en familj med bättre ekonomiska förutsättningar, anser man inte alltid att pengar är något att vara avundsjuk över, just eftersom de alltid funnits. Som jag nämnt tidigare har jag aldrig varit en bortskämd liten tjej som fått allt jag pekat på, tvärtom har jag istället sagt "men mamma, jag har så många leksaker redan", och liknande. 


    Jag kan ändå förstå att du upplever mig nonchalant, även om detta liksom inte riktigt är min mening. Jag vill bara leva på samma sätt som mina vänner, och inte göra så stort väsen av mina pengar. Tyvärr kom ju detta på tal i lördags, och jag kanske istället borde knipit käft. Jag insåg liksom inte att det kan vara så känsligt hos folk. Jag tänkte att de skulle bli förvånade, men inte mer än så.


    Någon sa något klokt här tidigare i tråden. Att även om man vill, så kan man ibland inte hjälpa att man ibland känner avundsjuka, eller är ledsen över att man själv inte haft samma förutsättningar som andra. 


    Angående ditt sista stycke: Där har du säkert rätt! Jag kan förstå att det kan röra upp känslor hos folk, nu när du säger det. Det sista jag vill är att förnedra er i tråden, och inte någon annan heller för den delen. Åter igen, jag vill bara att folk ska kunna umgås och tycka om varandra, oavsett beloppen på våra konton,


    Hoppass du orkar läsa hela svaret, och tack för ett bra svar som fick mig att tänka till!

  • Anonym (ubb)

    Öh ok... Jag hade nog blivit lite avis om min kompis fick 400.000, men jag hade blivit mer glad för hennes skull än sur.

    Jag fyllde 18 i mars men fick inget eftersom mina föräldrar inte har så gott om pengar. Men det gör inte direkt nåt eftersom jag slutade tycka det var roligt att fylla år när jag var 15.
    Fast jag tycker det är liiiite orättvist att mina syskon alltid får massa presenter, men det kanske är för att dom fyller år precis efter mina föräldrar får lön. Jag fyller år nio dagar innan dom får lön...
    Men dom säger alltid att jag ska få något i efterskott, att vi ska fika och äta ute och sånt, men det gör vi aldrig. Aja.

  • Fobiker

    Jag tycker att det är bedrövligt att du skall behöva skämmas för att du har mycket pengar. Att man inte kan hjälpa att känna sig lite avundsjuk ibland är ingen ursäkt för att behandla folk illa, särskilt inte vänner som man istället borde försöka vara glad för. Utifrån vad du har skrivit tycker jag att det är dina vänner som borde skämmas istället. 

  • MEE83

    Kassa vänner som reagerar så.

    Hur mycket fick du när du fyllde 18?
    Jag fick tårta och gratulationer på morgonen innan skolan och middag hemma på kvällen, sedan drog jag och kompisarna ut och festade, det var en Torsdag har jag för mig. :) 

    Trevlig kväll! 

    Hur mycket gav du/ttänker du ge till ditt barn?

    Ingen aning, det är mer än 17 år tills dess. Skulle kunna avsätta en betydande summa idag för det, om jag skulle vilja, men det är inte något som jag har planerat för ännu. 

  • nernu

    Jag blir så arg av sånt här. Människor som har mycket pengar har ingen rätt att säga eller tycka nånting. De har inte heller rätt till några känslor för de har ju så mycket pengar. De ska tiga och bjuda för annars är de arroganta och värdelösa människor. De ska existera för att de som inte har lika mycket pengar ska ha någon att klaga på. Sinnessjukt! 

    Här kommer en liten nyhet till er sura missunnsamma människor med vidrig människosyn. Man blir INTE lyckligare för att man har pengar och man är INTE bortskämd bara för att man har rika föräldrar. Jag ger banne mig mer pengar till välgörenhet och är betydligt mer generös med mina pengar än mina vänner som "minsann" har slitit ihop allt själva. 

    Jag har inte behövt arbeta men jag har gjort det ändå för att jag ser ett värde i att arbeta. 

    TS och alla andra som har snälla föräldrar. Skit i alla människor som tror att de har rätten att behandla er som kattskit bara för att ni har pengar! 

  • Anonym (lili)

    Så länge man har lärt sina barn pengars värde, att ta ansvar, känna tacksamhet och att barnen förstår att alla människor inte har samma möjligheter så ser jag inga som helst problem med att ge barnen större summor pengar. Tvärtom är det väl superbra om man har möjlighet att hjälpa sina barn. Vad är alternativet om man inte vill spendera dem själv? Sitta på pengarna tills man dör?

    Tr
    åkigt att dina vänner inte kan vara glada för din skull TS. Hade jag varit i din situation hade jag nog inte nämnt det alls alternativt dragit en vit lögn och angett ett betydligt mindre belopp för det är tyvärr väldigt vanligt att folk blir avundsjuka över andras lycka och framgångar. 

  • Anonym (Skryt)

    Börjar seriöst lessna på "skryt" och speciellt när det gäller pengar. 
    Håll era gåvor och pengar för er själva istället.. 

  • Anonym (b)
    Anonym (Skryt) skrev 2015-04-10 14:33:14 följande:

    Börjar seriöst lessna på "skryt" och speciellt när det gäller pengar. 
    Håll era gåvor och pengar för er själva istället.. 


  • nernu
    Anonym (Skryt) skrev 2015-04-10 14:33:14 följande:

    Börjar seriöst lessna på "skryt" och speciellt när det gäller pengar. 
    Håll era gåvor och pengar för er själva istället.. 


    Absolut. Då kan du hålla din otrevliga attityd och avundsjuka för dig själv också?
Svar på tråden Hur mycket fick ni när ni fyllde 18?