BF slutet av december :)

Det här med sömnen börjar bli ett stort problem för mig. Sover knappt på nätterna... Sover kanske Max 40 min åt gången innan jag vaknar för toabesök eller för att det gör ont i kroppen. Kan inte ligga på hö sida då mår jag illa och det blir ett obekvämt tryck mot magen. Kan inte ligga på rygg då kan bag inte andas. Kan bara ligga på vä sida men ligger ändå inte skönt så att jag får sova längre sträckor. Försöker stötta upp med kuddar och täcken för magen och ryggen men allt är obekvämt får till slut ont i vä höft och ner på låret för att jag bara kan ligga på den sidan. Känner mig utmattad men kan ändå inte sova. Försöker vila så mycket som möjligt på dagarna men känner nu ångest varje kväll för jag vet hur natten kommer bli.

Någon mer som har det såhär? Hur ska man orka i typ 4 veckor till? :(

Uppdatering V 34+3 var hos bm. Allting såg bra ut, hon hade vänt sig, fixerat sig o låg långt ner precis som den stora gjorde som föddes i V 37+0 så nu fick jag fart o plockade ner bebis kläderna från vinden så jag kan börja tvätta. Sen till helgen blir det till o måla om den storas rum så att hon kan flytta upp där så jag kan skruva ihop spjälsängen :)

Har ni andra här inne vaccinerat er?

Nej, jag har inte... Vaknade upp dunderförkyld idag så jag antar att det är "för sent." Håller tummarna för att det bara är en vanlig förkylning.

Så nu har jag vaccinerat mig så hoppas man inte blir dålig/ får biverkningar.

Gud vad jag längtar tills det är dax nu. Lite dåligt tålamod nu såhär på slutet :)

Status: mycket trött, till och från mycket sammandragningar, ont i ryggen. Mår för övrigt relativt bra. Bebis fixerad, känns mycket från bäckenet nu. ska till Bm igen på måndag och skriva ihop, en sammanfattning, som hon kallade det inför bebisens ankomst.

Börjat bli rejält orolig nu... Min tjej i magen har vanligtvis ett väldigt tydligt mönster där hon är lugn i 2-3 dagar och sen håller igång i 2-3 dagar. I fredags var hon väldigt lugn, likaså lördag och söndag... Ville inte få råpanik direkt då detta är väldigt men det blev mindre och mindre för varje dag. Igår kände jag inte av henne öht och tänkte bara att nu har jag väntat för länge... Åkte iallafall in till fl, dem koppla ctg och tog en kurva på ca 20 min. Från början låg jag på rygg (vilket jag inte har några problem att göra) och då var hjärtslagen på 150-155 så bm ber mig lägga mig på vänster sida för att se om hon lugnar ner sig(?) Jag gör som hon säger och sen lämnar bm rummet. Ligger och bara slappnar av men ser hur hjärtslagen går allt ifrån 110-165. Jag vet att det hoppar fram och tillbaka hela tiden men dem har aldrig varit under 120 eller över 150 förut. Iallafall, bm kommer tillbaka sen och berättar att allt är bra och att jag kan åka hem.

Jag tvivlar inte en sekund på att dem vet vad dem gör, men min oro försvinner inte... Vissa säger att man ska känna 10 rörelser på 2 timmar och min bm säger 10 rörelser under en dag. Det är en extrem skillnad och jag känner just nu MAX 5 rörelser på en dag, som idag tex. Innan kunde jag känna som hur en fot pressades ut och hur hon höll på där inne, nu är det precis som hon sakta sakta vrider en fot lite nätt, sveper med axeln osv. Väldigt svaga rörelser alltså.

Kan dem verkligen se att allt är bra genom bara ctg? Jag är så rädd att hon inte mår bra!