Inlägg från: Seven Costanza |Visa alla inlägg
  • Seven Costanza

    BF Januari 2016 :)

    mirakelspektakel skrev 2016-01-25 15:23:10 följande:

    Kan inte ditt stackars snitt få läka!!! Hoppas det går bra på kliniken och att du får ut journalen (varför får man inte ut dessa?!)

    Det är väldigt läkande att fulgråta och framför till mamma :) Och det är väldigt synd om dig! DÅ förstår jag brådskan med att ska barn tätt lite bättre, men än på ett par månader är det ju inte aktuellt, du måste ju i vart fall läka ordentligt först. Risken att du råkar ut för samma sak en gång till lär ju vara minimal men jag förstår skräcken... 

    HAde ni hittat någon svensk kyrka eller förening eller liknande? hör med dem där om det inte finns någon som jobbar som läkare och är svensk?


    Antagligen för att ju fler som får ut sin journal desto fler potentiella stämningar för felbehandling... Inte vet jag men så kan det vara.

    Här finns svenska kyrkan men vi har inte varit där. Vi har en del svenskt umgänge via min mans jobb men inga läkare där. Om det ska vara lönt känner jag ju dock att det skulle vara en gynläkare/förlossningsläkare för annars kan jag lika bra fråga en kirurgbekant i Sverige som själv har två barn, men vet inte hur mycket en läkare som inte är specialiserad inom det kan svara om förlossningar?
  • Seven Costanza
    qatteriin skrev 2016-01-25 16:16:34 följande:

    Ok, varning för psykhumor!

    Sally i sina Freudian slippers.

    Var det nån som sa "amningshjärna"?


    Haha sjukt kul!
  • Seven Costanza
    Mallis87 skrev 2016-01-25 20:15:17 följande:

    Idag jobbade sambon 7-16.30 och jag var själv med tvååriga dottern och bebisen. Ammade vid 8, sen somnade lillebror i bärselen så jag kunde ge dottern frukost och klä på henne. Helt utan protester. Ammade bebis igen sen somnade han i vagnen och vi gick ut på promenad och dottern hoppade i vattenpölar och hade så roligt. Vid lunch bråkade hon, som slutade i ett riktigt utbrott då hon blev "inkastad" på sitt rum. Gick dock över relativt fort. Sen vila för henne, då var bebisen vaken en timme så ingen vila för mig. När dottern vaknat fick hon lite mellanmål, sedan satt lillebror i babysittern och tittade en bra stund när vi lekte, innan han Ville äta och sov sedan från 16-19! Dottern har dock spelat över riktigt mycket sedan sambon kom hem, och han har faktiskt tagit henne och gjort det bra med tålamodet i behåll. Men jag smågråter ändå, tycker det är fruktansvärt jobbigt med hennes utbrott. Om jag tycker det är jobbigt, hur jobbigt har hon själv inte det?

    Hur mycket sover era små? Lillebror blir 1 vecka imorgon. Tyckte att på bb kunde han vara vaken 3-4 timmar i sträck och äta, men det beror kanske på att det inte kom någon mat? Nu har jag mjölk, och han har varit vaken ca 3-4 timmar idag allt som allt. Åt nu vid 19, vaken en liten stund och somnade nu igen. Annars har han haft ätarperiod på kvällarna och velat sutta konstant från typ 19,20-23.


    Det låter ju som en bra dag, vad duktig du är!! Ska dottern gå något på förskola? Det kanske hade varit bra för er alla några timmar i veckan.

    Vår bebis sover också nästan hela tiden men vår barnläkare säger att det är normalt och vi tycker det är rätt skönt för han sov inget alls på sjukhuset. Han vaknar vid 09, äter, somnar och sover till 11, äter och är vaken ca 1,5 timme, sover till 16, äter och är vaken en stund, sover igen till runt 19 och sedan ammar han hela kvällarna, somnar vid 01, sover till 04/05, äter och är vaken en timme, sover till 09. Börja om .
  • Seven Costanza
    amalie79 skrev 2016-01-25 23:32:02 följande:

    Blää blev sååå himla dålig på eftermiddagen! Ont i hela kroppen, 39 graders feber. Sambon tyckte såren såg röda ut så han tvingade mig att ringa förlossningen så jag fick den där antibiotikan.

    Står att den går över i modersmjölk o ska endast tas i samråd med läkare ( knäppt, man tar väl inte antibiotika utan samråd med läkare?) och jag talade om att jag ammar och då sa hon att det räknar vi med mer eller mindre. Men känns ändå inte bra ta något som kan påverka honom... Vet ju inte om allt är relaterat till såret, en del är säkert förkylningen, men hoppas att detta tar död på allt. Mår skit just nu ligger och ammar, som tur är så kunde sambon jobba hemifrån imorgon så jag får vila...

    Blä, vill bara bli frisk nu!


    Javisst går antibiotika över i bröstmjölken men antibiotika är inget som är skadligt för barnet, snarare tvärtom och det blir ju en väldigt svag koncentration i bröstmjölken. Jag informerade alla läkare om att jag ammar och har ju ätit både morfinderivat för min smärta, ibuprofen för smärta och som inflammationshämmande, samt antibiotika mot streptokockinfektionen. Det är inget fel på mitt barn. Ät din antibiotika utan dåligt samvete och krya på dig!
  • Seven Costanza
    WiMe06 skrev 2016-01-26 04:46:42 följande:

    Nöjd bebis för första gången inatt känns det som. Det är någon som haft en närhetsnatt och inte velat ligga ngn annanstans. Nu är jag TRÖÖÖTT!! Har väl sovit sovit lite men det är ju så fjäderlätt sömn så det känns inte att man sovit.


    Jobbigt, men skönt ändå att bebisen är nöjd i alla fall. Det hade ju kunnat vara att hon gallskrek hela natten... Hoppas hon kan tänka sig att ligga lite i egen säng under dagen så du kan sova!
  • Seven Costanza
    MeEmmA skrev 2016-01-26 20:47:46 följande:

    Jag tycker så synd om alla som får kämpa på så med sjukdomar, krämpor, amning, arga syskon osv! När vi har väntat så på våra små bebisar och allt vi har gått igenom under graviditeten så är vi alla värda att bara kunna pusta ut nu över våra friska och fina barn och slippa all sån skit. Jag nästan skäms över att säga hur bra jag mår och hur bra allt fungerar, önskar att alla kunde känna samma sak.hoppas att det vänder för er snart så att ni bara kan ha det lugnt och skönt o njuta, det är trots allt en väldigt kort tid de är såhär små.


    Fint skrivet! Men det är ju tur att du inte råkat ut för massa skit med tanke på att du redan har flera barn som också ska ha sitt! Vill bara säga att åtminstone jag mår bra nu, det hade jag aldrig trott för exakt två veckor sedan när vi kom hem från sjukhuset. Jag har fortfarande lite ont ovanför snittet men bara när man rör där (försökte t ex smörja med hudlotion idag) och inte hela tiden vilket jag hade från början, så det läker förhoppningsvis ut snart.

    Är så tacksam att jag kunde komma in här och kräka av mig och få stöd, det betydde mycket! Så tack alla för det och hoppas att ni andra också får må bra snart
  • Seven Costanza
    qatteriin skrev 2016-01-26 22:47:45 följande:

    Skönt att höra att du mår så bra nu!!


    Tack, ja nu har jag kunnat börja njuta lite! Dessutom är våren redan på väg här, såg knoppar på träden vid promenaden idag, så det känns superhärligt. Och mamsen min kommer på söndag <3

    Hoppas dina problem försvinner snabbt!
  • Seven Costanza
    qatteriin skrev 2016-01-26 23:01:57 följande:

    Åh vad härligt och vad UNDERBART att mamma snart kommer, jag blir alldeles förväntansfull här, haha! Att få möta barnbarnet första gången... Det är nåt alldeles särskilt att få visa upp sin skapelse för sina föräldrar känner jag. Särskilt var det så med första. Och vad avis jag blir på vårtecknen! Här regnar det och är plusgrader här nu så vintern verkar vara över för den här stunden, men den kommer nog tillbaka innan våren kommer...

    Tack, boobsen känns bättre faktiskt även om det fortfarande är viss smärta när hon suger tag, men övning ger färdighet uppenbarligen! Nu ska vi bara se om jag får bukt med den andra änden, hehe.


    Ja det ska bli fint som snus, bara synd att pappa inte har så mycket semester så han kunde inte följa med, men vi åker hem till sommaren i några veckor så då ska vi njuta allihop!

    Haha andra änden ja det får vi verkligen hoppas!
  • Seven Costanza
    amalie79 skrev 2016-01-26 23:04:22 följande:

    Så roligt för dig att din mamma kommer, det måste väl vara efterlängtat nu!


    Ja jag räknar ner varje dag, har inte träffat henne på fem månader nu men Skype har faktiskt hjälpt rätt så bra eftersom man åtminstone kan se varann .
  • Seven Costanza
    MeEmmA skrev 2016-01-26 23:17:39 följande:

    Tack :) Vad skönt att du mår bättre!

    Jag fick tillbaka vissa minnen från min första förlossning när jag läste om din (har förträngt det mesta). Men mitt första barn föddes utomlands och det blev inte riktigt som jag hade tänkt mig, trodde aldrig att jag skulle kunna skaffa fler barn efter det. Var en hemsk upplevelse och kändes som bland det värsta jag hade varit med om samtidigt som det bästa som någonsin hänt mig kom till världen. Väldigt blandade känslor. Men med tiden kom jag över det och de andra barnen är födda i Sverige vilket har känts mycket tryggare. Bara att ha sitt egna språk och erfarenheten av att få barn hjälpte också till. Svårt att förklara alla de där känslorna. Jag är inte så mycket för att prata om saker jag har varit med om, men det hjälpte mig verkligen att prata om det. Tror att de flesta i min närhet har fått höra delar av den skräckhistorien.

    Jag hoppas att du hinner läka på insidan också och skönt att det har vänt åt det bättre hållet för dig!!


    Oj, så du skaffade ändå tre barn till efter det alltså. Ja vi får se, men det blir nog inte ett syskon tätt här som vi hade tänkt från början utan jag kanske vill njuta av bara honom ett bra tag nu <3. Jag tror också att det skulle vara annorlunda att föda i Sverige men känner mig samtidigt kluven därför att jag gärna ville ha två barn och att båda skulle få amerikanskt medborgarskap. Min man tycker det är fånigt men jag vet själv att jag skulle vara avundsjuk på mitt syskon om hen hade det och inte jag.

    Det finns mycket i den amerikanska kulturen som jag faktiskt gillar så det vore roligt om båda barnen hade haft det gemensamt. Men vi kanske väljer att chansa på några år mellan barnen och kommer hit igen och föder . Då blir det troligen någon annanstans i USA så upplevelsen kan ju bli bättre där, men även sämre, det vet man ju aldrig. Jaja, det märks ju att jag mår bättre nu i alla fall eftersom jag åtminstone _funderar_ lite grann på syskon och inte känner att det är blankt nej. Känner dock att jag måste försöka fokusera på det här barnet nu och inte tänka på syskon redan, även om det är typiskt mig för jag brukar vilja planera allt och jag är redan 32. Visserligen lyckades vi på första försöket nu men det är ju inga garantier att det går lika lätt nästa gång om man väntar några år. Hur tänkte ni kring syskon och tid emellan?

    Någon mer lika galen som spånar kring syskon redan nu? Alltså inte att man vill ha nu igen snart kanske men att man funderar på om man ska ha fler och i så fall när.
Svar på tråden BF Januari 2016 :)