Exakt på vilket sätt kommer barnen främst? Jag undrar detta varje gång jag hör uttrycket. Ingen vettig människa skulle ju be sin partner "välja" mellan barnen och partnern så på vilket sätt menar ni att barnen kommer först?
Begriper inte hur det kan vara såååå svårt att fatta begreppet "barnen kommer först" om man är normalbegåvad? Det är väl uppenbart att ingen menar att barnens vilja och önskningar går före allt annat i meningen "min partner hänger från fönsterbläcket men om lillen vill leka med lego så är det viktigare än att ge min partner en stege"
Att barnens behov kommer först handlar även om att barn ska lära sig dela, vänta och ta hänsyn till andra.
Att sätta barnen först handlar om mer fundamentala saker, som vem räddar jag om huse brinner, eller vem får sista brödsmulan om familjen svälter. Det handlar även om saker som grundläggande trygghet och levnadsvillkor. Låter jag mitt barn leva i otrygga förhållanden för att min partner super eller har kort stubin? Lämnar jag min ettåring till barnvakt en hel vecka för att min partner har behov av partid... Kärleken till ett barn SKA vara nåt utöver annan kärlek. Det är ordnat så av naturen. Allt annat är avvikelser.
Vilket härligt förhållande ni verkar ha, true love
Inte alla kvinnor, men de allra flesta. Exfruar vill oftast jävlas på varje sätt de kan, flytta långt bort för att försvåra umgänge, bearbeta ett av barnen (hennes favorit) för att dela upp syskonen, försvårar för den nya kvinnan i mannens liv mm mm. Allt för att jävlas.
Ny fruar med egna barn beter sig illa mot mannens barn och tvingar honom mlm att välja mellan henne (kanske även den nya familjen) och de tidigare barnen.
Men jag har lärt mig att 95% av alla kvinnor är egoistiska, småsinta, misunsamma och elaka, så jag nöjer mig med att vara singel och pappa. Varannan helg och på lov kan jag träffa kvinnor, annars får det vara.
Min killes son går igenom en rätt svår tid just nu, och behöver extra tid med sin pappa. Då är det självklart att jag ställer mig på sidan ett tag så han kan ta hand om sin son. Jag ser inte riktigt problemet. Visst saknar jag våra barnlediga helger ihop, men dom kommer igen. Jag är vuxen och kan vänta till det passar bättre.
Ja, det är lite konstigt hur man fungerar. När jag gifte mig kände jag att "det gör inget om vi inte får barn, bara jag har dig." Nu när vi har två barn har jag sagt "blir du alkoholist lämnar jag dig. Jag måste skydda barnen." Min man är inte alkoholiserad, men ja, barnen har i slutändan högst prioritet.
Det är faktiskt inte helt självklart att man först räddar sina barn.
Överlevande från tex Estonia, Scandinavian Star berättar att de helt enkelt glömde att de hade barn.
Rent evolutionärt, är det bättre att rädda sin partner.
Skulle man få frågan vem skulle du rädda, ditt barn eller din sambo skulle ju svaret bli barnet, utan tvekan. Inget val man vill utsättas för men det så det skulle bli, och jag hoppas att min sambo/ pappan till mina barn, skulle rädda barnen före mig. De är små, oskyldiga och har hela livet framför sig.
Är tex sambon och våran bebis hungriga så är det mat till barnet som är prio 1 och inte sambon.