BF april 2016

Var hos BM idag. Järnvärdet hade sjunkit från 115 till 103, trots att jag ätit Niferex varje dag i flera månader. Så nu blir det dubbla Niferex och Blutsaft. Har känt mig outhärdligt trött senaste veckorna, och järnvärdet kan väl vara en del av förklaringen. 

Någon annan som har lågt värde? Hur mår ni?

Hur gammal är han? Första gången vår son sov borta (hos mina föräldrar) var när han var 2 år och 3 mån. Två nätter när vi var på bröllopsresa. Men då hade vi ju sovit där många gånger tillsammans innan. Kan ni kanske göra det en gång, sova där med honom så han vet att ni känner er trygga där?
Det kommer säkert bli jättebra! :) om det är människor han är trygg med!
Vi riskerar att få lämna till någon som vår son inte träffat mycket då mina föräldrar är långt bort och våra bästa vänner har BF dagen efter mig :P

Ska din son gå på förskolan sen när du är mammaledig också eller är det inskolning för att gå fram till april?

Han är 17 månader. Det va smart att prova sova där tillsammans nu snart, ska prata med mannen här hemma om det, tack för tipset :)
Han är jätte trygg med dom, vi träffar dom varje vecka, bor 10-15 min gång avstånd härifrån. Han och hans farfar är verkligen bästa vänner :D

Det är tänkt att han ska gå 15h/ veckan sen, tror det kommer göra gott för han.

Ligger här klarvaken sen en stund. Vaknade av en hög smäll (som lika gärna bara kan ha varit i min mardröm). Jag var mörkrädd innan graviditeten men nu har det nått nya höjder. Nu är jag orolig och rädd även när min man ligger bredvid mig. Antar att det är nått graviditetssymptom. Fler som har det?

Känns inte kul att han börjar jobba natt på måndag :((

Har nog att göra med att rent evolutionärt blir känslan av trygghet viktigare och viktigare för oss kvinnor ju längre in i graviditet vi kommer

Jag som sysslar med bankörning på fritiden blir numera livrädd bara det släpper lite när jag kör till jobbet tex

Ja så är det kanske. Märker att rädsla tar över. Rädsla att min man ska krocka på väg hem, min son ska springa ut i gatan eller komma bort, att bebisen ska dö i magen. Osv osv. Så jobbigt.

Idag har varit värsta dagen på länge, vakna imorse och det va minst 1 decimeter snö, just idag när lilltjejen skulle vara hemma från dagis och äldsta skulle till läkaren. Så först pölsa fram i snön med vagnen och lämna tjejerna i skolan och på dagis, sen pölsa hem, sen efter någon timme pölsa tillbaka till skolan och hämta stora tjejen, pölsa till vårdcentralen och sen tillbaka till skolan och lämna henne, sen gick vi och hälsa på mormor på jobbet och sen hömta dom andra på dagis och sen till skolan igen och sen hem.

Kan säga att nu har jag förvärkar from hell och jag tror inte att jag kommer ta mig upp ur sängen imorgon, tur att mannen är ledig imorgon så han får lämna i skolan haha.