BF april 2016

Vi har ju varit på tul och fått veta att vi väntar ett stort barn till. Jag har hela tiden sagt att kejsarsnitt är inget alternativ. Däremot igångsättning.
Men nu har jag helvänt och det känns som en sten släppt från mina axlar. Jag känner inte alls att jag vill gå igenom en igångsättning med ett stort barn. Anledningen att jag inte sprack med sonen (5300 g) var nog för att det tog så otroligt lång tid. Kroppen hann vänja sig. Men en igångsättning (plus att det är andra förlossningen) kan ju vara både intensivare och mycket snabbare och jag är rädd för att det inte kommer gå alls lika bra. Och sist visste jag inte att det var ett stort barn. Bara vetskapen om det nu ger mig panik.

Så kejsarsnitt känns som ett fullständigt självklart val nu när jag läst och läst och läst om alla alternativ. Frågan är väl bara hur svårt det kommer vara att gå igenom?

Hej!

Vad skönt att du landat i det nu och bestämt det du tror blir bäst. Jag hade nog också valt snitt. Ganska skönt att veta när det blir och kunna planera allt. Har bara hört positiva saker om planerade snitt.

Gäller ju att få läkare på sin sida med...

Ok, förstod det som att du redan fått det beviljat...hoppas du får igenom det.

Berätta att du får panik bara av att tänka på att föda det här barnet vaginalt, var noga med det, säg att du är så rädd att du i princip ångrar att du blivit gravid igen..

Jag är beviljad snitt, har ett inplanerat veckan efter bf, men kommer försöka föda om bebisen kommer innan dess. Skulle jag under förlossningen känna att jag inte klarar det och får panik så blir jag snittad istället, om det inte gått så långt att det är för sent.. Jag är fruktansvärt rädd för att föda och lider av extrem oro och förväntansångest och har därför fått en egen förlossningsplan för att känna mig tryggare i situationen.

Du har ju redan förlöst ett stort barn och får helt enkelt vara benhård på varför du är rädd och inte kommer fixa det en gång till.

Vecka 34+6 idag och vi har varit iväg på tul. Bebis beräknas väga 2438g, 200 gram mer än storebroderns födelsevikt när han föddes i vecka 36. Otroligt skönt :D Bebis beräknad väga runt 3,3 - 3,5 kg vid fullgången graviditet så nu håller vi tummarna att vi får
gå dom sista veckorna :)

Efter att ha levt rajtantajtan i flera dagar så är min bebis ovanligt lugn idag.

Gud så less jag börjar bli på att vara gravid nu.. Blir då avis på folk som är runt v 36-37! Det är ju verkligen slutspurten.. Å här sitter man gravid i vecka 34 och tycker synd om sigsjälv...

Nääää... Jag måste tröstäta choklad innan jag hämtar stora barnen från skolan... :'(

Måste bara klaga lite. Idag är det bara blääää...kroppen känns tung och jag springer på toa konstant! Har börjat samla vatten, fötter och vader är svullna. Får bara på mig mina träningsskor :(

Känner mig så ofräsch!!!!

Känns som en väldigt skön tanke att få gnälla av sig. 
Har ont i magen, så där som magkatarr, det stressigt på jobbet, jätteskönt att jag ska vara ledig imorgon, vet inte längre hur smart det var att planera jobba i två veckor till, är så stressad så det är sjukt, tror jag stressar upp mig extra bara av att jag är rädd för att stressa upp mig. Det blir så mkt sammandragningar och det är inte bra. Ska försöka ägna morgondagen åt att lyssna på musik, men måste hinna köpa en födelsedagspresent och skulle också behöva möblera om bland grejerna i källaren. Usch vad dum man är!

Bara tre veckor kvar lite drygt, har inte gått över med mina tidigare hoppas inte jag gör det med denna lilla tjej heller.. 

Idag har mina barn varit som pesten kan jag säga, känner bara för att lägga mig under täcket och gråta. Imorgon är mannen ledig så jag slipper vara själv iaf men just nu känns allt såååå tungt.

Halkade på lera ute så jag sträckte ena sidan av magen och höften så nu har jag skitont, mitt hem ser förjävligt ut men jag pallar inte att städa.

KAN INTE DENNA DAG BARA TA SLUT