Bryr mig inte om pojken som drunknade!

Jag har läst aftonbladet, tittat på nyheterna. Trots att jag förstår att jag borde, så känner jag ingenting när jag ser bilden av det döda barnet. Bryr mig inte om att folk dör på Medelhavet eller svälter i sina byar. Jag försöker tänka att det kunde varit mina barn, men det hjälper inte. På begravningar brukar jag låta bli att blinka för att det ska komma en tår eller två, men jag har aldrig varit ledsen. Inte ens på min pappas begravning. Känner aldrig för någon utanför min familj men blir illa berörd om jag ser ett påkörd djur och kan inte döda en abort om vi metar. Jag har aldrig berättat det här för någon men jag måste få veta om det finns någon annan, eller om jag bör söka vård.

Men herreGUUUD vilka psykopater och empatistörda människor det finns! Tänk om det var du själv som hade drunknat, det hade inte vart så rolig va? DU MÅSTE KÄNNA FÖRTVIVLAN ÖVER DETTA!! Annars är du inget annat än en vidrig nazist!!

Tillägger en ursäkt för uttalandet "vänsterhjärnor". Det finns vettiga folk där med som inte skriker rasist och nazist för att brödrosten brände brödet.

Att du inte känner någon empati för den lille pojken som drunknade får mig att må illa. Och alla som säger motsatsen, är en störd psykopatisk, känslokall pissmänniska. Det enda jag kan önska dig är att en dag få känna detsamma som den föräldern känner för att du på så sätt kan få känna förståelse och medlidande när det händer dig själv.

Just nu är det bara en liten främling som du aldrig träffat. Hade det varit din egen son som drunknade hade du reagerat annorlunda. Jag lovar dig! Du vet bara inte om det för att det inte har hänt dig.

Jag hoppas att du en dag ångrar att du ens sagt det här högt inför andra. Jag hade skämts ögonen ur mig om jag hade ens tänkt tanken som du gör.

Varför ska man känna empati med honom? Han är död, han känner inget. Att hans pappa var en idiot som såg till att utsätta familjen för en livsfarlig resa, som slutade med döden för alla utom pappan, är inte ett skäl att känna empati. 

Däremot känner jag empati för de människor som tvingas fly av riktiga skäl.