Tänkte skapa en tråd för oss kämpare som äntligen plussat så vi kan följas åt under graviditeten. Första barnet eller syskon.
Har ett barn med hjälp av IVF och är äntligen gravid efter många försök. BF maj 2015.
Välkomna!
Jag förstår dock inte vilka datum det är jag ska skriva på den här försäkran som de skickade med själva beslutet? Vet du?
Nä jag fattade inte den heller riktigt!! Tar också några sem-dgr.
99 dgr kvar idag, 2-siffrigt!
Nu är det internationella kvinnodagen och vad passar då inte bättre att tipsa om för oss blivande mammor, än min husgud Agnes Wold? Hon talar om för oss att vi bör inte städa ihjäl oss, våra barn dör inte av att suga på plast och vi kan lugnt dricka vin om vi önskar och orkar för barnen får inte i sig skadliga mängder alkohol från bröstmjölken.
Så kom ihåg att ta det lugnt mammor, vi har nog med stress ändå med våra små när de kommer ut :)
www.expressen.se/nyheter/professor-agnes-wolds-10-fantastiska-budord/
Hallå, hur går det för alla?
Jag är i v 25 och har åkt på en riktigt superförkylning och ligger hemma däckad. Bebisen i magen sparkar allt mer för var dag som går och nu kan min man också känna sparkarna (det tog ett tag). Magen har växt en del och jag har fått VÄLDIGT bra aptit, lite för bra tror jag. Från att ha stått rätt still på vågen ligger jag nu på 4 kg plus. Inget jag hetsar upp mig över men ska försöka att ta det lite försiktigt med onyttigheter i alla fall. Har också hunnit varit på föreläsningar på MVC om förlossning och tiden efter bebisen kommit.
ALLT känns så overkligt på något sätt, när man har väntat och längtat så länge. Snart fem år sen vi pratade om att börja försöka få barn och nu händer det äntligen, vår lilla bebis kommer om mindre än fyra månader.
Var visst väldigt längesen jag skrev här.
Jag är i v 30 nu. Förra veckan var jag på tillväxtultraljud för kontroll hur tvillingarna växte. Det visade sig att den ena tvillingen dött. Och det hade hänt ca i v 20. Blev väldigt chockad och ledsen! Det börjar kännas bättre nu, men jag sörjer fortfarande... Den andra bebisen var perfekt storlek, och den sparkar och har sig hela dagarna! Nu är jag sjukskriven, är mest hemma och vilar. Börjar se ljuset i tunneln litegrann och har vågat mig på att förbereda lite för bebisen som ska komma. Men är orolig att nåt ska hända henne också...
Var visst väldigt längesen jag skrev här.
Jag är i v 30 nu. Förra veckan var jag på tillväxtultraljud för kontroll hur tvillingarna växte. Det visade sig att den ena tvillingen dött. Och det hade hänt ca i v 20. Blev väldigt chockad och ledsen! Det börjar kännas bättre nu, men jag sörjer fortfarande... Den andra bebisen var perfekt storlek, och den sparkar och har sig hela dagarna! Nu är jag sjukskriven, är mest hemma och vilar. Börjar se ljuset i tunneln litegrann och har vågat mig på att förbereda lite för bebisen som ska komma. Men är orolig att nåt ska hända henne också...
Var visst väldigt längesen jag skrev här.
Jag är i v 30 nu. Förra veckan var jag på tillväxtultraljud för kontroll hur tvillingarna växte. Det visade sig att den ena tvillingen dött. Och det hade hänt ca i v 20. Blev väldigt chockad och ledsen! Det börjar kännas bättre nu, men jag sörjer fortfarande... Den andra bebisen var perfekt storlek, och den sparkar och har sig hela dagarna! Nu är jag sjukskriven, är mest hemma och vilar. Börjar se ljuset i tunneln litegrann och har vågat mig på att förbereda lite för bebisen som ska komma. Men är orolig att nåt ska hända henne också...
Hallå, hur går det för alla?
Jag är i v 25 och har åkt på en riktigt superförkylning och ligger hemma däckad. Bebisen i magen sparkar allt mer för var dag som går och nu kan min man också känna sparkarna (det tog ett tag). Magen har växt en del och jag har fått VÄLDIGT bra aptit, lite för bra tror jag. Från att ha stått rätt still på vågen ligger jag nu på 4 kg plus. Inget jag hetsar upp mig över men ska försöka att ta det lite försiktigt med onyttigheter i alla fall. Har också hunnit varit på föreläsningar på MVC om förlossning och tiden efter bebisen kommit.
ALLT känns så overkligt på något sätt, när man har väntat och längtat så länge. Snart fem år sen vi pratade om att börja försöka få barn och nu händer det äntligen, vår lilla bebis kommer om mindre än fyra månader.
Var visst väldigt längesen jag skrev här.
Jag är i v 30 nu. Förra veckan var jag på tillväxtultraljud för kontroll hur tvillingarna växte. Det visade sig att den ena tvillingen dött. Och det hade hänt ca i v 20. Blev väldigt chockad och ledsen! Det börjar kännas bättre nu, men jag sörjer fortfarande... Den andra bebisen var perfekt storlek, och den sparkar och har sig hela dagarna! Nu är jag sjukskriven, är mest hemma och vilar. Börjar se ljuset i tunneln litegrann och har vågat mig på att förbereda lite för bebisen som ska komma. Men är orolig att nåt ska hända henne också...
Jag är i v 30 och mår skit. Känns som att jag håller på att bli utbränd. Ska träffa en läkare på tisdag och det känns som evigheter tills dess. Idag gav jag upp och har ringt mig sjuk. Liten i magen verkar må bra i alla fall!