monstera skrev 2016-11-26 21:31:11 följande:
Lyckades inte citera ditt inlägg FrökenAugusta. Jag har inte berättat för någon än om vår situation. De har inte hittat något "fel" på någon av oss så jag har levt på nåt slags hopp om att vi kanske skulle lyckas på naturlig väg i väntan på kallelse, men börjar inse att det förmodligen inte kommer hända. Har de hittat någon orsak hos er? Bor ni i Göteborg? Håller med om att man känner sig rätt ensam i situationen, särskilt när i princip alla ens vänner har barn eller är gravida.
Såklart man hoppas när man inte hittar nån anledning, det förstår jag. Jag gissar att jag inte riktigt är i samma sits som de flesta andra här. Jag fick remiss till ivf ganska direkt eftersom jag har endometrios. Läkaren sa att vi skulle prova 6 månader på egen hand, mer än så bör jag inte gå obehandlad (d.vs. att ha mens). Nu gör ju dock kötiden att det blir mer än 6 månader ändå... Jag vet inte heller hur de prioriterar ordningen i kön, ska bli intressant att följa här. Vi fokuserar på att få till en "spontan" graviditet såklart men känner att jag mentalt måste ställa in mig på ivf. Hur lång tid tog er utredning? Även vi ska ju göra någon form av utredning, men det blir inte förän vi är framme i kön har de sagt.
Ja vi bor i Göteborg. Gör ni också det? Att inte berätta för nån låter tufft. Har redan börjat fundera på om jag skulle kunna klara att dölja en pågående behandling på jobbet, det är tveksamt med tanke på frånvaro, och där hade jag gärna sluppit berätta.
De 2 vänner jag berättat för om vår situation är båda helt nyblivna mammor nu så det blir liksom lite ensamt med alla tankar och funderingar...