Höstbebisar efter IVF 2016

Jag ser inte direkt fram emot jobbet heller, men det är inte av fysiska skäl utan för att jag vet att mitt jobb är enormt stressigt. Förra graviditeten fick jag dessutom stora problem med blodtryck etc så det är väl det jag är lite orolig för. Att stressigt jobb + graviditet ska leda till sjukhusvistelse som förra gången (dock bara över en natt på sjukhuset). Blev tillsagd att sjukskriva mig en vecka ett par gånger förra graviditeten.

Jag har dock redan nu bestämt att bli äldre syskonet sjukt under de cirka 10 veckor jag jobbar efter semestern så kommer jag att ta all vab. Kan vara ett bra sätt att få vila (ja, sjukt barn är vila i jmf med jobb) med en bra "ursäkt". :) Men sen brukar det ju knappt vara vab augusti-oktober för oss så det blir nog lugnt på den fronten.

Jag är också lite nervös inför jobbstart, skönt att läsa att jag inte är ensam om det. I mitt fall så ska jag veckopendla till ett annat sjukhus för att jobba där i 3 månader. Slutar där 10 dagar innan BF, vilket gör att det hela känns skakigt. Dels blir det mycket resande, för jag vill ju hem till maken och djuren på helgen (fast på slutet får han nog komma ner mer i och för sig) och så känns det lite jobbigt att börja på ett "nytt jobb" och försöka göra ett gott intryck där även om det bara är ett tillfälligt jobb. Jag har ju inte riktigt jobbandet i fokus rent mentalt känner jag, funderar mest på lilla killen nu för tiden. 

Men det får väl gå så länge det går tänker jag. Även fast jag mest av allt skulle vilja vara hemma och mysa med familjen innan bebis kommer. 

Tror ni förresten man behöver bekymra sig om man slutat gå upp i vikt? De första ca 20 veckorna gick jag upp ungefär 1 kg var 3:e vecka, men nu står jag still sen kanske 3-4 veckor tillbaks. Möjligen att jag går upp enstaka hekton men inte sådär som jag gjorde innan.... Har i och för sig gått en del långa promenader med vilddjuret och försökt äta lite nyttigare under semestern, så jag tänker att det kanske mest är det. Magen verkar växa och lilla livet sparkar och visar inga tecken på att må dåligt på nåt vis i alla fall...

Det låter jobbigt med veckopendlingen, men du får ju känna efter hur du mår helt enkelt. Med mitt första barn hade jag tänkt vara ledig två veckor innan BF, men sen bestämde jag mig för att ta tre veckor istället o tur var det för jag jobbade sista dagen en fredag, vattnet gick på lördag kväll o dottern föddes på söndagen :) Jag var inte alls beredd på det. Jag vill inte göra dig orolig i onödan, men det kanske är jobbigt att vara långt ifrån maken om det startar tidigare.

Jag tror inte att det är nån fara alls att du inte gått upp i vikt det senaste. Det viktiga är ju att magen växer. Jag gick inte upp nåt alls förrän vecka 16-17, men nu har jag gått upp ca 10 kg tror jag (vecka 29). Det verkar vara olika för alla o förbränningen ökar vid olika tidpunkter. 

Ja, lite så resonerar jag. Min chef "hemma" och min chef på nya jobbet vet ju båda om att jag är gravid och att det är lite tight där på slutet. 
Jag och maken har pratat lite om det där, och han får helt enkelt hoppa in i bilen och köra ner om det verkar starta innan jag kommer hem. Fast jag hoppas verkligen inte det gör det, jag tror jag kommer behöva de där 10 dagarna ledigt för att liksom ordna upp allt inför bebisens ankomst, för det blir inte samma sak att försöka pyssla iordning det på helgerna. 
Ah, vi får se, det går så länge det går som sagt. 

Ja, när jag har funderat på det har min aptit minskat lite på senaste tiden också, tror det beror på vädret mest, vem orkar äta när det är så galet hett! Jag vill bara ha sallad, frukt och fil. :P 

Får inte heller direkt ont av sammandragningarna men känner att jag måste vila mycket när de kommer, sätta mig ner och så. Går inte riktigt ihop m mitt jobb så därav lite nervigt nu. Men läget är ju lite går det så går det. Tänker inte ta knäcken på mig själv redan innan bebisen har kommit, blir det för svårt så får vi lösa det.

När började ni få sammandragningar? Jag har inte haft en enda. Är det ovanligt att inte ha några? Jag går in i v. 25 imorgon.

Med första barnet hade jag inte mkt sammandragningar alls. Nu väntar jag andra och började väl få en del ca v 24-25 nånting.

Jag har inte heller haft någon. Tänkte också likadant

Barnmorskan frågade mest om jag åt ordentligt, magen växer ju.

Men många påpekar nu att man ser att jag blivit smalare i ansiktet.

Antar att det beror på att ämnesomsättningen kanske är högre nu än vanligt.

Förra graviditeten gick jag ner ungefär 10 kg totalt men då kräktes jag igenom hela graviditeten och fick inte mycket mat i mig.

De planerar in att jag ska övergå till specialistmödravården from v 32.

Anledningen att dom planerat in det så är för jag beräknas behöva mina järninjektioner då varannan dag och det ges på specialistmödravården.

Sedan är det även pga att moderkakan ligger i vägen och att man därför kommer gå på tätare kontroller.

Hoppas kryckor avlastar. De gjorde de inte för mig men märkligt nog så har det lättat lite de senaste dagarna, har dock inte rört mig så mycket så beror väl på det.

Vetekudde är skönt när man har ont, ett tips som jag tycker lindrar skönt.

Jag är riktigt förvirrad och glömsk och har varit det ganska länge nu.

Skriver upp allt och ändå kan jag glömma. Känns som kaos i huvudet där allt bara snurrar runt.