Septemberbebisar 16'

Vad har ni för planer inför förlossningen? Med smärtstillande, anhöriga och liknande?

Vad har ni för planer inför förlossningen? Med smärtstillande, anhöriga och liknande?

Vad har ni för planer inför förlossningen? Med smärtstillande, anhöriga och liknande?

Min sambo är den som kommer att vara med. Skulle inte vilja ha med nån annan. Hoppas bara att han kommer våga/veta vad han kan hjälpa till med. Han är världens bästa men har svårt att visa engagemang om jag t.ex. är ledsen. Inte så att han struntar i mig, han vill hjälpa men vet inte hur. Någon som har tips på hur jag kan få honom att bli mer aktiv i såna situationer?

Jag vet ju inte själv vad jag kommer att vilja vid förlossningen då detta är vårt första barn men jag vill ju att han ska vara aktiv och "våga" stötta mm. Något som jag dock känner mig väldigt säker på nu är att jag INTE vill ha en massa hejarop och beröm. Så det känns svårt att kunna ge honom konkreta tips på vad han kan göra. Vad har ni som fått barn tidigare velat ha för stöd av er partner?

Ang. smärtlindring känner jag mig öppen för förslag. Är lite "orolig" över lustgas...hört att man kan bli illamående av den och det är jag verkligen inte sugen på att bli. Gillar heller inte berusningskänslan/att tappa kontrollen när man dricker alkohol så dricker väldigt sällan, en-två gånger/år. Har hört att vissa jämför lustgasen vid just alkoholberusning.

Hur har ni upplevt lustgas?

Jag kommer definitivt att be om lustgas. Epidural ifall jag känner att jag inte står ut. Min man kommer så klart att vara med mig. I övrigt har jag inte planerat någonting utan tar det som det kommer. Det blir sällan så som man planerar ändå tänker jag. Något jag däremot INTE kommer att göra är att ta emot smärtlindring i form av akupunktur. Det tutade nämligen barnmorskan i mig att jag skulle ha under min första förlossning.

Jag låg alltså med nålar instuckna i blygdläpparna..... Det hjälpte inte.... :p

Min sambo är den som kommer att vara med. Skulle inte vilja ha med nån annan. Hoppas bara att han kommer våga/veta vad han kan hjälpa till med. Han är världens bästa men har svårt att visa engagemang om jag t.ex. är ledsen. Inte så att han struntar i mig, han vill hjälpa men vet inte hur. Någon som har tips på hur jag kan få honom att bli mer aktiv i såna situationer?

Jag vet ju inte själv vad jag kommer att vilja vid förlossningen då detta är vårt första barn men jag vill ju att han ska vara aktiv och "våga" stötta mm. Något som jag dock känner mig väldigt säker på nu är att jag INTE vill ha en massa hejarop och beröm. Så det känns svårt att kunna ge honom konkreta tips på vad han kan göra. Vad har ni som fått barn tidigare velat ha för stöd av er partner?

Ang. smärtlindring känner jag mig öppen för förslag. Är lite "orolig" över lustgas...hört att man kan bli illamående av den och det är jag verkligen inte sugen på att bli. Gillar heller inte berusningskänslan/att tappa kontrollen när man dricker alkohol så dricker väldigt sällan, en-två gånger/år. Har hört att vissa jämför lustgasen vid just alkoholberusning.

Hur har ni upplevt lustgas?

Usch och fy, jag tycker inte alls om akepunktur...

Någon som skrivit ett förlossningsbrev, utöver sammanfattningen hos bm?

Jag ska ha min sambo samt mamma med mig på förlossningen, och känner som många av er att jag vill vänta så länge som möjligt med eda. Det här är dock mitt första barn så jag har ingen aning om vad jag har att förvänta mig av smärtan. Bara att vissa av mina förvärkar gör ont nog haha.

Det finns badkar på mitt sjukhus så det hoppas jag kunna använda mig av, samt värmekuddar/kalla handdukar.

Är det någon som har någon erfarenhet övh om förlossningspallar? Tycker det låter som ett mysigt sätt, att ha sin partner så nära som möjligt och kunna hämta lite styrka därifrån.