Fyllecell IGEN

Jo men det är inte så lätt när man bor i en studentstad och har vänner som ofta festar (och säg inte att jag ska byta ut dom för jag har bara vänner jag känt i flera år och verkligen står nära). Jag äter ritalin ibland men den är ju korttidsverkande så tar jag en på morgonen antar jag det är lugnt att dricka på kvällen?

Men man kan väl inte bedömas vara en fara för sig själv/andra bara för man dricker för mycket alkohol ibland? Men det är ju det jag är rätt för. Eller tex bli tvingad äta antabus osv. Då slutar jag hellre själv så jag ändå kan gå ut vid "stora händelser" som nu Valborg. Ska försöka vara nykter fram tills dess.

Det är lättare att hantera en kortare vana, än en som pågått i ett decennium.
Alkohol och ADHD är en mindre bra kombination, det är som fia säger det.
Att impulskontrollen blir låg när man dricker alkohol.
Sen att undvika att försöka lösa dina problem och med sjukvården, innebär bara att det kommer fortsätta.
Känns som du inte kommer ha en enda jävla chans då.

Jag är gift med en alkoholist. Det tog lååång tid innan jag fattade att han var alkoholist eftersom han inte dricker varje kväll. MEN många gånger han dricker blir det på det sätt som du beskriver; vet inte vad han gjort, vad han sagt, vart han varit, minns ingenting alltså, helt personlighetsförändrad, hotfull t.o.m. Detta kallades "patologiska rus" iaf förr och jag tror det är 5-10% av befolkningen som det blir såhär för faktiskt, det är inte jätteovanligt. Alltså så många som inte kan sluta dricka när de börjar, för de känner inte en tilltagande fylla. Så de bara kör på. 

Nu är han nykterist. I många år hade han en dröm om att kunna dricka, precis som du, ville inte vara utanför, ville gå på fest och tacka ja till grogg. Men det blev liksom farligt till slut, skadade sig och sabbade relationer (inte minst till mig). Han tar antabus nu men att gå på AA fixar han inte "du skulle sett människorna där, det är RIKTIGA vrak". Ett bra alternativ är terapi, KBT för att ändra hur du hamnar i situationerna där du dricker såhär. 

Eftersom det inte är alltid så att du hamnar i dessa rustillstånd så skulle jag inte diagnosticera dig som alkoholist, men du har ett riskbeteende. Så länge som du när en dröm om att kunna dricka normalt finns det inte mycket vi kan hjälpa dig med, förmodligen kommer det inte gå att bli av med denna personlighetstyp relaterad till alkoholen helt hux flux, du kan testa KBT, jag skulle rekommendera att du slutar dricka iallafall ett tag för att se vem du är utan festandet, du verkar ju festa extremt mycket.. 

Allt du säger pekar bara mer och mer på att du måste sluta, verkligen.
Det du drar upp "rättfärdigar" inte drickandet utan säger snarare att du borde byta umgänge och kanske flytta om du inte klarar av att avstå som det är.
Nej de kan inte tvinga dig att äta antabus även om det låter som det vore önskvärt i ditt fall. 
Du må vara alkoholist men du låter inte som ett fall för LVM (än, men fortsätter du så här lär du bli förr eller senare). 
Låter väldigt olämpligt att du äter ritalin när du har så totalt obefintlig kontroll över ditt alkoholintag. 

Du påminner om en annan tråd med en anorektiker som även överdoserat på sina och ville undvika sjukvården för att de inte skulle dra in medicinen. Fast tror den skulle utomlands till usa och inte australien. 

Känner man att man vill undvika sjukvården för att man är rädd för att de "kan bestämma saker" man ska göra är det snarare en signal på att man verkligen behöver gå dit. De tvångsåtgärder som finns behöver grava indicier, och uppfyller man dem behövs de generellt verkligen. Det stora problemet med sjukvården är snarare att de kan göra för lite och har för lite resurser. 

Vad du ska göra? Sluta dricka givetvis....
Och jag har redan tagit med i beräkningen att det är svårt.

Ja jag ska sluta dricka snart och blir mer och mer motiverad till att göra det, men på egen hand klarar jag det och har ingen lust att blanda in sjukvården. Jag är ingen alkoholist. Jag dricker medvetet för mycket ibland när jag mår dåligt och vet att det kommer gå åt helvete - men är tyvärr okej med det så länge jag får fly in i en bubbla. Som sedan spricker och allt blir värre. Men jag kommer sluta dricka, eller åtminstone lova mig själv att inte dricka starka saker. Det är inget jag brytt mig om hittills eller ens viljat men nu börjar jag vakna upp och inse att det inte kan fortsätta såhär och det är ett stort framsteg! Får nästan lite ångest av att bara av att tänka på alkohol nu.

Det är ju det som är alkoholism och missbruk... Man dricker för att man mår dåligt. Du förnekar det till viss del och skriver oxå att du vill kunna dricka ibland. Det innebär att du inte inser ditt problem och så länge du inte gör det så kan ingen hjälpa dig.

Jaha jag trodde det var att man aldrig kunde hantera alkohol, oavsett om man mår bra eller dåligt. Men när jag är glad innan jag börjar dricka så går det ju oftast bra. Jag dricker alltid mycket men kan oftast kontrollera mig själv. Men jag dricker ofta 35 cl sprit på förfesten och när vi är ute så kanske två drinkar, en shot och en öl, men ibland träffar man folk som bjuder osv och DÅ tappar jag kontrollen. Eller om jag glömt äta innan osv eller är väldigt ledsen. Men de allra flesta gånger så går det ju bra. Så jag håller med om att jag har ett problem och missbrukar alkohol ibland, men jag tycker inte jag är en alkoholist och föredrar iallafall inte att använda det ordet för det känns bara tungt och negativt eller hur jag ska säga. Och hur mycket det än låter som en bortförklaring så har jag inte förtjänar hamna i fyllecell alla gånger. Jag kan gå vingligt, prata sluddrigt eller bara "högljudd" men jag är fortfarande så med att jag helt klart kan åka hem om dom ber mig om det istället. Och har fått höra två senaste gångerna "vi känner igen dig" och tar därför ett beslut att kasta in mig i en fyllecell. Jag har tröttnat så och är ju därför inte trevlig heller och det är nog också ett problem. Men för att bli omhändertagen tycker jag man inte ska kunna gå, spy mycket och vara helt borta (dvs inte kunna ta hand om sig själv och vara en fara) och det har hänt typ två av sex gånger.

Här har du kriterierna för missbruk(samtliga substanser).

Upprepat bruk som leder till att individen misslyckas med att fullgöra sina skyldigheter på arbetet, i skolan eller i hemmet. Upprepat bruk i situationer som medför betydande risk för fysisk skada ( t ex rattfylleri). Upprepade problem med rättvisan då personen varit påverkad. Fortsatt bruk trots ständiga eller återkommande problem av social eller mellanmänsklig natur orsakade eller förstärkta av berusning.

Och det räcker att du uppfyller en av dessa de senaste 12 månaders perioden, så är det missbruk.
Som jag ser det är du snubblande nära att vara på alla fyra, men utan problem uppfyller du två av dessa.

Sen vara orolig för tvångsvård behöver du inte vara.
Då måste du bli bra mer destruktiv i ditt beteende.
Så jag föreslår du söker för dina problem.

Om du inte inser nu att du behöver hjälp med ditt missbruk så kan du börja med att söka hjälp för hur du mår i övrigt o livet. Du skrev nån gång att du hade pratat med någon och du verkar inte så positiv till det. Där måste man ju oxå vilja och vara villig att öppna sig.
Och även ge det några gånger.

Jag hoppas du snart förstår att dina problem är större än du tror. Du är så ung, låt inte åren gå i den här skiten. Låt inte alkoholen ha så stor del i ditt liv.