BF Januari 2017
För alla oss som har BF i januari 2017!
-
-
Svar på tråden BF Januari 2017
-
jag tror tyvärr det er en sak folk säger oavsett hur mkt man går upp!miinxs skrev 2016-12-13 19:25:49 följande:
Idag var jag på möte hos barnmorskan, allt verkar bra so far! Hade lite lågt hb (110) så får äta järntabletter. Annars gick det bra med stick i fingret, hatar ju stick i vanliga fall..
Är orolig över att babyn är stor. Får fan JÄMT kommentarer om att min mage är stor (BM mätte den till 35 cm) och jag funderar på om babyn är jättestor. Inte kul att nästan dagligen få höra att man ser jättestor ut. Har ju gått upp mer än 20 kilo också.
jag har gått upp 9 kg och får hära varje dag att det är tvillingar, att jag kan inte ha mer en en vecka kvar eller oj va tjock du är.... så man börjar fundera.. oj är jag större än de flesta höggravida....?? tror knappast att vi är det!! Hur ser kurvan ut?fernandasmamma skrev 2016-12-12 14:05:25 följande:Jag har sagt att han får hålla sig uppe vid huvudet..
Nej precis, man vill ju inte att killen ska kolla en mellan benen ju..
Vad jobbigt med husbygge och sådant, tur att ni är klara så ni kan umgås nu sista tiden..
Vi försöker hitta på så mycket saker som möjligt tillsammans nu..
Sådant som blir svårare att göra sen..
Vara spontan och bara åka iväg en helg till exempel..
Jag förstår inte varför jag börjar få dom tankarna nu om förlossningen, vi har ju varit ihop i 3 och 1/2 år, så inte så att vi inte känner varandra direkt
Ja man vill ju inte glömma bort sig själv och sin kille, man vill ju vara ett par också inte "bara" mamma och pappa....
jo verkligen... men det blir lite press ändå att det är nu eller aldrig haha (eller iaf inte på länge)..sen vet man ju inte vad man får för bebis det kanske kommer gå hur bra som helst att göra precis allt..
vi kollade på en film (förlossning) igår på föräldrargruppen... känner mig som en tonåring nu som inte får plats med alla känslor och förväntningar :)) -
Ja jag har också haft den tanken att säga så men det har inte vågat sig ur när man väl är i situationenfernandasmamma skrev 2016-12-12 13:16:39 följande:
Ja usch, jag börjar allvarligt tröttna på människor!
Nästa som säger något ska jag be han eller hon hålla truten!
Eller som min syster sa: säg nej vadå jag är inte gravid haha
Då borde det nog bli tyst
-
Min var också på 35 förra veckan hos bm.miinxs skrev 2016-12-13 19:25:49 följande:
Idag var jag på möte hos barnmorskan, allt verkar bra so far! Hade lite lågt hb (110) så får äta järntabletter. Annars gick det bra med stick i fingret, hatar ju stick i vanliga fall..
Är orolig över att babyn är stor. Får fan JÄMT kommentarer om att min mage är stor (BM mätte den till 35 cm) och jag funderar på om babyn är jättestor. Inte kul att nästan dagligen få höra att man ser jättestor ut. Har ju gått upp mer än 20 kilo också.
Men detta är mitt 3:e barn och jag har vart stor de andra gångerna också. Fick då göra TUL på bägge å det har det vart prat om nu också beroende på hur måttet ser ut nästa gång...
Första barnet vägde 4055g å var 54cm lång, gick över 13 dagar med henne.
Andra vägde 3880g å var 52cm lång. Gick över 10 dagar.
Passade på att leta upp våran lista så man kan ha den mer lättillgänglig å aktuell .
Mkess, 27 år, bf 1 januari, andra barnet, flicka.
Maartiiina, 28år, bf 2 januari, andra barnet, pojke
FruSvensson, 28 år, planerat snitt 2 januari (bf 9/1), tredje barnet. Vet ej kön.
Oviss01, 30 år, bf 3 januari, första barnen (tvillingar), flickor
Alnjohansson, 23 år, bf 11 januari, första barnet, pojke.
Maliiin87, 29 år, bf 12 januari, andra barnet, pojke.
tuuli, bf 14 januari, första barnet, pojke
Miinxs, 29 år, bf 17 januari, första barnet, flicka.
Fernandasmamma, 32 år, bf 22 januari, andra barnet, har inte tagit reda på kön.
Angelikkaj, 32år, bf 24 januari, tredje barnet.
Ivana1988, 29 år, bf 24 januari, första barnet, pojke.
Thecoc, 26 år, bf 27 januari, första barnet, flicka. -
Tankarna är nog pga hormonerna å vad som komma skall som man inte riktigt kan planera fullt ut hur de kommer att starta å sluta.fernandasmamma skrev 2016-12-12 14:05:25 följande:
Jag har sagt att han får hålla sig uppe vid huvudet..
Nej precis, man vill ju inte att killen ska kolla en mellan benen ju..
Vad jobbigt med husbygge och sådant, tur att ni är klara så ni kan umgås nu sista tiden..
Vi försöker hitta på så mycket saker som möjligt tillsammans nu..
Sådant som blir svårare att göra sen..
Vara spontan och bara åka iväg en helg till exempel..
Jag förstår inte varför jag börjar få dom tankarna nu om förlossningen, vi har ju varit ihop i 3 och 1/2 år, så inte så att vi inte känner varandra direkt
Ja man vill ju inte glömma bort sig själv och sin kille, man vill ju vara ett par också inte "bara" mamma och pappa....
Å man är självklart inte bara mamma å pappa. Man är ju ett par också som man nog får kanske prata om innan hur det kan bli när bebis kommit. Å hur man skall hitta till varandra igen om.man börjat glida isär med kanske en krävande bebis. I dagens läge gör vi det mesta tillsammans.
Har barnen fotbollsträning/handbollsträning så åker vi bägge tillsammans på det trots att det inte är hans biologiska barn. Även matcher mm. Han är nog mer den som ställer upp vid kiosktjänst mm när föräldrar skall bidra.
Så här skall vi försöka göra detsamma sen. Fast är väl inget man kan bestämma just med att man inte vet hur bebis blir. Men tanken är att vi ska leva på som vanligt
Är glad också att min sambo tänkt att vara hemma en månad iaf när bebis kommit. Det känns skönt att han vill det å själv bestämt det. (Mina fd har inte alls funnits där så med de andra så detta känns helt annat) -
Emmask skrev 2016-12-13 20:31:14 följande:...anlitar en doula :)
Vi pratade om det igår, hur han känner om jag inte vill att han är med..
Han vill ju såklart vara med, men respekterar mitt beslut i så fall och stannar utanför..
Hatar alla jäkla tankar som dyker upp, och alltid på natten då jag vill sova..
Kan dom inte dyka upp på dagen istället haha
-
Jag får också höra det att oj vad stor du är.miinxs skrev 2016-12-13 19:25:49 följande:
Idag var jag på möte hos barnmorskan, allt verkar bra so far! Hade lite lågt hb (110) så får äta järntabletter. Annars gick det bra med stick i fingret, hatar ju stick i vanliga fall..
Är orolig över att babyn är stor. Får fan JÄMT kommentarer om att min mage är stor (BM mätte den till 35 cm) och jag funderar på om babyn är jättestor. Inte kul att nästan dagligen få höra att man ser jättestor ut. Har ju gått upp mer än 20 kilo också.
Senast igår pratade jag med min faster och hon sa att jag är kraftig.
Liksom eh va?
Jag har gått upp 4 kilo och har ju i princip bara mage.
Jag var inte i min mest vältränade form innan så därför har jag väl inte gått upp så mycket, men med dottern gick jag också upp 20 kilo..
Jag hade lust att säga något men blev så förvånad av hennes kommentar.
Men om din bm hade misstänkt att barnet är större än normalt så hade hon väl reagerat och skickat dig på tillväxtultraljud?
Kram
-
Ja prata om förväntningar och sådant är viktigtangelikkaj skrev 2016-12-14 08:33:16 följande:Tankarna är nog pga hormonerna å vad som komma skall som man inte riktigt kan planera fullt ut hur de kommer att starta å sluta.
Å man är självklart inte bara mamma å pappa. Man är ju ett par också som man nog får kanske prata om innan hur det kan bli när bebis kommit. Å hur man skall hitta till varandra igen om.man börjat glida isär med kanske en krävande bebis. I dagens läge gör vi det mesta tillsammans.
Har barnen fotbollsträning/handbollsträning så åker vi bägge tillsammans på det trots att det inte är hans biologiska barn. Även matcher mm. Han är nog mer den som ställer upp vid kiosktjänst mm när föräldrar skall bidra.
Så här skall vi försöka göra detsamma sen. Fast är väl inget man kan bestämma just med att man inte vet hur bebis blir. Men tanken är att vi ska leva på som vanligt
Är glad också att min sambo tänkt att vara hemma en månad iaf när bebis kommit. Det känns skönt att han vill det å själv bestämt det. (Mina fd har inte alls funnits där så med de andra så detta känns helt annat)
Jag pratade med han igår om min oro.
Oro för att vi kommer glida ifrån varandra pga sömnbrist, brist på sex, brist på kramar och mys..
Han är inte det minsta orolig för något av det utan är bara förväntansfull typ..
Han har ju aldrig varit med om en förlossning och sådant så han tänker bara på alla positiva grejer medans jag har massa dåliga minnen från när dottern föddes och tiden efter det med hennes pappa.
Han försökte tjata till sig sex och tyckte jag var lat som inte hade maten på bordet när han kom hem från jobbet för jag "var ju bara hemma"..
Så massa hjärnspöken om nätterna..
Min kille ska också vara hemma en månad från jobbet, det känns bra faktiskt..
Vi har pratat om att han tar morgnarna så jag kan sova lite mer då, så tar jag väl nätterna.
Men sen är han en riktigt sömntuta, sover han så är han jättesvår att väcka så får se hur det går
-
Jag var hos bm idag..
När hon skulle lyssna på hjärtljuden ville bebisen inte alls vara med så den vände sig med ryggen utåt haha
Så hon fick klämma och ha sig för att försöka få den att vända sig så hon kunde lyssna på hjärtat..
Tog väl typ 10 minuter innan hon lyckades..
Verkar bli en envis bebis detta, precis som sin storasyster
Men med envishet kommer man ju långt så..
Hon kände att den låg i säte så har den inte vänt sig tills nästa besök så blir det vändningsbesök i Januari :-O
Och hon gissar att den väger mellan 3800-4000 gram.
Där fick jag lite panik..
4 kilo låter ju jättestort.
Men allt var bra iallafall och det är en busig bebis som gillar att snurra runt och ha sig <3 -
Var på TUL idag, bebisen väger redan 3400. Yikes.. Han växer 300 g i veckan. Men även med den tillväxten tror jag inte att han riktigt hinner över 5 kg till bf. Vården pressar mig dock stenhårt till igångsättning tidigt, men jag tänker iaf förhala det till vecka 38+ för jag tycker inte det känns vettigt att sätta igång nån som inte är sjuk och inte bär på en bebis som mår dåligt. Jag är lång och har breda höfter och kan nog pressa ut en hyfsat stor unge. Igångsättningar slutar ju sällan speciellt lyckat för förstöderskor så jag vet inte varför de är så himla peppade på den idén. Hade det varit upp till ena läkaren, den yngre, så hade hon nog satt igång mig redan i nästa vecka och det känns ju rent oseriöst. Då är jag i vecka 36+ dvs barnet räknas fortfarande som prematurt! Okej, de flesta 36-veckors bebisar klarar sig jättebra ändå, men det finns ju verkligen inget rimligt medicinskt skäl. Den äldre läkaren ville inte sätta igång men däremot kolla cervix i nästa vecka men det tackade jag nej till, då jag inte ser någon poäng med att hålla på och "kika på julklapparna". 28 januari sa jag ja till att få cervix kollad iaf, är jag t.o.m lite öppen då så kan jag nog överväga det på ett annat sätt. Men INTE i vecka 36, tack!
Bebisen mår annars bara bra. Själv är jag dödsförkyld och rätt bitter för det eftersom jag gick och fick influensavaccinet. Trodde liksom jag skulle slippa nån förfärlig förkylning i år, men det hjälper ju inte mot andra virus, så.. Tror att jag ironiskt nog blev smittad på vårdcentralen, då folk drar dit sina virus och tror att det ska hjälpa dem att bli bättre på nåt sätt. Grrrr.. Jag var tvungen att typ dränka mig själv i handsprit på sjukhuset för att det skulle kännas minsta okej att visa mig där. Andades in i en halsduk hela tiden osv. Tycker inte man ska gå ut och smitta andra, men det är så svårt at få tiderna i specmödravården så jag var tvungen. -
men gud förstår helt! alltså man vill ju att bebisen ska ut typ NU men samtidigt vill man inte föda för tidigt. konstigt att de vill så gärna sätta igång dig och så tidigt? Så gjorde de på min kompis - födde 4v för tidigt och bebisen vägde lite over 2 kilo och var mycket mindre färdig än de trodde - bebisen mår jättebra nu, en stark tjej:) hade kanske lite otur men jag tror inte på det där att man ska få ut dem bara för att få ut dem..tuuli skrev 2016-12-14 23:26:19 följande:
Var på TUL idag, bebisen väger redan 3400. Yikes.. Han växer 300 g i veckan. Men även med den tillväxten tror jag inte att han riktigt hinner över 5 kg till bf. Vården pressar mig dock stenhårt till igångsättning tidigt, men jag tänker iaf förhala det till vecka 38+ för jag tycker inte det känns vettigt att sätta igång nån som inte är sjuk och inte bär på en bebis som mår dåligt. Jag är lång och har breda höfter och kan nog pressa ut en hyfsat stor unge. Igångsättningar slutar ju sällan speciellt lyckat för förstöderskor så jag vet inte varför de är så himla peppade på den idén. Hade det varit upp till ena läkaren, den yngre, så hade hon nog satt igång mig redan i nästa vecka och det känns ju rent oseriöst. Då är jag i vecka 36+ dvs barnet räknas fortfarande som prematurt! Okej, de flesta 36-veckors bebisar klarar sig jättebra ändå, men det finns ju verkligen inget rimligt medicinskt skäl. Den äldre läkaren ville inte sätta igång men däremot kolla cervix i nästa vecka men det tackade jag nej till, då jag inte ser någon poäng med att hålla på och "kika på julklapparna". 28 januari sa jag ja till att få cervix kollad iaf, är jag t.o.m lite öppen då så kan jag nog överväga det på ett annat sätt. Men INTE i vecka 36, tack!
Bebisen mår annars bara bra. Själv är jag dödsförkyld och rätt bitter för det eftersom jag gick och fick influensavaccinet. Trodde liksom jag skulle slippa nån förfärlig förkylning i år, men det hjälper ju inte mot andra virus, så.. Tror att jag ironiskt nog blev smittad på vårdcentralen, då folk drar dit sina virus och tror att det ska hjälpa dem att bli bättre på nåt sätt. Grrrr.. Jag var tvungen att typ dränka mig själv i handsprit på sjukhuset för att det skulle kännas minsta okej att visa mig där. Andades in i en halsduk hela tiden osv. Tycker inte man ska gå ut och smitta andra, men det är så svårt at få tiderna i specmödravården så jag var tvungen.
själv är jag också togförkyld... känner bara att jag vill ligga I sängen och sova absolut inte jobba haha- det brukar hålla sig jäkligt länge utan medicin...:( lycka till att det forsvinner snart! Är det något som hjälper dig?