• Ice Age

    Bim aug 2016

    Någon som är i planeringsstadiet? Vi har två flickor födda 12 och 15 och nu hoppas vi på en bebis senvår/början av sommaren 2017

    Med första var tanken att börja försöka efter att jag kommit igång att jobba efter studier, men första veckan på jobbet så plussade jag, det blev bra ändå. Med tvåan så hade vi tänkt köra igång på sommaren men blev nojiga av att flera i vår omgivning hade svårt att bli gravida så vi börja tidigare och plussade i slutet av maj istället. Nu väntar vi på nästa mens sen kör vi igång(för en till vinterbebis skippar vi gärna ????).

    Det var lite om mig, något mer i samma tankar?

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2016-07-12 07:51
    Bimlista: www.familjeliv.se/forum/thread/76791085-bimlista-aug-2016

  • Svar på tråden Bim aug 2016
  • Smlan

    Mensen kom även denna månaden. Hur ska man orka månad efter månad? Jag känner mig verkligen inte som mitt glada vanliga jag. Bebisverkstaden tar över mitt liv. Jaja, hoppar till septembertråden då. Om jag nu orkar se alla som plussar på försök nummer 1....

    Ursäkta för deppinlägg.

  • Smulaan

    BIM i lördags, ingen mens & negativt på testerna,,,, Suck mensen kmr nog då min temp sjönk lite idag. Håller tummarna för oss andra,

  • Deni81
    Smlan skrev 2016-08-29 09:41:23 följande:

    Mensen kom även denna månaden. Hur ska man orka månad efter månad? Jag känner mig verkligen inte som mitt glada vanliga jag. Bebisverkstaden tar över mitt liv. Jaja, hoppar till septembertråden då. Om jag nu orkar se alla som plussar på försök nummer 1....

    Ursäkta för deppinlägg.


    Jag har också förändrats personligt av detta. Är inte alls lika glad och positiv som jag brukar vara. Det blir ju en enorm påfrestning på kroppen att gå och hoppas, att kämpa, att bli förkrossad. Inte alls konstigt att man blir personlighetsförändrad! Hoppas så att alls som får kämpa så här mycket får plus i slutändan. Jag har BIM imorgon och är inställd på mens. Hoppas in i det sista på att den inte kommer, men tecknen tyder på det.

    Lycka till i september! Vi ska inte köra i september för jag ska utomlands och vill kunna unna mig och ha det gott i Italien och inte ens tänka på barn
  • Smlan
    Deni81 skrev 2016-08-29 12:23:52 följande:
    Jag har också förändrats personligt av detta. Är inte alls lika glad och positiv som jag brukar vara. Det blir ju en enorm påfrestning på kroppen att gå och hoppas, att kämpa, att bli förkrossad. Inte alls konstigt att man blir personlighetsförändrad! Hoppas så att alls som får kämpa så här mycket får plus i slutändan. Jag har BIM imorgon och är inställd på mens. Hoppas in i det sista på att den inte kommer, men tecknen tyder på det.

    Lycka till i september! Vi ska inte köra i september för jag ska utomlands och vill kunna unna mig och ha det gott i Italien och inte ens tänka på barn
    Du håller jag tummarna lite extra för dig att mensen inte kommer denna gång. Då behöver du i alla fall inte tänka på ägglossning utomlands Glad

    Den här månaden ska jag försöka tänka mig själv glad igen. Och inte älta för min man lika mycket. Någon månad behöver ju vara "normal" annars kan det nog lätt gå ut över förhållandet. Vill att detta ska vara kul och spännande och inte en manisk längtan som det är just nu.
  • Rosenblad

    Och där kom mensen. Dag 32. Förra månaden 26. Alltså vad är det för fel på min kropp? Jag hatar den över allt annat. Hur jävla svårt ska det va att bara behålla ägget?! Nä det ska va ett jävla blodbad varenda jävla månad. Jag orkade inte mer förra månaden, då kände jag att nä jag ger upp. Och sen kom inte mensen och då kände jag att nu kanske det händer! Ja det kunde jag ju glömma. Så nu ger jag upp. Egenremissen skickades för över 1 mån sen, och nu väntar vi istället på att kolla upp oss. Känner på mig att något inte stämmer. Blir försök 12 nästa gång. Ett års försök. För vad? Jag har blivit en sjukt bitter människa, är aldrig glad längre, bråkar extremt mycket med min man pga detta och vi orkar inte ha schemalagt sex längre. Han får prestationsångest och det går max att ha sex 2 gånger runt äl. Jag tror inte det kommer räcka. Har blivit en sånn lätt irriterad person som har en spärr så jag har slutat skratta och tänker att vad ska jag va glad för? Är ju barnlös. Det enda jag vill är att bli gravid. Skiter i allt annat just nu. Åt helvete med jobbet det kan man alltid fixa men att bli gravid, det går inte!!! Ett jävla helvetes år och alla runtomkring blir gravida som inte ens hade tankarna på det när vi börja försöka. Och endå står jag här med en jävla mens månad in och månad ut. Jag hoppar inte över till någon tråd. Jag orkar inte läsa om alla som klagar över att de försökt tre månader men inte blivit gravida eller de som blir det på första försöket. Jag orkar inte ens med mitt liv nu. Detta förstör seriöst mitt liv.

  • Anonym (Vete)

    Hej!

    Om man är på ÄL+12 men fått ett totalt blankt graviditetstest (billigatesters) med morgonurin - är det helt kört med att tänka sig en eventuell graviditet då?

  • Anonym (Vega)
    Anonym (Vete) skrev 2016-08-29 16:19:35 följande:

    Hej!

    Om man är på ÄL+12 men fått ett totalt blankt graviditetstest (billigatesters) med morgonurin - är det helt kört med att tänka sig en eventuell graviditet då?


    Helt kört är det väl inte. HCG-nivåerna ökar ganska långsamt i början. Och sen kan man råka ha en lite längre lutealfas än vanligt (alltså tiden mellan ÄL och mens). Men jag är absolut inget proffs, jag har själv trott att jag varit gravid vissa månader men så har mensen bara dröjt några dagar extra.....
  • Guffy78
    Rosenblad skrev 2016-08-29 16:16:59 följande:

    Och där kom mensen. Dag 32. Förra månaden 26. Alltså vad är det för fel på min kropp? Jag hatar den över allt annat. Hur jävla svårt ska det va att bara behålla ägget?! Nä det ska va ett jävla blodbad varenda jävla månad. Jag orkade inte mer förra månaden, då kände jag att nä jag ger upp. Och sen kom inte mensen och då kände jag att nu kanske det händer! Ja det kunde jag ju glömma. Så nu ger jag upp. Egenremissen skickades för över 1 mån sen, och nu väntar vi istället på att kolla upp oss. Känner på mig att något inte stämmer. Blir försök 12 nästa gång. Ett års försök. För vad? Jag har blivit en sjukt bitter människa, är aldrig glad längre, bråkar extremt mycket med min man pga detta och vi orkar inte ha schemalagt sex längre. Han får prestationsångest och det går max att ha sex 2 gånger runt äl. Jag tror inte det kommer räcka. Har blivit en sånn lätt irriterad person som har en spärr så jag har slutat skratta och tänker att vad ska jag va glad för? Är ju barnlös. Det enda jag vill är att bli gravid. Skiter i allt annat just nu. Åt helvete med jobbet det kan man alltid fixa men att bli gravid, det går inte!!! Ett jävla helvetes år och alla runtomkring blir gravida som inte ens hade tankarna på det när vi börja försöka. Och endå står jag här med en jävla mens månad in och månad ut. Jag hoppar inte över till någon tråd. Jag orkar inte läsa om alla som klagar över att de försökt tre månader men inte blivit gravida eller de som blir det på första försöket. Jag orkar inte ens med mitt liv nu. Detta förstör seriöst mitt liv.


    Oh vad jag förstår dig... Ta en dag i taget. Jag var i din sitts för 2 månader sedan då jag var negativ mot alla och såg ingen mening i livet längre . Jag har försökt dubbelt så länge - 25 månader!. Och är lika besatt för tiden rinner iväg. Även om man inte ser tillfälligt utväg jag vet att det kommer lösa sig för oss.
  • copycat
    Rosenblad skrev 2016-08-29 16:16:59 följande:

    Och där kom mensen. Dag 32. Förra månaden 26. Alltså vad är det för fel på min kropp? Jag hatar den över allt annat. Hur jävla svårt ska det va att bara behålla ägget?! Nä det ska va ett jävla blodbad varenda jävla månad. Jag orkade inte mer förra månaden, då kände jag att nä jag ger upp. Och sen kom inte mensen och då kände jag att nu kanske det händer! Ja det kunde jag ju glömma. Så nu ger jag upp. Egenremissen skickades för över 1 mån sen, och nu väntar vi istället på att kolla upp oss. Känner på mig att något inte stämmer. Blir försök 12 nästa gång. Ett års försök. För vad? Jag har blivit en sjukt bitter människa, är aldrig glad längre, bråkar extremt mycket med min man pga detta och vi orkar inte ha schemalagt sex längre. Han får prestationsångest och det går max att ha sex 2 gånger runt äl. Jag tror inte det kommer räcka. Har blivit en sånn lätt irriterad person som har en spärr så jag har slutat skratta och tänker att vad ska jag va glad för? Är ju barnlös. Det enda jag vill är att bli gravid. Skiter i allt annat just nu. Åt helvete med jobbet det kan man alltid fixa men att bli gravid, det går inte!!! Ett jävla helvetes år och alla runtomkring blir gravida som inte ens hade tankarna på det när vi börja försöka. Och endå står jag här med en jävla mens månad in och månad ut. Jag hoppar inte över till någon tråd. Jag orkar inte läsa om alla som klagar över att de försökt tre månader men inte blivit gravida eller de som blir det på första försöket. Jag orkar inte ens med mitt liv nu. Detta förstör seriöst mitt liv.


    Men helvetes satans skit. Tänker inte komma med peppande ord då jag förstår att det är ett mörker. Är så ledsen för din skull. Förstår hur tärande och bittert det är med alla runt omkring, att dra på ett fake-smile och tycka "ååh grattis..." medan man går sönder inombords. Hoppas verkligen verkligen ni får hjälp. Nu. Tänker på dig. Störst kram.
  • Anonym (L)
    Rosenblad skrev 2016-08-29 16:16:59 följande:

    Och där kom mensen. Dag 32. Förra månaden 26. Alltså vad är det för fel på min kropp? Jag hatar den över allt annat. Hur jävla svårt ska det va att bara behålla ägget?! Nä det ska va ett jävla blodbad varenda jävla månad. Jag orkade inte mer förra månaden, då kände jag att nä jag ger upp. Och sen kom inte mensen och då kände jag att nu kanske det händer! Ja det kunde jag ju glömma. Så nu ger jag upp. Egenremissen skickades för över 1 mån sen, och nu väntar vi istället på att kolla upp oss. Känner på mig att något inte stämmer. Blir försök 12 nästa gång. Ett års försök. För vad? Jag har blivit en sjukt bitter människa, är aldrig glad längre, bråkar extremt mycket med min man pga detta och vi orkar inte ha schemalagt sex längre. Han får prestationsångest och det går max att ha sex 2 gånger runt äl. Jag tror inte det kommer räcka. Har blivit en sånn lätt irriterad person som har en spärr så jag har slutat skratta och tänker att vad ska jag va glad för? Är ju barnlös. Det enda jag vill är att bli gravid. Skiter i allt annat just nu. Åt helvete med jobbet det kan man alltid fixa men att bli gravid, det går inte!!! Ett jävla helvetes år och alla runtomkring blir gravida som inte ens hade tankarna på det när vi börja försöka. Och endå står jag här med en jävla mens månad in och månad ut. Jag hoppar inte över till någon tråd. Jag orkar inte läsa om alla som klagar över att de försökt tre månader men inte blivit gravida eller de som blir det på första försöket. Jag orkar inte ens med mitt liv nu. Detta förstör seriöst mitt liv.


    Beklagar det är ett jäkla helvete att försöka månad efter månad utan att lyckas. Särskilt när andra runtomkring blir gravida snabbt. Jag hoppas ni får den hjälp ni behöver med utredning. Skickar lite trösta kramar trots att jag inte känner dig eftersom jag kan relatera till känslan du upplever.