• Anonym (Besviken)

    Min man gömde testamentet

    För fyra år sedan dog min pappa. Mamma har varit död sedan sex år och jag är enda arvingen . Sedan 2011 har jag och min varit gifta och tillsammans i nästan trettio år.

    När bouppteckningen efter pappa var klar fick jag ju givetvis hem allt bohag, möbler värdesaker och papper. Eftersom det kan vara känslomässigt påfrestande att ta i sådana saker som att rensa efter sina föräldrar har jag valt att ta det pö om pö. Jag ställde upp kartonger med viktiga papper på vinden, för bouppteckningen var ju klar.

    Mina föräldrar hade det ganska gott ställt och arvet är därefter. Min man har alltid varit insatt. Själv tjänar han ganska bra och kommer från familjeförhållanden där han så småningom kan vänta sig ganska mycket pengar. Eller inte..?

    Min pappa dog -12 och nästan samtidigt ringer min mans mor och upplyser honom om att han inte ska få mer än arvslotten och hans syskon resten. Såklart vi blev chockade bägge två. Obehagligt...
    I samma veva hittar jag ett testamente efter mina föräldrar och tänker att; " det gör ju ingen skillnad" allt var klart. Slarvigt nog läste jag inte igenom hela testamentet...(kommer till det)
    Jag visar detta för min man som inte heller läser utan bara reagerar med ett jaha.
    Förra hösten hade jag tillräckligt med energi att börja röja i mina föräldrars saker. Slängde sålde och sparade. Dessutom fick jag gå igenom alla pärmar och lådor med viktiga papper. Märkligt nog kunde jag inte hitta testamentet ...? Jag nämnde detta för mannen och sa att testamentet kanske låg någon annanstans på vinden. Då svarar han; " nej, där ligger det inte". Ok sa jag, hur vet du det. Han visste inte sa han , men han trodde inte det. Dock var det nåt i hans tonläge jag reagerade på. Som att han visste något ...
    Jag gick igenom hela vinden. Fortsatte ner i källaren och har undersökt hela huset från topp till tå. Ingenting. Igår hittade jag det. Det låg gömt på ett rätt omöjligt ställe i ett av min mans egna skåp.
    Läser igenom testamentet och konstaterar att det mina föräldrar lämnat efter sig var enskild egendom , han kommer inte åt det. Åtminstone om papperet finns. Han har alltså gömt undan mina föräldrars sista vilja...
    Idag har jag utan hans vetskap varit i kontakt med min bankman och lämnat originalet till henne. Nu är testamentet inlåst ordentligt på banken. Själv har jag fått kopior med hem.

    Jag har inte sagt ett ljud till min man. Däremot undrar jag vad det är för ett svin jag är gift med...
    Någon annan som varit med om något liknande ? Hur gick det isf sen?

  • Svar på tråden Min man gömde testamentet
  • Anonym (Besviken)

    När hans morföräldrar dog på tidigt nittiotal skapade det en spricka mellan hans mamma och hans morbror. De talar inte med varann idag. Det visade sig handla om vad mamman hade gjort. Hon satt och berättade rakt ut om det och vem som helst som är normalbegåvad hade ju fattat att det handlade om henne! Hon har också en hemmasnickrad moral.

  • Anonym (Besviken)

    Det stämmer Arbetsmyran..
    Nu har det visat sig att det även är mera grejer på jobbet. Inget konstigt alls, det fattades väl bara dettA liksom

  • Anonym (Besviken)

    Det som är det obehagliga i det hela är att han verkar ha tappat förmågan att se de där gränserna , som de flesta av oss ser. Jag jämför nu och tio år sedan. Idag fifflar han på jobbet, han är oärlig i ekonomin här hemma, han kör bil med alkohol i kroppen osv. Jag tror att alkoholen är boven faktiskt, eller åtminstone en starkt bidragande faktor.

  • Oiliv

    Men usch. Jag förstår verkligen att du är både besviken och ledsen. Han kommer inte åt pengarna nu? Och har möjlighet att flytta över dem till annat konto eller liknande?

  • Hustru
    Anonym (Besviken) skrev 2016-07-05 16:21:44 följande:

    Det som är det obehagliga i det hela är att han verkar ha tappat förmågan att se de där gränserna , som de flesta av oss ser. Jag jämför nu och tio år sedan. Idag fifflar han på jobbet, han är oärlig i ekonomin här hemma, han kör bil med alkohol i kroppen osv. Jag tror att alkoholen är boven faktiskt, eller åtminstone en starkt bidragande faktor.


    Det är väl alla sorters beroende som förändrar människor till det negativa. Oavsett om det är spel, alkohol eller annat. har han misslyckats på jobbet eller vad tror du har utlöst det, för på dig låter det som en klart nedåtgående spiral. 
    Någon skrev klokt att det kan vara bra att se över att din man inte via Internetbank eller kort kan lyfta det som du tycker är ditt. Att det ska speglas vi en bodelning är en sak men dumt om han kan disponera. 
  • Anonym (Hmmmm)

    Din man ts låter som en kopia av min pappa. Numera död men otroligt om sig och kring sig när han levde. Precis som din man hade han en högst egen moral som han använde för att rättfärdiga sitt beteende mot omgivningen vare sig det gällde affärer eller familjen. Hans drivkraft var pengar i alla lägen och oärligheten i hans beteende var inget han ägnade några större etiska funderingar över. Han hade utan att blinka gjort exakt vad din man gjorde med undantaget att han hade bränt upp testamentet. Och jag kan tillägga att det bara blev värre och värre ju äldre han blev. Min mamma fick till slut nog och skilde sig men ångrade att hon inte gjorde det flera år tidigare. Att leva med en människa som man inte kan och vågar lita på är själsdödande så jag hoppas du inte lever en dag längre en nödvändigt med honom.

  • Anonym (Besviken)

    Hej Hmmm..!
    Helt riktigt. Det är slöseri med både tid och energi. Exempel på en sak helt nyss; vi åt middag för en timme sen. Han har druckit några öl och tungan har lossnat. Han är jävlig i vanliga men värre när han är påverkad. Vi har två hundar, varav den ena är barnens och den andra är min. Han är inte ett dugg intresserad. Utan förvarning ryter han åt hunden som sitter snällt på golvet och sedan ryter han åt sonen och menar att han inte betalar för hunden. Pojken blev hur paff som helst och jag med för det har aldrig varit tal om. Då säger min man: om du inte betalar för den så är den min för jag betalar mest här. Vad ska du ha hunden till? Undrar jag. Skära halsen av den för det är en vandrande utgift. Jag är fortfarande skakig. Han är sjuk i huvudet

  • Anonym (Ia)
    Anonym (Besviken) skrev 2016-07-05 18:52:50 följande:

    Hej Hmmm..!
    Helt riktigt. Det är slöseri med både tid och energi. Exempel på en sak helt nyss; vi åt middag för en timme sen. Han har druckit några öl och tungan har lossnat. Han är jävlig i vanliga men värre när han är påverkad. Vi har två hundar, varav den ena är barnens och den andra är min. Han är inte ett dugg intresserad. Utan förvarning ryter han åt hunden som sitter snällt på golvet och sedan ryter han åt sonen och menar att han inte betalar för hunden. Pojken blev hur paff som helst och jag med för det har aldrig varit tal om. Då säger min man: om du inte betalar för den så är den min för jag betalar mest här. Vad ska du ha hunden till? Undrar jag. Skära halsen av den för det är en vandrande utgift. Jag är fortfarande skakig. Han är sjuk i huvudet


    Snälla. Lita på din magkänsla och ta dig därifrån men gör det smart och snabbt. se om er ekonomi och lämna in skilsmässoansökan utan han vet som någon sa (om man kan göra det?) och berätta sedan.

    Jag har läst tråden och om jag förstår rätt så har hans beteende eskalerat? Han låter som att han börjar bli farlig och jag levde alldeles för länge med en farlig man. Jag hade tur och kom därifrån i tid. Det har gått två år nu och att jag lämnade är det bästa jag någonsin gjort.
Svar på tråden Min man gömde testamentet