Behöver tid UTAN hans barn!

Och det gör väl det ändå inte okej att bära sig åt som hon gör.

Du verkar hantera henne bättre än din sambo. Det är kanske ni som ska ta diskussionerna när det är byte av veckor

Bra!

Men du ksnske bör kräva av din sambo att du är delaktig i ALLA beslut gällande ändringar i umgänget. Ska du vara en del av familjen (vilket han verkar tycka att du borde vara) så ska du även ha rätt att ta del i besluten.

Helt riktigt. Det har du aldrig sagt, men det garanterar inte att alla uppfattar det. Lägg inte så mycket energi på den sortens inlägg. Den den typ av syn är lyckligtvis inte så vanlig och det ser du även i den här tråden. Det är helt normalt att känna sig besviken och absolut ingen orsak till att lämna sin partner för att man inte känner att man vill göra avkall på sina behov 24/7 oavsett om det är en bio eller bonusfamilj utan att ens få yppa det till sin omvärld. I en familj ska man sträva efter att alla ska må bra. Alltför självuppoffrande föräldrar får ofta förr eller senare ett bakslag.

Frågan är också hur länge din sambo orkar leva i limbo med dessa ständiga ändringar efter mammas lynne och brandkårsutryckningar och hur mycket det faktiskt tär på barnen. Att de är så där jobbiga kan ju hänga samman med att det är så rörigt för dem. De verkar aldrig riktigt säkert kunna veta var de ska vara.

Hur skulle du själv vilja ha det organiserat?

Bra resultat, men synd att det inte var din sambo som tog det samtalet med mamman. Du är ju egentligen inte din uppgift. Nästa gång ni bestämmer något gemensamt och det ska tas upp med mamman kanske du bokstavligen behöver stå bakom din sambo och stötta honom så han inte ger in för mammans skäll och hot. Och med tiden blir han bättre på det och kan ta det helt själv 

Plus en på den.

Naturligtvis är det inte du som skall ta sådant utan din sambo.

Men hsn behöver onekligen en del stöttning i att stå på sig mot mamman..

Försvann det några inlägg? Och i så fall, varför?

Hur blev det? Skulle du ta hand om deras barn?

Observera!

Att anklaga andra medlemmar för att anmäla inlägg är inte okej. Vi moderatorer håller koll på tråden och vi tar bort de inlägg vi anser bryter mot forumreglerna.
Bemöt varandra med respekt och för en schyst dialog med varandra.

[quote=76757322][quote-nick]Anonym (Jag) skrev 2016-07-01 14:38:13 följande:[/quote-nick]Hur ska jag få sambon att förstå att jag behöver tid UTAN hans barn? Vilda barn på 6 och 8 år. I sommar skulle vi ha 3 veckor semester på samma gång. Barnen skulle vara här på 2 av hans veckor, alltså 1 vecka av våra 3 tillsammans. Men nu blev det plötsligt ändrat då mamman bestämde sig för att resa bort. Nu har vi dem 2,5 veckor av 3. Alltså vi får inte mera ledigt än en vanlig helg. Jag vill inte passa upp hans barn på min semester, så jag sa till på jobbet att jag tar en vecka mindre semester då. Sambon blev sur och tycker att jag borde vilja umgås med barnen.. Men hur mycket semester är det då de väcker oss 6.00 varje morgon, de klarar ingenting själv så ALLT måste man hjälpa dom med. Det e ju mera jobb hemma än på det riktiga jobbet!

Jag hade ju sett fram emot att för en gångs skull få lite extra uppmärksamhet av sambon, att inte ha ungarna hängande efter hela tiden. Att få känna att jag är viktigast en stund. Är så himla besviken!!

Har levt ihop med dom i 4 år. Samma sak varje semester. Jag förstår ju att han vill ha dem så mycket som möjligt men han borde ju också förstå att jag kanske vill få lite tid med honom utan barnen![/

Jag tycker att det är jättetaskigt att göra så mot dig. Respektlöst. Ni har tre veckor tillsammans varav två ska ungarna vara hos er. Då borde han ge dig den sista veckan som han har lovat. Istället lyder han exets minsta vink. Låter som om det är exet som vill sabba.. Kan det vara så ? Hursomhelst så är det taskigt av honom att svika dig. Jag tycker ärligt synd om dig och hade inte velat vara i den sitsen. Hoppas han kommer till sans och inser att han sviker dig