• Anonym (Hon)

    Sambon arg över arv som är min enskilda egendom

    Min sambo var fly förbannad i fredags när jag kom hem från jobbet (han har semester). Han har på något vis kommit åt mina kontosaldon (vi har inte dosa så jag vet inte hur) och sett ett sparkonto med väldigt mycket pengar.

    Han kräver nu att få del av dem.

    Han.är helt rabiat eftersom han velat renovera hemma men jag har tyckt att det är onödigt då allt fungerar och vi totalrenoverade när vi flyttade in för 10 år sedan. Jag har även sagt att vi inte har råd.

    Vi har halvt gemensam ekonomi, dvs alla gemensamma kostnader betalas från ett gemensamt konto dit vi lägger in pengar varje månad, men i övrigt har vi ansvar för våra egna kostnader. Han är ganska skrytig av sig om hur mycket han har på sparkontot, jag tror alla vi känner vet hur mycket det finns.

    Han tycker även om att pika mig för att jag aldrig har pengar över. Jag har varit föräldraledig och tja, han tjänar bättre helt enkelt.

    Pengarna på mitt "hemliga" sparkonto är enskild egendom genom arv efter mina morföräldrar. De hade testamente där allt utöver laglotten skulle delas mellan min mamma och mig. Det var ett herrans liv på min mammas syskon då det var mycket pengar, men morfar (som dog sist) hade bifogat ett brev där han tydligt skrev att de får skylla sig själva då de inte ens ringt på födelsedagar och jul, utan lämnat allt ansvar på att ta hand om dem på oss. Vi bor alla i samma kommun så inget avstånd att tala om.

    Iallafall så har min sambo trott att de saker jag fick i bodelningen kom från min mammas arvslott och även den peningsumma som vi använde till en södernresa för några år sedan.

    Jag har ansett att vi inte behövt mer pengar än vi har, och tänkt att det är bättre att ha dem i ett långsiktigt sparande tills de behövs, tex när barnen är äldre och ska bil och körkort, studiebostad osv.

    Min sambo vill leva "så fint det bara går" och är nu jättesur för att jag bedragit honom ekonomiskt (hans ord) och tvingat honom att leva i slummen...

    Vi bor i ett helt normal medelklassområde med bra skola, trygga resvägar och bra kollektivtrafik. Jag och barnen trivs och har många vänner.

    Det gjorde/hade han med tills i fredags då han insåg att med mitt arv kan vi köpa ett hus i stans finaste kvarter, eller tagit över mina morföräldrar hus. Jag tror eg det handlar om deras hus. Det var stort, enormt faktiskt, och med gamla anor. Han har alltid fått något drömmande i blicken när vi pratat om huset. Dock ville jag aldrig ha det trotts alla underbara minnen då jag vet vad det kostat genom åren bara i underhåll och uppvärmning.

    Jag vet inte riktigt hur jag ska hantera hans ilska, eller få honom att förstå. Min mamma bara skrattade och tyckte att det var rätt åt honom, och att han nog var mest sur för att hans "stooora sparkonto" bara är en droppe i havet i jämförelse med mitt.

    Jag vill dessutom inte spendera dessa pengar i onödan. Vi har ju allt vi behöver just nu. Äsch, jag skulle bara vilja hitta något sätt att få honom att förstå.

  • Svar på tråden Sambon arg över arv som är min enskilda egendom
  • Anonym (Hur)

    Hur många av er i tråden har missat att TS tänkte berätta om arvet för sambon som en överraskning efter att bouppteckningen och allt var klart.?? Sedan sålde han utan lov en av hennes tavlor när hon var bortrest för att kunna köpa sig en större teve. Efter den händelsen bestämde sig TS för att inte berätta för honom om arvet. Jag skulle inte heller ha berättat om det var jag.

    Sen det där med att hon ska plocka ut pengar från arvet för att gå på restaurang är ju vansinnigt. Hon skrev ju själv att det inte bara är att plocka ut pengar hur som helst från det kontot. Det ska blandas in rådgivare och är säkert ett stort steg att ta av investerade pengar. Jag har själv inte stora summor sparade pengar men det fattar man ju att man kan ju inte föra över pengar hit och dit om det fattas lite. Jag tycker du gjorde rätt i att inte berätta efter tavelincidenten TS.

  • Anonym (Vickan)
    EnAnonumius skrev 2016-07-26 11:44:48 följande:

    Ja och ingen har jag sett i tråden varit emot det, inte ens jag.

    Dock det som skiljer sig mellan DIG och mig är fortfarande att jag anser detta.

    Jag citera mig själv:

    "Vissa har inte problem med att man inte berättar om arv inte ens inom förhållandet. Många skulle inte ens se det som "oärligt"."

    (slut citat)

    Det verkar som du har svårt att skilja på "subjektivt tyckande" från "allmängiltighet".

    Men DU vägra ju att svar på min fråga längst ned. Det var ju du som avsåg att vill man ha en förändring så börjar man med sig själv.

    Så jag provar igen. Försök nu att svara på frågan vad TS skall förändra du anser ju att TS kan ju förändra sig själv.

    Sedan vad är det TS skall förändra?

    TS saknar ju intresse i att lyxkonsumera och vill bara lyfta pengar från kontot i yttersta nödfall. Hon vill klara sig på sin lön i första hand.

    Så varför skall hon då ta av sina arv pengar för att uppfylla sambons önskningar om att "leva i sus och dus"  när hon inte har råd för att hon kanske haft oförutsedda utgifter,  lönen för tillfället bara för att hon inte vill att hennes arv pengar skall gå till "nöjen och onödig lyxkonsumtion"?

    Den enda förändringen som TS skulle kanske göra är att ta e snabbantning och bli av med övervikten hon har. Tror hon skulle klara sig långt mycket bättre än ha övervikt på XX (sambons vikt) som kräver del i hennes pengar för hans egna höga nöjes skull. Han var ju aldrig villig att dela med sig av sina sparpengar till henne INNAN han fick nys om hennes arv och hur stor den summan var bara för att han ansåg ju också att de s.k "gemensamma utgifterna" och barnen skulle delas 50/50.

    Så ja vad är det TS skall förändra hos sig själv? Det är ju du som säger det,. Men du utvecklar det ju inte för fem öre.


    Jag tycker att ts bör fundera på varför hon aldrig berättat om sitt arv för sin man. Har hon inte velat? Varför i så fall? Eller har hon inte vågat? Varför i så fall? Och också ställa sig själv frågan om hur pass viktigt hon tycker att ärlighet och öppenhet är i en relation. Om hon inte tycker att det är viktigt så finns det ju inga problem. Om hon däremot uppskattar det i relation bör hon ställa sig frågan varför hon valt bort det och om hon vill fortsätta så.

    Sedan är det inte helt oväsentligt vad ts man tycker, känner och tänker kring det här. Oavsett vad hon själv anser så kan ju mannen tycka annorlunda. Hur ställer hon sig till om han väljer att lämna henne för att han anser att hon är ekonomiskt oärlig och ogin?
  • Anonym (Vickan)
    Anonym (Vickan) skrev 2016-07-26 11:52:36 följande:

    Jag tycker att ts bör fundera på varför hon aldrig berättat om sitt arv för sin man. Har hon inte velat? Varför i så fall? Eller har hon inte vågat? Varför i så fall? Och också ställa sig själv frågan om hur pass viktigt hon tycker att ärlighet och öppenhet är i en relation. Om hon inte tycker att det är viktigt så finns det ju inga problem. Om hon däremot uppskattar det i relation bör hon ställa sig frågan varför hon valt bort det och om hon vill fortsätta så.

    Sedan är det inte helt oväsentligt vad ts man tycker, känner och tänker kring det här. Oavsett vad hon själv anser så kan ju mannen tycka annorlunda. Hur ställer hon sig till om han väljer att lämna henne för att han anser att hon är ekonomiskt oärlig och ogin?


    Ps. Ett tillägg. Det kvittar ju om ts rent objektivt är ekonomiskt oärlig och ogin. Det som spelar roll är hur hennes man uppfattar henne.
  • EnAnonumius
    Anonym (Hur) skrev 2016-07-26 11:51:19 följande:
    Hur många av er i tråden har missat att TS tänkte berätta om arvet för sambon som en överraskning efter att bouppteckningen och allt var klart.?? Sedan sålde han utan lov en av hennes tavlor när hon var bortrest för att kunna köpa sig en större teve. Efter den händelsen bestämde sig TS för att inte berätta för honom om arvet. Jag skulle inte heller ha berättat om det var jag.
    Sen det där med att hon ska plocka ut pengar från arvet för att gå på restaurang är ju vansinnigt. Hon skrev ju själv att det inte bara är att plocka ut pengar hur som helst från det kontot. Det ska blandas in rådgivare och är säkert ett stort steg att ta av investerade pengar. Jag har själv inte stora summor sparade pengar men det fattar man ju att man kan ju inte föra över pengar hit och dit om det fattas lite. Jag tycker du gjorde rätt i att inte berätta efter tavelincidenten TS.
    Jag skulle gjort likadant som TS faktiskt.

    Dock så skulle ju jag ifrågasätta mannen varför han anser sig ha rätten att sälja mina prylar när det passar honom och bakom min rygg för sina egna intressen, och samtidig anse att man skall splittra gemensam hushålls utgifterna och barnens utgifter 50/50.


    Så som man känner sig själv, så känner man ALDRIG andra.
  • Anonym (gyuikj)
    Anonym (Vickan) skrev 2016-07-26 11:45:13 följande:
    Tänk själv. Föreställ dig att du levt med en man du älskar under ett decennium. Du tror att ni är öppna och ärliga med varandra om väsentliga saker. En dag får du reda på att han har jättemycket pengar som han aldrig berättat om. Hur skulle du ta det? Själv skulle jag i alla fall börja ifrågasätta grundvalarna för hela vår relation.
    Om vi levt tufft och haft svårt att få det att gå ihop varje månad trots snålande hade jag blivit väldigt besviken och ifrågasatt hans handlande. Om vi hade haft det bra, haft allt vi behöver, kunnat unna oss lite extra av sånt vi vill ha så hade jag blivit förvånad och lite ledsen kanske och undrat om han inte litat på mig. Men mer än så hade det inte blivit.

    I första scenariot kanske det hade blivit så att jag lämnat i slutändan om jag ska ta vår egen situation eftersom min man har hobbys som kostar mycket och det har inte jag. Vi har haft det tufft ett tag då det har blivit en del oförutsedda kostnader så jag har tagit av mina egna pengar i slutet av månaden ett par ggr för att täcka upp mat etc för att han, som har hobbys, ska kunna fortsätta.
    Dock har även han gjort det när det har krävts så jag vet att hade det inte räckt så hade han skjutit till och valt att inte utöva sin hobby så mycket just då.

    Det TS och hennes man bör göra är att tala om hur de vill leva sina liv, uppenbarligen har de inte samma livsdrömmar och framtidsplaner.
  • misil

    Självklart är pengarna efter arvet endast TS som hon bestämmer över.
    Men TS skriver att mannen har ett sparkonto med pengar på,om han varit en person som bränner pengar till höger och vänster utan en tanke på morgondagen en oansvarig slösare hade ett sådant konto inte funnits med sparade medel på.

  • Anonym (Anna)
    Anonym (Vickan) skrev 2016-07-26 11:54:03 följande:
    Ps. Ett tillägg. Det kvittar ju om ts rent objektivt är ekonomiskt oärlig och ogin. Det som spelar roll är hur hennes man uppfattar henne.
    Du glömde en sak. Det som är minst lika viktigt är hur TS uppfattar mannen.

    Fast, TS har ju lite mer att gå på än känslor. För TS vet att han sålt hennes tavla, TS vet att han tagit sig in på hennes privata konton.

    Att man som du helt bortser från dessa fakta, förstår jag inte. Dessutom har TS skrivit att hon tänkt berätta om arvet. Men just då passade han på att stjäla hennes tavla och sälja den till underpris för att köpa en TV.

    Jag minns att du skrev när någon kommenterade just detta till dig, att du tyckte det kvittade. Du tycker alltså att det spelar ingen roll att han stjäl hennes saker.
  • Anonym (Anna)
    EnAnonumius skrev 2016-07-26 11:56:07 följande:
    Jag skulle gjort likadant som TS faktiskt.

    Dock så skulle ju jag ifrågasätta mannen varför han anser sig ha rätten att sälja mina prylar när det passar honom och bakom min rygg för sina egna intressen, och samtidig anse att man skall splittra gemensam hushålls utgifterna och barnens utgifter 50/50.
    Jag med.
  • EnAnonumius
    Anonym (Vickan) skrev 2016-07-26 11:54:03 följande:
    Ps. Ett tillägg. Det kvittar ju om ts rent objektivt är ekonomiskt oärlig och ogin. Det som spelar roll är hur hennes man uppfattar henne.
    Detta SKEDDE under bouppteckningen.

    TS är inte hemma utan är ute på en kortare resa. Mannen stjäl hennes prylar och säljer dem så han får loss kapital för att kunna köpa en större TV.
    Mannen lurar ju TS. Dock så uppdagades ju DEN lögnen.

    TS är klok (ja jag anser att det är klokt) och håller tyst om sitt arv efter den incidensen.

    Mannen begår en direkt _olaglighet_ och gör intrång på hennes bankkonto. Och får syn på hennes pengar.

    Du medvetet blundar för små signifikanta saker när du svarar. Utan bara sitter och svamlar om "hur mannen känner sig".

    Hon vill ju hitta ett sätt att få honom att förstå.

    Det TS sambo SKALL förstå är

    1) Man kan ALDRIG sno andras prylar och sälja dem för sina egna välbefinnandes skull.
    TS skulle kunna faktisk anmäla sambon för stöld. Understryker denna stöld skedde medan bouppteckning.

    2) Man har ingen rätt att begå olagliga handlingar, TS sambo gjorde intrång på hennes privata konton olagligt. TS har begärt utredning på banken över detta då hon själv sa det att kan en datornovis fixa det så vad skall inte en cracker kunna åstadkomma.
    (Cracker= en person som gör olagliga hackningar).

    3) Han skall lära sig att sopa framför egen dörr innan han städar grannens.

    4) Han har ingen rätt kräva del i arvet bara för att de är sambos.

    Det är just detta som TS sambo SKALL förstå.

    TS skrev ju i de två sista meningarna i sin TS:

    "Jag vill dessutom inte spendera dessa pengar i onödan. Vi har ju allt vi behöver just nu. Äsch, jag skulle bara vilja hitta något sätt att få honom att förstå."


    Så som man känner sig själv, så känner man ALDRIG andra.
  • Anonym (rolle)
    Anonym (Vickan) skrev 2016-07-26 11:45:13 följande:
    Tänk själv. Föreställ dig att du levt med en man du älskar under ett decennium. Du tror att ni är öppna och ärliga med varandra om väsentliga saker. En dag får du reda på att han har jättemycket pengar som han aldrig berättat om. Hur skulle du ta det? Själv skulle jag i alla fall börja ifrågasätta grundvalarna för hela vår relation.
    Varför det ? han har ju i alla fall ingen rätt att få någon delav pengarna , och om de skulle handla i trångmål så tvingas hon använda de pengarna.Bäst att den slösaktiga man inte har kontroll på hennes bankkonto. Dessutom är sambon otroligt snål att han inte kan vara föräldraledig utan TS får ta hela löneminskningen genom att vara föräldraledig.
Svar på tråden Sambon arg över arv som är min enskilda egendom