• Anonym (Hon)

    Sambon arg över arv som är min enskilda egendom

    Min sambo var fly förbannad i fredags när jag kom hem från jobbet (han har semester). Han har på något vis kommit åt mina kontosaldon (vi har inte dosa så jag vet inte hur) och sett ett sparkonto med väldigt mycket pengar.

    Han kräver nu att få del av dem.

    Han.är helt rabiat eftersom han velat renovera hemma men jag har tyckt att det är onödigt då allt fungerar och vi totalrenoverade när vi flyttade in för 10 år sedan. Jag har även sagt att vi inte har råd.

    Vi har halvt gemensam ekonomi, dvs alla gemensamma kostnader betalas från ett gemensamt konto dit vi lägger in pengar varje månad, men i övrigt har vi ansvar för våra egna kostnader. Han är ganska skrytig av sig om hur mycket han har på sparkontot, jag tror alla vi känner vet hur mycket det finns.

    Han tycker även om att pika mig för att jag aldrig har pengar över. Jag har varit föräldraledig och tja, han tjänar bättre helt enkelt.

    Pengarna på mitt "hemliga" sparkonto är enskild egendom genom arv efter mina morföräldrar. De hade testamente där allt utöver laglotten skulle delas mellan min mamma och mig. Det var ett herrans liv på min mammas syskon då det var mycket pengar, men morfar (som dog sist) hade bifogat ett brev där han tydligt skrev att de får skylla sig själva då de inte ens ringt på födelsedagar och jul, utan lämnat allt ansvar på att ta hand om dem på oss. Vi bor alla i samma kommun så inget avstånd att tala om.

    Iallafall så har min sambo trott att de saker jag fick i bodelningen kom från min mammas arvslott och även den peningsumma som vi använde till en södernresa för några år sedan.

    Jag har ansett att vi inte behövt mer pengar än vi har, och tänkt att det är bättre att ha dem i ett långsiktigt sparande tills de behövs, tex när barnen är äldre och ska bil och körkort, studiebostad osv.

    Min sambo vill leva "så fint det bara går" och är nu jättesur för att jag bedragit honom ekonomiskt (hans ord) och tvingat honom att leva i slummen...

    Vi bor i ett helt normal medelklassområde med bra skola, trygga resvägar och bra kollektivtrafik. Jag och barnen trivs och har många vänner.

    Det gjorde/hade han med tills i fredags då han insåg att med mitt arv kan vi köpa ett hus i stans finaste kvarter, eller tagit över mina morföräldrar hus. Jag tror eg det handlar om deras hus. Det var stort, enormt faktiskt, och med gamla anor. Han har alltid fått något drömmande i blicken när vi pratat om huset. Dock ville jag aldrig ha det trotts alla underbara minnen då jag vet vad det kostat genom åren bara i underhåll och uppvärmning.

    Jag vet inte riktigt hur jag ska hantera hans ilska, eller få honom att förstå. Min mamma bara skrattade och tyckte att det var rätt åt honom, och att han nog var mest sur för att hans "stooora sparkonto" bara är en droppe i havet i jämförelse med mitt.

    Jag vill dessutom inte spendera dessa pengar i onödan. Vi har ju allt vi behöver just nu. Äsch, jag skulle bara vilja hitta något sätt att få honom att förstå.

  • Svar på tråden Sambon arg över arv som är min enskilda egendom
  • Virriga Vera
    Anonym (Kia) skrev 2016-07-26 14:16:06 följande:
    Som jag har förstått det tjänar ts mindre pengar än mannen, vilket i praktiken torde bli att mannen får skjuta till pengar till TS för att även hon ska ha råd i slutet av månaden.
    Om du läst alla TS inlägg så ser du att de betalar 50/50 av alla gemensamma kostnader och sedan står de för sina egna kostnader själv. Så TS sambo skjuter inte till något alls.
  • Anonym (Vickan)
    Anonym (Anna) skrev 2016-07-26 14:03:21 följande:

    Det är naturligtvis upp till TS att själv bestämma huruvida hon ska vara med och finansiera det mannen villa ha eller anser sig behöva.

    Hur skulle det annars gå till, menar du?

    Om TS anser att de inte behöver en ny bil, så har hon all rätt att tycka så. Vill då mannen ändå ha en ny bil får han betala den själv.


    Men hur kan ts veta mannens behov bättre än mannen själv?

    Det är helt okej att säga att man själv inte behöver någon ny bil själv men att säga att någon annan inte behöver någon ny bil känns lite fel.

    Med det sagt menar jag INTE att ts har någon skyldighet att finansiera någon ny bil åt någon. Jag menar endast att var och en vet sina egna behov bäst.
  • Anonym (Vickan)
    Anonym (Kia) skrev 2016-07-26 14:16:06 följande:

    Som jag har förstått det tjänar ts mindre pengar än mannen, vilket i praktiken torde bli att mannen får skjuta till pengar till TS för att även hon ska ha råd i slutet av månaden.


    Vilket han inte gjort. Oklart om det är för att mannen är snål eller för att ts inte velat bli bjuden.
  • Anonym (Dagisfröken)
    Anonym (Anna) skrev 2016-07-26 13:36:54 följande:
    Fast TS  har inte betett sig illa. Det är din åsikt. Inte fakta. 

    Däremot har hennes man betett sig illa. Det är ingen åsikt. Det är fakta.
    Ska man vara sån så är faktiskt båda delarna åsikter, inget är fakta. Bara det att fler är överens om att mannen betett sig illa.
  • Anonym (Anna)
    Anonym (Kia) skrev 2016-07-26 14:16:06 följande:
    Som jag har förstått det tjänar ts mindre pengar än mannen, vilket i praktiken torde bli att mannen får skjuta till pengar till TS för att även hon ska ha råd i slutet av månaden.
    Nej, så gör de inte. De betalar lika mycket i kronor för de gemensamma utgifterna. Eller rättare sagt, TS betalar mer eftersom han bara betalar sin del av barnens aktiviteter/mat om han är med.
  • Anonym (Kia)
    Anonym (Vickan) skrev 2016-07-26 14:23:03 följande:

    Vilket han inte gjort. Oklart om det är för att mannen är snål eller för att ts inte velat bli bjuden.


    Nu har jag inte påstått bestämt att mannen skjuter till pengar till TS.

    Men hursomhelst tycker jag inte att ts har rätt att lägga sig i hans "överkonsumtion" så länge det ej sker med ts pengar.
  • Anonym (Kia)
    Anonym (Dagisfröken) skrev 2016-07-26 14:25:29 följande:

    Ska man vara sån så är faktiskt båda delarna åsikter, inget är fakta. Bara det att fler är överens om att mannen betett sig illa.


    Precis!
  • Anonym (Dagisfröken)
    Anonym (Vickan) skrev 2016-07-26 11:45:13 följande:
    Tänk själv. Föreställ dig att du levt med en man du älskar under ett decennium. Du tror att ni är öppna och ärliga med varandra om väsentliga saker. En dag får du reda på att han har jättemycket pengar som han aldrig berättat om. Hur skulle du ta det? Själv skulle jag i alla fall börja ifrågasätta grundvalarna för hela vår relation.
    Jag skulle från början inte tro att vi är öppna och ärliga med varandra om min man sålt en av mina ärvda tavlor för att köpa en tv, utan min vetskap, och jag skulle se ett sånt beteende som en god anledning att inte berätta att jag har massor med pengar som han kommer vilja slösa bort.

    Visst förstår jag att han kanske känner sig lurad, men vad jag inte förstår är att han inte ser att han även lurat henne och att han bär lite skuld själv i att hon inte litar på honom. Tillit måste man förtjäna, och ts sambo har gjort sig väldigt oförtjänt av nån tillit. Det faktum att han gormar om att de ska lyxa bort pengarna gör saken ännu värre. Han borde förstå att han i och med det bevisar att ts hade en god anledning att hålla i pengarna.
  • Anonym (Anna)
    Anonym (Vickan) skrev 2016-07-26 14:21:50 följande:
    Men hur kan ts veta mannens behov bättre än mannen själv?

    Det är helt okej att säga att man själv inte behöver någon ny bil själv men att säga att någon annan inte behöver någon ny bil känns lite fel.

    Med det sagt menar jag INTE att ts har någon skyldighet att finansiera någon ny bil åt någon. Jag menar endast att var och en vet sina egna behov bäst.
    Om hennes man kommer till TS och säger att "vi behöver en ny bil, ska vi titta på en i helgen" så har väl TS all rätt att svara: "nej, jag är inte intresserad, jag tycker inte vi behöver en ny bil". 

    Nu förutsätter jag att de har sin bil tillsammans. 
  • Anonym (Anna)
    Anonym (Kia) skrev 2016-07-26 14:26:40 följande:
    Nu har jag inte påstått bestämt att mannen skjuter till pengar till TS.

    Men hursomhelst tycker jag inte att ts har rätt att lägga sig i hans "överkonsumtion" så länge det ej sker med ts pengar.
    Och då förmodar jag att du inte heller tycker att han har rätt att lägga sig i hur mycket pengar TS har?
Svar på tråden Sambon arg över arv som är min enskilda egendom