BF maj 2017

Självklart. Bra att du är positivt! Ursäkta frågan men tumör? :/ Jag var svullen redan bim+1 och fortsatte svullna varje dag som gick tills mitt missfall i v 5+6 så hade mitt klarat sig hade jag nog blivit "stor" ganska fort, vissa blir ju det så du kanske får en bebismage fort :)

Blöder du fortfarande? Vilken vecka är du i? Jag förstår din oro, men får du ont så ring till kvinnokliniken / gynakuten och säg att du har ont och vill kolla läget. Är det missfall så blir man super ledsen när de berättar det, men samtidigt är det så himla skönt så man kan gå utifrån det istället för ovissheten!

Jag har varit yr från och till, igår efter vi var på vul var det värsta, såfort jag stod upp / rörde mig svartnade det för ögonen och har fortfarande super ont i livmodern.

Blir jag inte bättre inom en vecka eller två så får de göra ett nytt vul + prover för att kolla så de inte är någon infektion eller någonting hos mig.

Grattis till plusset! Jag kontaktade mvc ganska fort efter jag plussade, första grav och ringde redan några dagar efter redan!

Det gör man som man vill, men nästa gång avvaktar jag nog pga missfallet jag precis fick.

Kändes såklart skönt att redan från början ha tider att längta efter men nu blir mitt uppdrag istället att ringa för att berätta att det är missfall och tiderna ska avbokas ;/ men det är ju såklart skönt att ringa tidigt för då kan man få svar pp frågor osv man kanske har och det känns mer verkligt när man för tider för inskrivning och ultraljud

Mitt missfall gjorde så jävla ont.

Måndag: blödde, trodde mens. Slutade dock blöda efter nån timme men smärtan stannade.
Torsdag: så ont att jag knappt kunde gå. Som gaser, men ej gasig. Läkaren konstaterade "gravid, men nåt är fel"
Fredag: gjorde vul: tom livmoder. Tog blodprov.
Söndag: nytt blodprov
Måndag: svar på proverna: hcg steg men för långsamt. De var otydliga och jag blev glad: jag var ju gravid! :( 
Mer tester och vul under veckan. Blev inlagd för misstänkt utomkveds. Smärtan hade klingat av lite och inga blödningar sedan första måndagen. Mot slutet av hegen kom blödningar igång och det blev "riktigt" missfall. Det hela tog alltså två veckor.

Var uppmärksamma på "smärtsamma gaser" som inte är gaser, är mitt råd.

OBS! Detta var inte denna graviditet.

Vi får försöka att tänka positivt. De finns aldrig nån garanti för att allt ska gå bra! Jag har själv googlat sönder mig,varit orolig för missfall etc men nu har jag bestämt mig för att njuta av graviditeten (är i v.7). Några kompisar vet att jag är gravid och på jobbet berättade jag i v.5.

En kompis till mig berättade i v.12 att hon bär gravid och i v.13 fick hon missfall. En annan konpis förlorade sin son 24 timmar gammal. Jag menar inte att skrämma någon eller låta kall men tyvär kan man aldrig styra över vad som kan hända så vi får hjälpas åt att tänka positivt och peppa varandra. När barnet är fött oroar man sig för andra saker. Som förälder kommer man alltid oroa sig för vissa saker

När fick ni era symptom? Jag är i vecka 4+2 och känner absolut ingenting 

Tack, såg det nu med har pmat henne också ????