Är det någon som kan förklara för mig hur våra lagar kan vara uppbyggda kring att det är ok att göra abort i v.21 för att man inte vill ha barn? Jag vet att man behöver söka tillstånd men tydligen får man tillstånd på så pass "lösa" grunder.
Som mamma till ett barn fött i v. 23 är det här skrämmande. Ett barns liv räddas när ett annat avslutas nån vecka tidigare. Hur är det möjligt och är jag helt ute och cyklar som inte förstår detta?
Fast där lär det ha bedömts utifrån det psykiska traumat att upptäcka en sen oönskad graviditet utan något stöd kring sig och utan stabil tillvaro i livet.
De som inte gör abort före vecka 12 kommer ju då att behöva söka hos socialstyrelsen tillsammans med de som nu söker efter vecka 18 vilket innebär att de som kunnat göra abort får vänta på att ansökan beviljats och då är risken att dessa kommer att få göra sen abort eftersom Socialstyrelsen självfallet kommer att utreda de som har längst gångna graviditeter först.
Men är det inte så att många svåra fosterskador syns först i vecka 18. Väljer man då att göra FVP tar det ju minst en vecka och sedan bör ju föräldrarna ha tid att fatta ett välunderbyggt beslut.
Hur ska man då kunna sänka abortgränsen ?