• Anonym (Kalla fötter)

    När maken inte är pappan

    För att göra en lång historia kort, min man och jag försökte länge få barn utan resultat. Jag kände på mig att felet låg hos min man, jag kände mig fertil och och gjorde en abort i ungdomen. Maken är den sorglösa typen, blir det barn så blir det, annars går det bra utan. Någon utredning var han inte intresserad av. Medan barn har blivit allt viktigare för mig allt eftersom åren gått. Så jag tog saken i egna händer och lät en annan man "betäcka" mig, med resultat att jag genast blev gravid. Min man vet inget. Vår underbara dotter föddes i augusti och jag såg henne i första hand som "min" dotter, men maken har blivit en mer närvarande och engagerad pappa än jag väntade mig. Hon är hans ögonsten.

    Nu är jag föräldraledig, har tid att tänka och samvetet har hunnit ifatt mig. Jag tänker inte berätta sanningen och är inställd på att leva med en lögn restan av livet. Men jag undrar, finns det några andra i samma situation vars barn har fel fäder och där maken/sambon inget vet? Hur fungerar det att leva med den vetskapen? Letar ni i hemlighet efter tecken från den andre, i utseende eller beteende? Är ni rädda för att bli avslöjade? Tänker ni berätta för barnet när hen blir vuxen eller skriva ner något i "öppnas efter min död"?
    Påhopp tillför inget, jag är väl medveten om vilket gigantiskt svek jag utsatt min älskade man för.
  • Svar på tråden När maken inte är pappan
  • dagg88
    Anonym (Kalla fötter) skrev 2016-12-13 19:58:53 följande:

    Jag älskar honom och gjorde det jag tror var bäst för oss bägge. Fel eller rätt får framtiden utvisa.


    Nä man kan omöjligt älskar någon och göra detta svek. Då saknar man hjärta! Det här är inte bäst för honom eller barent. Det är en egoistisk handling som enbart är bra för dig. Förutom att du alltid kommer få leva med skammen.
  • Anonym (Kloker)
    taquine skrev 2016-12-13 20:09:43 följande:

    En adoptivpappa vet ju att han inte är den biologiska pappan, ts man tror ju han är det, det är det fula att ts gått bakom ryggen på honom i denna smutsiga historia. 

    Fattar inte öht.man kan leva med en sådan lögn.


    Det spelar väl ingen roll nu,det är nog vanligare än man tror.Mannen kan fortsätta älska sin "dotter ".Det är väl mamman som kan ha dåligt samvete,hennes val om hon berättar eller inte.En man kan ju först efter DNA test veta säkert om han är biologiskt pappa eller inte.
  • Anonym (34)
    Anonym (Klart han är) skrev 2016-12-13 19:56:14 följande:

    Klart att TS man är pappa! Även om det biologiskt är nån annan som är pappan. Eftersom dom är gifta så är hennes man automatiskt barnets pappa och vårdnadshavare. Och jag tror inte att han vill avsäga sig faderskapet även om sanningen kommer fram. Det sociala är viktigare än det biologiska.


    Säg det till ts man när han får reda på att barnet inte är hans! Han är inte biologisk pappa och det kommer han aldrig att vara. Barnet kommer alltid påminna honom om svek även om han skulle välja att kontakt med det icke biologiska barnet.
  • Kerubmamman
    elyse skrev 2016-12-13 19:50:26 följande:
    Ja, vi fick i alla fall reda på dotterns på BB. Vi har samma, AB+. Pappan är AB-.
    Sant, det är ju viktigt att ta reda på om barnet t.ex. är Rh-.
    Jag har nog aldrig reflekterat över att det gjordes eftersom det aldrig funnits någon direkt risk för nåt annat än A+. 
    Keruben lyser av intelligensens prakt - Giovanni Pico della Mirandola
  • Anonym (Du är så körd)
    Anonym (Moi) skrev 2016-12-13 20:03:13 följande:

    I såna fall kan en adoptivpappa heller kalla sej för pappa. Eller?


    Vet inte du vad en adoption är?
  • Anonym (Du är så körd)
    Anonym (Moi) skrev 2016-12-13 20:03:13 följande:

    I såna fall kan en adoptivpappa heller kalla sej för pappa. Eller?


    Vet inte du vad en adoption är?
  • Anonym (34)
    Anonym (Klart han är) skrev 2016-12-13 19:56:14 följande:

    Klart att TS man är pappa! Även om det biologiskt är nån annan som är pappan. Eftersom dom är gifta så är hennes man automatiskt barnets pappa och vårdnadshavare. Och jag tror inte att han vill avsäga sig faderskapet även om sanningen kommer fram. Det sociala är viktigare än det biologiska.


    Säg det till ts man när han får reda på att barnet inte är hans! Han är inte biologisk pappa och det kommer han aldrig att vara. Barnet kommer alltid påminna honom om svek även om han skulle välja att kontakt med det icke biologiska barnet.
    Anonym (Kloker) skrev 2016-12-13 20:16:38 följande:

    Det spelar väl ingen roll nu,det är nog vanligare än man tror.Mannen kan fortsätta älska sin "dotter ".Det är väl mamman som kan ha dåligt samvete,hennes val om hon berättar eller inte.En man kan ju först efter DNA test veta säkert om han är biologiskt pappa eller inte.


    Eller så säger han upp all kontakt och barnet blir övergivet. Också vanligare än man tror.
  • Anonym (Du är så körd)
    Anonym (Kloker) skrev 2016-12-13 20:16:38 följande:

    Det spelar väl ingen roll nu,det är nog vanligare än man tror.Mannen kan fortsätta älska sin "dotter ".Det är väl mamman som kan ha dåligt samvete,hennes val om hon berättar eller inte.En man kan ju först efter DNA test veta säkert om han är biologiskt pappa eller inte.


    FEL! Det spelar ALL roll i världen!
  • Anonym (Moi)
    Anonym (Du är så körd) skrev 2016-12-13 19:52:01 följande:
    Ditt nick borde ha varit "Djävulen" . Endast känslokalla egoister uppmanar folk till att begå livsavgörande svek mot sina närmsta. Tvinga inte ett barn att leva DIN lögn. Personer som du dör ensamma och övergivna av sina egna barn.
    Det är inte MIN lögn och jag tvingar inte någon till något. Var och en gör precis det som själva vill.

    Gissar att du har rätt stora problem som ser dej tvungen att kasta elaka förbannelse över för dej helt okända personer men för all del jag bjuder på den.


  • Anonym (DNA ?)
    Anonym (Kalla fötter) skrev 2016-12-13 19:42:11 följande:
    Troligen mitt äktenskap.
    På vilket sätt? ekonomiska trygghet? Känslomässigt? Eller vad? Det skrivits här i tråden att din man är ju barnets pappa...att sociala är viktigare än biologiska eftersom ni är gifta... Och om förstår rätt så betyder det du förlorar nästan ingenting in case of sanningen trycks fram. Jag skrev tidigare att din man kanske accepterar sanningen och inte tar skilsmässa eller du är alltid vinnare om det blir skilsmässa: du lämnar äktenskapet men är andra vårdnadshavare till barnet. Valet är ditt: lever singel, eller blir ihop med barnet biologiska pappa och ni kan skaffa till fler barn om ni vill, eller träffar helt och hållet annan man. Vinnare är du också med tanke på att du slipper i hela ditt liv att bära en sån tung hemlighet. Lyssna inte på dem som råder att ta hemligheten i graven. Du älskar ju din man? Du alskar ditt barn? Och du  älskar dig själv framförallt? Därför med sanningen får du lika mycket kärlek av ditt  barn och din man även om äktenskapet spricker. 
Svar på tråden När maken inte är pappan