• Anonym (Kalla fötter)

    När maken inte är pappan

    För att göra en lång historia kort, min man och jag försökte länge få barn utan resultat. Jag kände på mig att felet låg hos min man, jag kände mig fertil och och gjorde en abort i ungdomen. Maken är den sorglösa typen, blir det barn så blir det, annars går det bra utan. Någon utredning var han inte intresserad av. Medan barn har blivit allt viktigare för mig allt eftersom åren gått. Så jag tog saken i egna händer och lät en annan man "betäcka" mig, med resultat att jag genast blev gravid. Min man vet inget. Vår underbara dotter föddes i augusti och jag såg henne i första hand som "min" dotter, men maken har blivit en mer närvarande och engagerad pappa än jag väntade mig. Hon är hans ögonsten.

    Nu är jag föräldraledig, har tid att tänka och samvetet har hunnit ifatt mig. Jag tänker inte berätta sanningen och är inställd på att leva med en lögn restan av livet. Men jag undrar, finns det några andra i samma situation vars barn har fel fäder och där maken/sambon inget vet? Hur fungerar det att leva med den vetskapen? Letar ni i hemlighet efter tecken från den andre, i utseende eller beteende? Är ni rädda för att bli avslöjade? Tänker ni berätta för barnet när hen blir vuxen eller skriva ner något i "öppnas efter min död"?
    Påhopp tillför inget, jag är väl medveten om vilket gigantiskt svek jag utsatt min älskade man för.
  • Svar på tråden När maken inte är pappan
  • Anonym (....)
    Anonym (34) skrev 2016-12-13 19:32:16 följande:

    Fast hennes man är ju inte pappa! Så pappa är han inte alls och antagligen kommer detta snart att få en sjuk vändning.


    Han är ju pappa för barnet. Pappa behöver absolut inte ha med genetik att göra. Man kan vara pappa även om inte barnet är ens biologiska.

    Jag har en pappa som inte är min biologiska pappa men han är mer pappa för mig än min biologiska. Har knappt träffat min biologiska pappa alls men förvisso alltid vetat om att han finns.
  • Cecese
    Anonym (Ö) skrev 2016-12-13 22:02:56 följande:
    Nja det kan man ju aldrig veta. Om du aldrig fått veta (vilket var frågan) så hade du ju helt enkelt inte vetat om det. Nu hade du ju fått reda på det förr eller senare pga olika utseenden så då kan du inte svara på frågan.
    Klart att jag kan svara på frågan. Jag har hela livet känt att det varit nåt som inte stämt, alltså långt innan jag fick veta det som 10 åring. Så jag hade inte varit lyckligare om jag aldrig fått veta något. Jag hade varit lyckligare om mina föräldrar varit ärliga redan från det jag föddes och att jag växt upp med att jag har två pappor. Då hade det inte kommit som en chock utan varit nåt naturligt. 
  • Anonym (Ö)
    Cecese skrev 2016-12-13 22:17:46 följande:

    Klart att jag kan svara på frågan. Jag har hela livet känt att det varit nåt som inte stämt, alltså långt innan jag fick veta det som 10 åring. Så jag hade inte varit lyckligare om jag aldrig fått veta något. Jag hade varit lyckligare om mina föräldrar varit ärliga redan från det jag föddes och att jag växt upp med att jag har två pappor. Då hade det inte kommit som en chock utan varit nåt naturligt. 


    Du missar poängen... kommer nog inte längre än såhär.
  • Cecese
    Anonym (Ö) skrev 2016-12-13 22:23:00 följande:
    Du missar poängen... kommer nog inte längre än såhär.
    Vad är poängen? Barnet får växa upp med en lögn och om mamman kan ljuga om en sån här sak så kan hon väl ljuga om precis vad som helst i framtiden. Maken får leva med ljugande och otrogen partner. Fy farao... man ljuger inte om såna här saker. Mamman har gjort ett jäkla stort fel, nu är det bäst att hon står för vad hon gjort. Fast det är klart, det kanske kommer fram om 15-20 år och det slutar med att både barnet och maken hatar henne för vad hon gjort och tar avstånd. För ja, den risken finns absolut. 
  • Anonym (Säg inget)
    dagg88 skrev 2016-12-13 20:34:42 följande:
    Fast har man ett hjärta så kan samvete ta livet av folk. Ingen lätt hemlighet att bära med sig till graven.... hela livet blir ju falskt för alla.
    Uppskattningsvis 1% av alla människor (mer på sina ställen lokalt) har en annan pappa än de tror sig ha, där mannen även tror sig även vara far till barnet. Så det är ovanligt, men inte sådär jäkla ovanligt. Många av dessa fall passerar obemärkt hela livet och mamman tar med sig hemligheten i graven. Så en väldans massa kvinnor klarar att bära den hemligheten, så varför inte ts?

    Jag säger inte att jag tycker att det var bra gjort, men gjort är gjort, mannen är en bra pappa, ungen älskar sin pappa, och han sitt barn, varför riskera det? Dessutom riskerar hon sin egen relation med mannen genom att berätta, vilket kan vara skäl nog att tiga. 
  • Anonym (34)
    Anonym (....) skrev 2016-12-13 22:16:16 följande:

    Han är ju pappa för barnet. Pappa behöver absolut inte ha med genetik att göra. Man kan vara pappa även om inte barnet är ens biologiska.

    Jag har en pappa som inte är min biologiska pappa men han är mer pappa för mig än min biologiska. Har knappt träffat min biologiska pappa alls men förvisso alltid vetat om att han finns.


    Fast om du skulle läsa allt jag skriver. Ts tvingar denna man att vara pappa till ett barn som han inte har valt! Han har inte sagt "snälla älskling sära på benen och bär någon annans barn". Hon har ljugit, bidragit och svikit..
  • Anonym (34)
    Anonym (Säg inget) skrev 2016-12-13 22:34:29 följande:

    Uppskattningsvis 1% av alla människor (mer på sina ställen lokalt) har en annan pappa än de tror sig ha, där mannen även tror sig även vara far till barnet. Så det är ovanligt, men inte sådär jäkla ovanligt. Många av dessa fall passerar obemärkt hela livet och mamman tar med sig hemligheten i graven. Så en väldans massa kvinnor klarar att bära den hemligheten, så varför inte ts?

    Jag säger inte att jag tycker att det var bra gjort, men gjort är gjort, mannen är en bra pappa, ungen älskar sin pappa, och han sitt barn, varför riskera det? Dessutom riskerar hon sin egen relation med mannen genom att berätta, vilket kan vara skäl nog att tiga. 


    Absolut! Och om en man är otrogen mot en kvinna ska han tiga om saKen för att få behålla sin relation? Så helt enkelt anser du att otrohet är helt okej så länge man tar med sig den i graven? Intressant.

    Men som sagt när den biologiska pappan vill ha en relation till barnet kommer saker och ting förändras.
  • Anonym (Säg inget)
    Anonym (34) skrev 2016-12-13 22:45:36 följande:
    Absolut! Och om en man är otrogen mot en kvinna ska han tiga om saKen för att få behålla sin relation? Så helt enkelt anser du att otrohet är helt okej så länge man tar med sig den i graven? Intressant.

    Men som sagt när den biologiska pappan vill ha en relation till barnet kommer saker och ting förändras.
    Men givetvis berättar man inget för den biologiska pappan heller...vadfan?...duh?
  • Anonym (....)
    Anonym (34) skrev 2016-12-13 22:42:14 följande:

    Fast om du skulle läsa allt jag skriver. Ts tvingar denna man att vara pappa till ett barn som han inte har valt! Han har inte sagt "snälla älskling sära på benen och bär någon annans barn". Hon har ljugit, bidragit och svikit..


    Hennes man har aldrig sagt att han inte vill ha barn... Och nej, ts tvingar honom inte att vara pappa.
Svar på tråden När maken inte är pappan