När maken inte är pappan

Inseminering tycker jag är helt ok om båda parter är med på det. Då handlar det om en kontrollerad icke sexuell befruktning. Att ligga med en kompis är något helt annat.

Jag ser så många likheter mellan min dotter och hennes pappa, som också är min kärlek och nu när vi har henne fattar jag inte hur man kan liksom missa den biten. Typ detta Är en morot när det egentligen är en gurka du håller upp..?!?

Antar att man ljuger för sig själv undermedvetet.

Som råd, vet ej men antar att sanningen bör komma nu inte sen och absolut inte på din dösdbädd för det skulle bara vara väldigt fegt och taskigt.

Hemskt, du har allt att förlora förutom ditt barn som fortf inte kan tala för sig själv.

Undrar samma som så många innan - varför inte bara göra heminsemination? Varför inte prata med sin man om det nu inte blir några barn efter en viss tid. Det hade kanske funkat med IVF för er. Att ligga med en annan man är bara galet. Okej, om detta hade varit i början av 1900-talet, men nu är det 2016 och det finns så många olika sätt att få barn på. 

Hej!

Det är VANLIGT och normalt enligt mests forskningen. Skaffa barn är "naturens sätt" att ta över kropp och sinne... mängder av kvinnor har en skyddande make som de lever med och älskar, men kan ändå skaffa barn med någon som matchar deras gener ännu bättre. Det betyder ändå att de älskar sin man, och FÖREDRAR att barnet uppfostras av maken som de lever med. Så håll käft och njut av livet MED GOTT SAMVETE :) Älska ditt barn och låt din man vara hans far, försök skaffa ett till barn med riktiga maken. ????????

Sanningen kommer fram när det en dag märker att hon kanske har en annan blodgrupp 'än vad ni har eller en dag om någon av er behöver skänka ett organ till er dotter.

Bättre att berätta nu än det kommer fram senare.

Du vet själv att du har gjort fel, det är därför du har dåligt samvete. Samvetet ligger i våran mänskliga natur och är en av de saker som skiljer oss från djuren. Den kommer pressa dig tills den dagen din viljekraft att trycka bort den tynat bort. Man kan affirmera hur många logiska förklaringar som helst för att ge sig rätten att blunda ifrån sanningen en dag till men en dag kommer det inte längre att gå. Du har gjort ett snedsteg, det gör alla nån gång. Berätta nu, för varje sekund du skjuter fram det så byggs energi upp och om 10 år kommer varken barnet eller maken någonsin att lita på dig igen, och då med all rätt. "Ljög hon om en sån stor grej, vad har hon mer ljugit om?"

Det är svårt ibland att våga möta våra demoner men det är bäst och jag vet att du vet det själv, den vetskapen ligger inte allt för långt in och det är som sagt därför du skriver här idag.

Jag menar väl och jag förstår dig men jag förstår också hur vi människor fungerar och du kommer offra din lycka mot en lögn, träder du fram kommer du få en rejäl känslosmäll från makens håll men chansen finns att han förlåter dig och är förstående och då kan du leva resten av livet i relativ frid.

Om jag var din man hade jag aldrig velat att få reda på att pappan är någon annan. Jag skulle kanske vilja reagera starkt och fördöma dig och kräva skilsmässa eftersom det är vad min stolthet säger och vad samhället förväntar sig. Men det är bara korkat när man kan vara en lycklig far istället, men det är svårt när man vet att det inte är så. Bättre att inte veta och inte ifrågasätta. Han ville inte testas kanske pga sin rädsla att få veta att det är fel på honom och få sin manliga stolthet sårad, att inte känna sig som en riktig man. Du har tagit saken i egna händer och har löst problemet. Ni har nu ett barn, ni är lyckliga.

Det som gäller nu är att du måste vara stark och har du tagit det steget så gäller det att leva med det. Glöm det här för gott och nämn det aldrig för någon och tänk inte på det längre. Kanske om din man inte skulle hata dig att du svek honom så skulle han hata dig för att du krossat hans lycka och hans självbild. Har du tagit det steget så får du leva med det och kommer det ut så kommer det ut och du får leva med konsekvenserna - det är en risk du har tagit. Kanske din man och dotter hatar dig när det kommer ut och de vänder sig ifrån dig. Men man måste vara en mycket hatisk människa för att inte kunna förlåta den man älskar.

Det är såklart en mänsklig rättighet att få veta vem ens biologiska föräldrar men det är upp till din dotter att lösa ut när hon själv blir vuxen. Visst har du svikit henne på ett sätt men om du ger henne mycket kärlek och goda värderingar så får det väga upp på nåt sätt och får hon mycket kärlek av dig så tror jag att hon förlåter dig ifall sanningen skulle råka komma fram.

Folk säger att du lever i lögn men det är mycket i vårt samhälle som är lögn och de människor som försöker hacka på dig här inte vill ifrågasätta. Låt dig inte tryckas ner och krossas av samhället och hatiska människor. Jag säger inte att det du har gjort är rätt eller att det jag säger är det enda sanna, men vi är bara människor och vi alla har brister. Det finns också mycket hemligheter i historien som vi aldrig kommer att få reda på och det är ingen idé att må dåligt över det.

1. Det du gjorde gjort borde vara straffbart enligt lag.

2. På riktigt, du är en riktigt värdelös människa. 

Hur tänker du längre fram om det blir som för denna tjejen?

www.familjeliv.se/forum/thread/48790161-min-man-vill-ha-faderskapstast-och-mittenbarnet-ar-inte-hans/60

Uuupppss