Hej!
Min man och jag står i kö för att starta IVF till hösten. Förhoppningen är att vara i gång i september. Är det någon mer här som ska börja på samma resa? Det vore roligt att följas åt och dela erfarenheter och tankar.
Jag har tappat räkningen på vilket försök vi är på nu men vi har nog cirka 18 misslyckade försök bakom oss. Vi längtar mycket och hoppas att det nu äntligen ska bli ett barn.
Vilka är vi nu som är här i tråden och hur ligger alla till? Finns den där listan kvar där vi skrev in vilken fas vi alla var i? <3
Sån är jag oxå, reservplan måste man ha. Jag har redan beräknat datumen för nästa försök trots är första äggplocket var igår. Så är jag lite skyddad om det inte tar sig liksom. Varm kram igen, och jag hoppas oxå eftersom ni inte vet med säkerhet ännu. <3
Vilka är vi nu som är här i tråden och hur ligger alla till? Finns den där listan kvar där vi skrev in vilken fas vi alla var i? <3
Jag har varit så nervös idag. Förra gången fick jag mens precis två veckor efter äggplocket. Det skulle varit idag. Det blir en jobbig dag i morgon med. Är inne på ruvardygn 10 nu och detta är andra vändan med ivf.
Vi har påbörjat försök 2, stimulerat FET. Jag håller på att bygga upp slemhinnan och ska på ultraljud nästa vecka för att mäta tjockleken <3 Listan finns nog långt bak i tråden att hämta eller så kan vi börja på en ny :)
Jag står och stampar känns de som, har börjat med provera för att framkalla mens och ska försöka pricka in allt med mens och sedan tabletter för ägglossning så jag kan få in en blastocyst. Är preliminärbokad till v 50 men tvekar starkt på att allt kan klaffa så bra.
Börjar känna att jag bara vill få vårt första försök gjort någongång då de nu tagit ca 5 månader med både avbruten simulation och sedan överstimulering. Räknar dock med att jag får vänta några månader till för att avsluta detta försöket...
Känns hopplöst till och från.
Hur går de för dig? Vart är du i allt detta just nu? :)
Ruvardag två eller tre (hur räknar man egentligen?) och jag känner mig lite märklig. Tror det beror på progesteronet jag tar varje dag.
Min mage är svullen, jag mår lite illa ibland och lite molvärk. Allt det där är ju typiska biverkningar.
Försöker hela tiden googla fram sätt att få ägget att fästa osv för är så otålig och vill verkligen att det ska fungera. Känns som en evighet till testdagen den 4.12.
Jag har varit så nervös idag. Förra gången fick jag mens precis två veckor efter äggplocket. Det skulle varit idag. Det blir en jobbig dag i morgon med. Är inne på ruvardygn 10 nu och detta är andra vändan med ivf.
Vad spännande! När har du testdag? Kommer du tjuvtesta tror du? Håller tummarna! <3