Hej!
Min man och jag står i kö för att starta IVF till hösten. Förhoppningen är att vara i gång i september. Är det någon mer här som ska börja på samma resa? Det vore roligt att följas åt och dela erfarenheter och tankar.
Jag har tappat räkningen på vilket försök vi är på nu men vi har nog cirka 18 misslyckade försök bakom oss. Vi längtar mycket och hoppas att det nu äntligen ska bli ett barn.
Jadu.. samma fråga jag ställer mig oxå.. Hur ska man orka 2 veckor till?.. Har du tänkt testa nånting innan testdag eller håller du dig?
Ja jag hoppas det. Men samtidigt så känns det så hopplöst för sist jag plussade så hade jag grym mensvärk innan oxå.. Men, det slutade som sagt i MA så det känns som att man vet inte vad man ska hoppas på.. Klart man blir glad om det blir plus, men jag skulle aldrig våga vara glad på riktigt efter det jag var med om i somras.. Om de blir plus så skulle samma sekund man blir glad, skulle betyda en ny oro för nya saker, i mitt fall ma.. och då ska man vänta och vänta till ul.. Denna väntan tar knäcken på mig. Känns som man har inte gjort något annat än att väntat sen i oktober förra året. (om man inte räknar med de första 2 åren vi försökt själva)
Väntan på operation, väntan på kallelser, väntan på sprutdagar, väntan på ultraljud, Väntan på mens, väntan på ägglossning, väntan på mediciner, väntan på remisser, väntan på insättningar, väntan på testdagar, väntan på nya ultraljud...
Nej fy tusan, CRED till dom som håller på med detta i många, många års tid konstant <3
Jadu.. samma fråga jag ställer mig oxå.. Hur ska man orka 2 veckor till?.. Har du tänkt testa nånting innan testdag eller håller du dig?
Ja jag hoppas det. Men samtidigt så känns det så hopplöst för sist jag plussade så hade jag grym mensvärk innan oxå.. Men, det slutade som sagt i MA så det känns som att man vet inte vad man ska hoppas på.. Klart man blir glad om det blir plus, men jag skulle aldrig våga vara glad på riktigt efter det jag var med om i somras.. Om de blir plus så skulle samma sekund man blir glad, skulle betyda en ny oro för nya saker, i mitt fall ma.. och då ska man vänta och vänta till ul.. Denna väntan tar knäcken på mig. Känns som man har inte gjort något annat än att väntat sen i oktober förra året. (om man inte räknar med de första 2 åren vi försökt själva)
Väntan på operation, väntan på kallelser, väntan på sprutdagar, väntan på ultraljud, Väntan på mens, väntan på ägglossning, väntan på mediciner, väntan på remisser, väntan på insättningar, väntan på testdagar, väntan på nya ultraljud...
Nej fy tusan, CRED till dom som håller på med detta i många, många års tid konstant <3
Fy för MA alltså! Fick du reda på det när ni var på ul eller? Denna ständiga oro och väntan..
19/9 är det TD. Jag hoppas inte på för mycket, men maken är väldigt positiv.
Min make är oxå positiv. Bra såklsrt, men ändå lite irriterande att intr han oroar sig. Varför kan inte jag oxå slappna av och ta de lite som de kommer??
Någon mer ruvare som har mensvärk? Jag har sån himla mensvärk varenda dag.. Är bara på dag 3 idag. Antar att de är Lutinusen som gör det...
Idag har jag en riktig skit dag! Känns som att de är kört denna gång. vet inte varför men jag har den känslan av att de inte kommer ta sig denna gång. Vill bara dö och vakna på testdagen.. Så himla tungt idag... :( Kände lika förra gången. Vet inte hur man kan palla detta alltså... Varför utsätter man sig för det, är mina tankar idag.. Nej fy fan för allt som har med ivf att göra :(