BF September 2018
Hej :) Tänkte att vi som har BF i September 2018 kunde samlas här och utbyta våra erfarenheter och prata om våra liv som nu växer i magen! Grattis till er alla som plussat och lycka till.
-
-
Svar på tråden BF September 2018
-
Jag har också fått åderbråck mina graviditeter, de syns mer eller mindre. Men det är ofarligt vad jag förstått och det är nog inte så mycket att göra. Stödstrumpor kan hjälpa.Orkide skrev 2018-02-03 10:00:39 följande:
Nån mer än jag??
Jag fick åderbrock på ett ben under min andra graviditet. På insidan av lår och på framsidan av benet. Det mesta försvann efter graviditeten men det var fortfarande synligt och fult. Nu är jag bara gravid i v7+2 och åderbrocken har redan börjat blossa upp?? Vad ska jag göra är det farligt? Sjukt långt kvar i graviditeten..
-
Jag trodde inte att jag skulle få mer så hä tidigt. Jag blir rädd för blodproppar :-/Sabinac skrev 2018-02-03 10:05:25 följande:Jag har också fått åderbråck mina graviditeter, de syns mer eller mindre. Men det är ofarligt vad jag förstått och det är nog inte så mycket att göra. Stödstrumpor kan hjälpa.
-
Någon mer än mig som väntar syskon och har börjat tänka ?å nej vad har jag gjort?. Jag tänker att mina barn är så stora och ska vi nu börja om, ska barnen få vänta på massa saker för att första bebisåren är krävande. Är jag egoistisk som vill ha en till. Två stycken är ju egentligen bra vi kan ta en i varje hand o gå..
-
Du är inte ensam, låg faktiskt och tänkte precis så själv här på morgonen.. jag tror de tankarna är helt normala. Man vet ju vad man har men vet inte hur det kommer bli... Men när den lille kommer så kommer det vara lika självklart som de andra två <3Orkide skrev 2018-02-04 07:32:42 följande:
Någon mer än mig som väntar syskon och har börjat tänka ?å nej vad har jag gjort?. Jag tänker att mina barn är så stora och ska vi nu börja om, ska barnen få vänta på massa saker för att första bebisåren är krävande. Är jag egoistisk som vill ha en till. Två stycken är ju egentligen bra vi kan ta en i varje hand o gå..
-
Jag tänker också så... Vi har det idag så otroligt bra med barnen vi har (15,13,6) och de är ju så självgående nu. Är vi knäppa som börjar om? Dessutom har vi inga vänner i vår ålder som har små bebisar.
Men nästa dag känner jag att wow, vilken gåva jag fått. Livet är barn, de håller oss unga och så mycket kärlek ger de. Min man vill mer än jag... Först var det tvärtom. :)
Men jag tycker inte om vara gravid, tror det bidrar. Räknar dagar till det är över och man slipper låna ut sin kropp! -
Jag har bokat VUL på mama Mia Karlavägen och kommer vara i v 7+5 då enligt mina beräkningarBabyverkstaden2017 skrev 2018-02-02 12:56:03 följande:
Får jag fråga var du gick? Behöver tips! Vilken vecka kan man som tidigast gå?
-
Här är det en till med dessa tankar har två födda 2007 och 2010. Då vi även är till åren jag 37 till sommaren och sambon är ju 46, så är ju oron för avvikelse stor, har alltid varit rädd för att få barn med avvikelser, vi väntar på KUB och är rörande överens om utgången om det ej visar på bra.Orkide skrev 2018-02-04 07:32:42 följande:
Någon mer än mig som väntar syskon och har börjat tänka ?å nej vad har jag gjort?. Jag tänker att mina barn är så stora och ska vi nu börja om, ska barnen få vänta på massa saker för att första bebisåren är krävande. Är jag egoistisk som vill ha en till. Två stycken är ju egentligen bra vi kan ta en i varje hand o gå..
Funderar mycket på hur vår äldsta son ska ta ett syskon till, då han ända från lillebror var typ 1 år verkligen hata lillebror önskat livet av han, sig själv och oss, och är än idag oerhört avis på lillen, ska detta fortsätta med denna med. Tycker lixom att vi gjort allt för han som är äldst medan lillen fått stå tillbaka. -
Vi gör också kub och troligen till och med nipt och är också överens om hur vi gör.
Jag tror apropå syskonen att det är fullt normalt med avundsjuka och bråk men de kommer ha utbyte av varandra senare i livet, definitivt!
Hade ni planerat barnet eller blev det bara så?
Vi försökte länge och fick besked det knappt är möjligt. Så gick det plötsligt. Men vi hade då ställt om oss, insett livet är såååå bra som det är! Så svårt med alla mentala vändningar... -
Ja, fostret lever ju i sin egen bubbla. Vad jag förstår kan blödningen dra med sig fostret ut om det vill sig illa, men jag blöder ju inte. Så så länge jag inte blöder försöker jag känna mig lugn. Ska på nytt ul 14/2.beso skrev 2018-02-03 09:43:23 följande:Jag googlade lite på vätska i livmodern. Kanske inte lugnar direkt men av det lilla jag hittade i trådar så verkade fostret må bra iaf.
-
Oh ja. Har bara ett barn sedan tidigare och han är 12. Jag vet att han inte kommer att bli glad över att få syskon och det går inte att komma ifrån att det här kommer att bli en jobbig omställning för honom. Vi kommer självklart göra allt som står i vår makt för att det här ska bli så bra som möjligt för alla inblandade, men det kommer att bli en rejäl utmaning och ibland tänker jag verkligen att det här var sämsta beslutet någonsin!Orkide skrev 2018-02-04 07:32:42 följande:
Någon mer än mig som väntar syskon och har börjat tänka ?å nej vad har jag gjort?. Jag tänker att mina barn är så stora och ska vi nu börja om, ska barnen få vänta på massa saker för att första bebisåren är krävande. Är jag egoistisk som vill ha en till. Två stycken är ju egentligen bra vi kan ta en i varje hand o gå..