BF September 2018

Pulsade igår ochtror bf är runt 28 sep om allt går vägen ???? blir vårt tredje barn.

Hej!

Hoppas ni mår bra! Här är de sådär.

Blev dålig för en vecka sen, sjukt ont i magen och spydde å spydde, efter diverse VC besök fram och tillbaka, magkatarr trodde någon, magsår en annan, så visade de sig att jag hade fått gallsten.

In till akuten och blev inlagd, dagen efter opereras jag akut för inflammerad gallblåsa, (detta är min första operationen någonsin), gallblåsan och 7st stenar blev iallafall bortplockade, jag mår bättre.

Men jag tänker mycket på den lill* i magen, mår den bra, lever? Efter operationen gjordes inga undersökningar för att kolla läget, de sa de va för tidigt, de kunde ju ändå hända så mycket just de här veckorna. Jag är i vecka 8 nu.

Tänkte mest om de är någon mer som råkat ut för samma? Hur gjorde de med er? Gick de bra med bebisen? Finns de något man kan göra som blivande mamma för att kolla? Bor i västra Götaland, så här är de ju inget ultraljud förrän i vecka 18.. och de känns som de är långt fram till vecka 18...

Nu ha ja vare tyst väldigt länge här, det är mest för att jag gått o väntat och oroat nig för dagen som äntligen är kommen, idag har jag sett mitt lilla hjärtegryn! 13 mm stor, med fina snabba hjärtslag! Halleluja kände både jag och sambon. Hoppas ni andra mår bra!

De som opererade visste väl om att du är gravid, så då är det säkert ingen fara. Boka ett privat ul så får du se fostret hur tidigt du vill.

Och jag mår misstänk bra, inte alls illamående eller dödstrött som förra gången. Tänk vad olika det kan vara...

Men alltså... om du tjatar dig till ett ultraljud? Går det ändå inte? Jag gjorde ett idag, och är i v 9(8+1). Och där såg vi en liten bebis som hade ett starkt pickande hjärta. Så nog skulle du se något, hjärtat börjar ju slå i v 7, och i v 8 blir det starkare. Tjata tycker jag, alt gå på privat ultraljud. Hopps de gå bra vilket fall!

Börjar dra ihop sig för att berätta här. Och jag hatar det men ska bli skönt när det gått ytterligare några veckor och alla vet. Har tidigare berättat direkt för mina föräldrar syster och ett par vänner och det har varit skönt när jag fått missfall. Denna gången har vi inte berättat för någon. Till helgen ska vi fira sonen som snart blir två och efter kompromiss med mannen har vi bestämt att vi ska ge en bok som handlar om att få syskon. Kommer bara att vara i vecka 11 men är bara dom närmaste som är där. Vet att alla kommer att bli glada men tycker fortfarande det är jobbigt.

Värre blir det väl sen att berätta för chefen men har bokat ul om två veckor och ska berätta efter det. Vill inte vänta för länge heller eftersom jag är svår att ersätta på.

Sen börjar magen synas mer och mer. Syns genom kläderna. Vet att den riktiga magen skall synas föraren v. 13 men kan inte bara vara gasen. Magen är stor även på morgonen. Är smal sedan innan och har tvättbrädemage så kanske syns mer när livmodern trycker upp tarmarna? Har iaf svårt att tro att jag kommer kunna dölja den tre veckor tillm

Hej!

Vilken bra tråd! Hoppar också in här!

Plussade första gången 16/1, var tvungen att kolla tre gånger! Så lycklig!

Är vårt första barn! NC säger att vi idag är i v.6+4 och bf 28/9!

Hittade den här tråden idag och gick genast med i familjeliv så man kan prata av dig!

Har varit så sjukt trött! Alltså vilken seghet man kan uppleva men idag vid 14 kom det värsta av allt, så illamående! Har äntligen lugnar sig lite men går inte över! Hur gör ni vid illamående?

Jag tar lergigan tabletter som bm skrivit ut. Fick även råd att köpa ingefärakapslar att ta. I övrigt försöker jag dricka och äta ofta men lite.

Något som brukar hjälpa mig för stunden är också att duscha/bada länge.

Men det är hemskt att må illa!

Om någon dag är det dags för inskrivning. Fick ni göra UL på första mötet? Vissa verkar få se redan nu men vissa får vänta till senare.. Jag vill ju få en bekräftelse på att det finns ett litet liv där inne..

Hur gick det till för er?