BF September 2018
Hej :) Tänkte att vi som har BF i September 2018 kunde samlas här och utbyta våra erfarenheter och prata om våra liv som nu växer i magen! Grattis till er alla som plussat och lycka till.
-
-
Svar på tråden BF September 2018
-
Förstår dig helt. Lycka till på inskrivningen.Orkide skrev 2018-02-19 18:55:58 följande:
Jag är också rädd för att berätta för nya chefen. Hua.. Har inskrivning på obsdag så jag får se när jag får tid till Kub
-
Alltså är det foglossning jag har!? När jag ligger ner på sidorna har jag ont i skelletet vid rumpan.. I v 10?? Jättejobbigt att sova för jag kan bara ligger på sidan för att somna. Inte haft ont vid de andra graviditeterna.
-
Hej på er igen. Tack för alla fina ord. Igen. Jag bestämde att jag ger det tio dar för ma att komma ut på egen hand. Har tid den 26/2. I fredags kom det några droppar färskt blid, sen bara brunrosa flytningar sen dess. Idag kom en plötslig skvätt till, sen inget. Ni som har varit med om missfall - har någon lust att berätta? Vad kan jag förvänta mig? Jag förstår ju att det är väldigt individuellt, men ändå... v 7 dog fostret.
-
Skönt att vi är flera!! Håller med. Och känner mig så krånglig. Nu ska chefen lägga ut ny jobbannons igen liksom. Tänker att jag kanske inte får jobba kvar heller då min ersättare kommer jobba där längre än jag.FrkMalin skrev 2018-02-19 19:03:39 följande:
Jag börjar också på ett nytt jobb nu i mars, såklart att det är surt men man får försöka jobba på så länge man kan! Jag är nervös över att arbetsgivare/kollegor ska tycka att det är lite dålig stil men precis som alla andra har man ju samma rätt att jobba trots att man ska bli mamma :)
-
Hade mf i augusti i v 8, kände inte någon direkt smärta, lite molnande värk i ryggen,sen kom embryot i bindan,men det är nog väldigt olika. Hade blödningar i två veckor efteråt.Mimipig skrev 2018-02-19 20:27:19 följande:Hej på er igen. Tack för alla fina ord. Igen. Jag bestämde att jag ger det tio dar för ma att komma ut på egen hand. Har tid den 26/2. I fredags kom det några droppar färskt blid, sen bara brunrosa flytningar sen dess. Idag kom en plötslig skvätt till, sen inget. Ni som har varit med om missfall - har någon lust att berätta? Vad kan jag förvänta mig? Jag förstår ju att det är väldigt individuellt, men ändå... v 7 dog fostret.
Kan vara skönt att ej vara ensam.
Tänker på dig ,kram! -
Det låter skonsamt. Hur lång tid tog det från att det började komma blod? Såg fostret ut som en figur eller bara en klump? Har lite ångest för att se en liten gubbe... kram och tack för svar!Mawie skrev 2018-02-19 20:42:09 följande:
Hade mf i augusti i v 8, kände inte någon direkt smärta, lite molnande värk i ryggen,sen kom embryot i bindan,men det är nog väldigt olika. Hade blödningar i två veckor efteråt.
Kan vara skönt att ej vara ensam.
Tänker på dig ,kram!
-
Ja verkligen! Förstår verkligen känslan av att känna sig besvärlig samtidigt som man måste se till sitt eget bästa och ha i åtanke att man som gravid faktiskt ska ha samma rättigheter. Kan de låta ersättaren jobba kvar och ta över tjänsten trots att man har en tillsvidare/fast tjänst?Otit skrev 2018-02-19 20:32:15 följande:
Skönt att vi är flera!! Håller med. Och känner mig så krånglig. Nu ska chefen lägga ut ny jobbannons igen liksom. Tänker att jag kanske inte får jobba kvar heller då min ersättare kommer jobba där längre än jag.
-
Jag hade ett missfall för ett år sedan ca. Var då i vecka 8 men fostret hade dött i vecka 6) Började med bruna flytningar som höll på i kanske 10 dagar samtidigt som jag hade ganska ont i ryggen stundtals. Efter att ha haft några dagars uppehåll i blödandet (misfallet konstaterades medan jag hade bruna flytningar) så började jag blöda riktigt ordentligt. Klarade mig dock hela tiden med nattbindor som jag bytte var 4:e timme ca. Medan jag blödde ordentligt hade jag stark mensvärk (fast det har jag även under mens ska tilläggas). Valde då att stanna hemma från jobbet ett par dagar plus att jag fick Citodon utskrivet, vilket hjälpte jättemycket. Jag upplevde dock aldrig att det kom ut något foster men fostret dog ju i vecka 6 och då är det ju inte så stort. Blödde i totalt 4 veckor inklusive bruna flytningar i början och i slutet.Mimipig skrev 2018-02-19 20:27:19 följande:
Hej på er igen. Tack för alla fina ord. Igen. Jag bestämde att jag ger det tio dar för ma att komma ut på egen hand. Har tid den 26/2. I fredags kom det några droppar färskt blid, sen bara brunrosa flytningar sen dess. Idag kom en plötslig skvätt till, sen inget. Ni som har varit med om missfall - har någon lust att berätta? Vad kan jag förvänta mig? Jag förstår ju att det är väldigt individuellt, men ändå... v 7 dog fostret.
Min sambo var hemma med mig under de värsta dagarna så vi bara mös ner oss i soffan med film och onyttigheter.
Hoppas det inte blir så utdraget för dig! Många styrkekramar! -
Tack för att du delar med dig. Jag har semester den här veckan och har inte berättat på jobbet att jag är gravid så jag har ingen lust att berätta om detta heller. Vet inte vad jag ska hitta på för ursäkt för att ev åka in och göra utdrivningen i nästa v, jag vågar nog inte vara på jobbet och riskera att det händer något där efter den första tabletten på måndagen. Vinterkräksjuka är kanske lagom avskräckande och borde göra alla glada att slippa mig? Men jag hoppas så att det kommer ut av sig själv den här v. Det har gjort lite ont i ryggen ikväll och livmodern gör lite ont av och till, men verkligen med betoning på lite.emhu skrev 2018-02-19 21:57:05 följande:
Jag hade ett missfall för ett år sedan ca. Var då i vecka 8 men fostret hade dött i vecka 6) Började med bruna flytningar som höll på i kanske 10 dagar samtidigt som jag hade ganska ont i ryggen stundtals. Efter att ha haft några dagars uppehåll i blödandet (misfallet konstaterades medan jag hade bruna flytningar) så började jag blöda riktigt ordentligt. Klarade mig dock hela tiden med nattbindor som jag bytte var 4:e timme ca. Medan jag blödde ordentligt hade jag stark mensvärk (fast det har jag även under mens ska tilläggas). Valde då att stanna hemma från jobbet ett par dagar plus att jag fick Citodon utskrivet, vilket hjälpte jättemycket. Jag upplevde dock aldrig att det kom ut något foster men fostret dog ju i vecka 6 och då är det ju inte så stort. Blödde i totalt 4 veckor inklusive bruna flytningar i början och i slutet.
Min sambo var hemma med mig under de värsta dagarna så vi bara mös ner oss i soffan med film och onyttigheter.
Hoppas det inte blir så utdraget för dig! Många styrkekramar!
-
Nej så kan dom inte göra. Men jag har en provanställning i sex månader med förlängning om allt går bra och jag är tjänstledig från mitt vanliga jobb. Så tänker att jag inte kommer få fortsätta då den som kommer i september på mitt nya jobb kommer vikariera längre för mig än vad jag har jobbat där. Är ju ingen ko på isen då jag har fast tjänst där jag jobbar nu. Men känns tråkigt bara.FrkMalin skrev 2018-02-19 21:53:42 följande:
Ja verkligen! Förstår verkligen känslan av att känna sig besvärlig samtidigt som man måste se till sitt eget bästa och ha i åtanke att man som gravid faktiskt ska ha samma rättigheter. Kan de låta ersättaren jobba kvar och ta över tjänsten trots att man har en tillsvidare/fast tjänst?