BF September 2018
Hej :) Tänkte att vi som har BF i September 2018 kunde samlas här och utbyta våra erfarenheter och prata om våra liv som nu växer i magen! Grattis till er alla som plussat och lycka till.
-
-
Svar på tråden BF September 2018
-
Jag fick jobbet ganska snabbt. Så var i vecka 8 när jag tackade ja. Men det är ju inte omöjligt att jag inte visste det då heller. Usch ja, det är jobbigt med alla hormoner. Känns som jag inte kan hålla samman. Vill lägga mig under en filt och vänta tills saker löser sig för mig. Känner mig svag. Hoppas det går över snart. Tack för stödet <3Sticky skrev 2018-02-20 21:12:58 följande:Jag tänker såhär att det är alltid jobbigt med nytt jobb. Och särskilt när det är nya sorters arbetsuppgifter osv. Lägg sedan till graviditetshormonerna som gör en mer stresskänslig än vanligt. Så försök tänka att detta är en normal reaktion som du har. Och du behöver inte tänka att du har lurat arbetsgivaren. För det första så är det standard att hålla grav hemlig till 12 veckor har passerat. Så, inget konstigt. För det andra skulle det lika gärna kunna vara så att du inte kände till graviditeten när du skrev kontraktet, vissa upptäcker inte sin graviditet i v 4-5 och arbetsgivaren vet inget om när du fick reda på grav. Du är i v 11 nu så du måste ha varit i tidigt graviditet när du tog jobbet. Det kommer nog gå bra, alltid jobbigt med omställningar men man vänjer sig oftast!
Min graviditet kommer inte heller lägligt jobbmässigt men vad ska man göra, försök se det positivt samtidigt som man har rätt att klaga och tycka synd om sig själv också. :) -
Är det nån som vet om barnmorskan kan hjälpa till på nå sätt att sjukskriva en? Jag är det just nu men den läkaren på vc valde att endast skriva pga ryggen, trots att jag yrkade på att jag springer uppe om nätterna, därmed ingen direkt sömn... Jättetrött hela tiden, yrsel attacker och bär jag något tungt så blöder jag (dom säger att de blöder nedanför livmodern)... Jag är lastbilschaufför och därmed ska sitta bakom ratten hela dagen, dra pall på upp emot ett ton, bära paket hit och dit... Uppför trappor m. M och paketen väger uppemot 35kg styck.. Och det är jättestressigt, vi har tidspress och vissa dagar hinner jag inte med att ta nån lunch/rast. Så därför undrar om bm KAN anse att jag behöver as och hjälpa till med de på nå sätt?
-
Vilken vecka är ni i nu? Börjar ni också få det svårt att dölja magen?
-
Jag är i vecka 14 och tycker också de börjar bli lite svårt att dölja. Men å andra sidan hade jag lite mage innan så.....998877 skrev 2018-02-21 08:43:53 följande:
Vilken vecka är ni i nu? Börjar ni också få det svårt att dölja magen?
-
Jag är i vecka 11 och kan inte dölja längre. Har inte kunnat det sen vecka 7- 8 ungefär. Hade platt mage innan så svullnaden av tarmar etc har gjort enorm skillnad. Mitt 3e barn, så det kanske inte är så konstigt..998877 skrev 2018-02-21 08:43:53 följande:
Vilken vecka är ni i nu? Börjar ni också få det svårt att dölja magen?
Undviker att träffa familjen pga att vi ska inte berätta förän vecka 15. -
Det låter onekligen som vi har väldigt lika situation. Mitt ma kom ut igår kväll av sig själv. Det började rinna blod och kom en klump, som en golfboll. En h senare kom två ordentliga klumpar till - jag tror detta var moderkaka och hinnsäcken. Det gjorde inte särskilt ont, kändes som medioker mensvärk bara Har en hel del eftervärkar nu, de är nästan starkare i smärta, men är ändå väldigt glad att det kom ut naturligt. Har tid på måndag för att kolla att allt verkligen är ute. Känns som ett bra kliv framåt mot ruta ett igen. Även om jag önskar att vi slapp.Idapou skrev 2018-02-20 08:56:02 följande:Jag beklagar ditt ma. Jag vet hur det känns, är med om samma sak själv. Det kunde varit jag som skrev ditt tidigare inlägg. Jag var på VUL i (trodde jag) v12 och fick veta att fostret dött i v 7+4. Fick en ny tid den 27/2 för att ge kroppen tid att sköta det själv, annars tabletter då.
Det var som att kroppen fattade först när hjärnan fattat att det var kört, för samma dag som VUL varit, började jag få blodiga flytningar. Detta höll på ända tills igår. Igår kväll fick jag allt mer mensvärk och kände på mig att det skulle sätta igång nu. Mycket riktigt vaknade jag i natt av stark mensvärk. Försökte somna om men det blev bara värre. Gick upp på toa, och för att ta värktabletter. Då kom det nästan som värkar, fick andas mig igenom dem, och det kom ut klumpar och blod. Tillsist kom nog hinnsäcken och moderkakan för efter den klumpen försvann smärtan direkt. Det var kanske 30 min som det var riktigt jobbigt, sen släppte allt. (Ber om ursäkt för detaljerna, men det hjälpte iaf mig att läsa om andras ma, för nu visste jag ungefär vad jag skulle vänta mig.) Nu blöder jag bara, som mens ungefär. Förhoppningsvis läker det fort, nu när kroppen skötte det själv.
Det kändes också skönt att det är över, nu kan vi börja om igen, så fort jag slutat blöda. Det var dessutom det första jag frågade läkaren, när vi kan börja försöka igen. Känner verkligen att jag vill bli gravid igen, så fort som möjligt.
Hoppas det går bra för dig, och att ni också kan börja om igen.
-
Är det någon här som har erfarenhet av högt blodvärde samt högt ferritinvärde? Min bm ringde nu på morgonen och meddelade att jag har för högt på bägge och att hon har skickat ett remiss till spec. mödravården.
Jag blir supernojjig. :( jag kom av mig då jag pratade med henne så jag frågade inte ens om hur skadligt det var osv.
Har 175 i ferritinvärde och 150 i järnvärde. -
Hej! Måste fråga om det är någon som oxå har fått avsevärt försämrad syn i och med graviditet? Jag är i v.8+5, var hos optiker förra veckan och fick veta att jag egentligen inte får köra bil så som jag ser idag (ska få glasögon) har läst att hormoner kan påverka synen! Någon som upplevt lika?
-
Jag upplever också att min syn har blivit sämre, dimmig på något vis. Jag har dock redan glasögon men det är precis som att dom inte fungerar lika bra längre som innan. Jag blev dock jätteorolig för jag läste att dålig syn kan bero på havandeskapsförgiftning men mitt urinprov såg bra ut och blodtrycket var normalt så min bm försäkrade mig att allt är i sin ordning. Försämrad syn kan bero på hormonförändringar. Går i i vecka 11 idag.Sotabuddha skrev 2018-02-21 16:49:12 följande:
Hej! Måste fråga om det är någon som oxå har fått avsevärt försämrad syn i och med graviditet? Jag är i v.8+5, var hos optiker förra veckan och fick veta att jag egentligen inte får köra bil så som jag ser idag (ska få glasögon) har läst att hormoner kan påverka synen! Någon som upplevt lika?
-
Ja tyvärr är det väl de som är nackdelen men sådana här stället att man stressar upp varandra. Ibland kan jag få lite dåligt samvete att jag oftast faktiskt inte är så oroliga. Tror att det finns många som inte är det också men de flesta av dem skriver väl inte här.Challenge88 skrev 2018-02-20 20:33:40 följande:
Okej. Ja jag förstår absolut att man vill kolla om det kommer en blödning el liknande. Då skulle jag också kolla tidigare.
Jag har varit helt inställd på att få vänta med att se bebis till rul. Men ju mer jag läser här och på en fbgrupp ju stressad över ma blir jag. Har fortsatta symtom osv och allt känns "normalt", får helt enkelt lita på kroppen tills jag får se den på rul.
Otroligt att jag får så dåligt tålamod bara över att läsa om andra. Har i vanliga fall väldigt gott tålamod samt är väldigt "oroslös". Men nu blir jag väldigt påverkad av andras olycka:(
Tänk att det trots allt går bra för de allra allra flesta speciellt nu när man närmar sig eller kommit över v 12. Om det inte skulle göra det så får man ta smällen då. Jag fick mitt missfall konstaterat i v 12 förra gången men hade då blött mycket under tre veckors tid men foster hade då levt. Det sista jag ångrar var att jag inte var så orolig innan, hade heller inte blivit mindre ledsen om jag oroat mig massor innan. Sen tänker jag också att dom faktiskt inte kan göra något om det inte skulle gå bra så här tidigt. Så länge man mår bra tänker jag därför att man kan vara lugn. Såklart man ska kolla upp om man inte gör det.