BF oktober 2018
Skapade en tråd då jag inte kunde hitta en befintlig för oktober. Om någon känner sig manad får denne gärna skapa en privat grupp på Facebook :)
-
-
Svar på tråden BF oktober 2018
-
Åh hej å hå
Plussade för.några dar sedan.
Ska visst ha slutet på oktober ????
Så glad då vi försökt i 8 månader.
Har ömma bröst och svank och lite trött.
NÄR började ni som.mår illa att må illa ??
???? -
Det kanske vore bra att med din barnmorska om din oro. Det kanske finns något som kan göras, för att underlätta för dig? Jag vet inte hur viktigt det är att de följer barnets vikt, men allt måste kunna lösas på något vis så du slipper känna ångest inför möten med barnmorska! <3Anonym (DG) skrev 2018-02-23 19:56:19 följande:
Idag är jag verkligen lycklig! Jag har för första gången på länge orkar träna! Helt underbart, ville nästan gråta! Fick sova nästan hela natten (vaknade en gång) och det känns som att jag har vaknat upp från en dvala.
Jag har rejäl ångest inför inskrivningen, jag vill verkligen inte väga mig, jag har haft ordentliga ätstörningar tidigare (ortorexi), det gick till den punkten att jag slängde ut vågen och lovade att aldrig mer titta på den igen.
Jag klarar inte av att stå på en våg igen, jag är idag väldigt hälsosam men inte extrem längre, men jag vet att jag lätt skulle börja äta för lite och träna för mycket om jag vägde mig igen, mår verkligen jättedåligt över det här:(
Ja, det förstår jag! En kompis till mig var tvungen att berätta för familj, närmsta vännerna och jobbet redan i vecka 8 eftersom hon hade så handikappande illamående. Hon blev sjukskriven och låg mer eller mindre sängliggandes i typ tre veckor innan hon kunde börja röra på sig utan att kräkas. :( även om man vill vänta med att berätta tills efter ?värsta faran? för missfall minskat, så kan man inte alltid bestämma det. Håller tummarna för att du mår bra framöver och att han blir bra i benet snart! :)Migas skrev 2018-02-23 11:15:42 följande:Som vi också hade tänkt göra innan sambon halkade och gjorde illa benet. Nu vet inte om jag orkar dölja det så länge (beror på hur jag mår framöver) när jag måste göra det mesta hemma, se till dottern själv och serva honom vid behov när jag är ledig.
-
Hej!
Jag hoppar också in här, fick mitt plus nu idag och är SÅ lycklig! Första gången jag är gravid, nu hoppas vi att allt går vägen. Mådde väldigt dåligt förra helgen, men gick över i tisdags. Lycka till alla ni andra ?? -
Jag mår också mer illa efter jag ätit, och min teori är att det beror på att man kanske äter för fort eller för mycket på en gång, med tanke på att matsmältningen är annorlunda som gravid.jesssicahansen skrev 2018-02-23 17:28:13 följande:
Gravid i vecka 5, mår illa som satan efter jag ätit. Hur kommer det sig? 4e graviditeten & minns ändå inte hur det var sist och hon blir 1 år nu ????
Vad skönt att du orkade träna och att du fick sova nästan hela natten.Anonym (DG) skrev 2018-02-23 19:56:19 följande:Idag är jag verkligen lycklig! Jag har för första gången på länge orkar träna! Helt underbart, ville nästan gråta! Fick sova nästan hela natten (vaknade en gång) och det känns som att jag har vaknat upp från en dvala.
Jag har rejäl ångest inför inskrivningen, jag vill verkligen inte väga mig, jag har haft ordentliga ätstörningar tidigare (ortorexi), det gick till den punkten att jag slängde ut vågen och lovade att aldrig mer titta på den igen.
Jag klarar inte av att stå på en våg igen, jag är idag väldigt hälsosam men inte extrem längre, men jag vet att jag lätt skulle börja äta för lite och träna för mycket om jag vägde mig igen, mår verkligen jättedåligt över det här:(
Jag var på hälsosamtal och början på inskrivningen igår och jag vägde mig, men min barnmorska sa att det egentligen inte spelar så stor roll med vikten så länge man ligger på en normal vikt. Det är väl värre om man är överviktig eller underviktig då det är större risk för komplikationer. Så om du ligger inom normalspannet så kanske du kan be bm strunta i vikten genom att berätta om din ätstörning. Oavsett vikt så borde hon, om det fungerar för, kunna ta vikten medan du blundar och skriver in direkt utan att du behöver veta men hon kan ha koll ändå, så det ska du inte behöva vara orolig för. Det löser sig säkert om du berättar som det är, istället för att tvinga dig till något du mår dåligt av.
-
Jag valde att berätta för svärföräldrarna igår då de bor grannar med oss. Kanske inte för att jag mår så dåligt än utan mer för att jag börjar känna av tröttheten och det kanske kan vara bra med deras stöd och hjälp nu när jag behöver göra allt hemma då han inte kan göra så mycket nu, när jag i själva verket egentligen skulle behövt vila mera och ta det lugnt efter jobbet pga graviditeten.Mamapolarbear skrev 2018-02-24 06:19:31 följande:
Ja, det förstår jag! En kompis till mig var tvungen att berätta för familj, närmsta vännerna och jobbet redan i vecka 8 eftersom hon hade så handikappande illamående. Hon blev sjukskriven och låg mer eller mindre sängliggandes i typ tre veckor innan hon kunde börja röra på sig utan att kräkas. :( även om man vill vänta med att berätta tills efter ?värsta faran? för missfall minskat, så kan man inte alltid bestämma det. Håller tummarna för att du mår bra framöver och att han blir bra i benet snart! :)
Dessutom så behöver jag ändå skjuts av de till sjukhuset om det blir missfall och jag inte klarar av att köpa själv då sambon inte kan köra på ett tag, så vi kände att vi lika gärna kunde berätta nu och vi kunde glädjas tillsammans, än att tvingas berätta vid ev. missfall iaf för jag behöver deras hjälp.
Han opererades igår så nu kan det förhoppningsvis bara bli bättre, men det dröjer ju flera veckor innan han är bra igen.
Hur mår du? -
Skönt att ha stöd hos svärföräldrarna, jag skulle också ha berättat för dem om jag vore i din sits. Åka in till sjukhuset vid missfall? När jag pratade med barnmorskan i veckan sa hon att om jag får ett missfall så ska kroppen klara av det själv. Jag skulle alltså inte åka in till sjukhuset (om jag inte skulle blöda väldigt kraftigt då). Men det kanske är skillnad i vilken vecka man är i? Jag går imorgon in i vecka 6, du var någon veka eller två ?före? mig, va?Migas skrev 2018-02-24 08:18:40 följande:
Jag valde att berätta för svärföräldrarna igår då de bor grannar med oss. Kanske inte för att jag mår så dåligt än utan mer för att jag börjar känna av tröttheten och det kanske kan vara bra med deras stöd och hjälp nu när jag behöver göra allt hemma då han inte kan göra så mycket nu, när jag i själva verket egentligen skulle behövt vila mera och ta det lugnt efter jobbet pga graviditeten.
Dessutom så behöver jag ändå skjuts av de till sjukhuset om det blir missfall och jag inte klarar av att köpa själv då sambon inte kan köra på ett tag, så vi kände att vi lika gärna kunde berätta nu och vi kunde glädjas tillsammans, än att tvingas berätta vid ev. missfall iaf för jag behöver deras hjälp.
Han opererades igår så nu kan det förhoppningsvis bara bli bättre, men det dröjer ju flera veckor innan han är bra igen.
Hur mår du?
Jag mår ok. Det kommer omgångar av illamående och molvärk. Jag kissar ofta (vaknar tidigt på morgonen och är kissnödig, men kan sen inte somna om. Surt...), är hungrigare (från illamåendet?), känner hur det spänner och ömmar i brösten. Det värsta för mig är ångestpåslaget jag fått de senaste dagarna. Orolig och stressad över vad som komma skall, vilket inte är optimalt för någon som jag med ångestproblem. Jag ska träffa min terapeut om 1,5 vecka, så jag får prata med henne om det då och se vad jag kan få för tips för att hantera den nya oron som läggs på allt övrigt... sen kanske barnmorskan kan hjälpa mig med tips när jag väl kommer till henne. Jag har ångestdämpande tabletter, som läkare sagt är ok att ta när jag försöker och blivit gravid. Men jag vågar inte ta dem i rädslan att något ska bli fel... -
Hej alla!
Hoppar in ny här i tråden.
Vaknade imorse (lördag 24 februari) med rejält ömma bröst och fortfarande ingen mens (tror jag är 2-4 dagar över tiden). Hade endast en sticka från BabyPlan hemma, men den visar så här...
Visst är det ett solklart positivt test??
Första graviditeten för mig och maken, så det känns så overkligt. Har nu köpt ett digitalt test jag ska göra imorgon bitti, för då får vi det verkligen svart på vitt!
Har inte 100% koll på min cykel, men enligt graviditetskalender kommer bebis 30 oktober om allt går som det ska.
Om även det digitala testet visar positivt imorgon så får vi väl börja fundera på hur och när vi ska berätta för nära och kära!
-
Hej allihopa jag hoppar in här nu..testade plus för snart en vecka sedan men inte riktigt vågat tro det eller varit säker men bekräftade med ett digitalt här om dagen :)
Får va anonym här ifall någon jag känner på fl känner igen mig än så länge..
Bf 23 okt och är i vecka 5+3 idag enligt en app.
Blir tredje barnet om allt går vägen, inte berättat för min man än..detta var väl inte helt planerat men det löser vi ändå :) tips på hur man berättar? :P
-
Grattis! Jag plussade för två v sedan (då med samma test som ditt och svagt). Bf 23/10 vi med.. om detta går väl denna gång ! Femte barnet!Anonym (Soofi) skrev 2018-02-24 13:04:45 följande:Hej allihopa jag hoppar in här nu..testade plus för snart en vecka sedan men inte riktigt vågat tro det eller varit säker men bekräftade med ett digitalt här om dagen :)
Får va anonym här ifall någon jag känner på fl känner igen mig än så länge..
Bf 23 okt och är i vecka 5+3 idag enligt en app.
Blir tredje barnet om allt går vägen, inte berättat för min man än..detta var väl inte helt planerat men det löser vi ändå :) tips på hur man berättar? :P
-
Hej alla!!:)
Jag plussade för ett par dagar sedan!:) Sista mensens första dag var den 18 Januari och jag hade positivt ägglossningstest 4 Februari så borde vara beräknad i slutet av oktober (om allt går vägen då..). Enligt mina beräkningar bordet jag vara i v.4+5 idag.
Varit gravid en gång innan (gjorde abort) och då minns jag att jag var så oerhört trött och mådde så himla illa. Känslig för dofter å så. Nu har jag endast haft lite molande värk nedtill samt ömma bröst. Känner inte av något illamående alls, vilket stressar mig lite. Kanske tokigt att blir stressad över att man mår så bra.. Känner ni av illamående eller inte?:) Vad jag förstår är det såklart väldigt individuellt, men ändå roligt att få höra hur andra känner sig:)