• Anonym (Kris)
    Äldre 7 Feb 12:04
    63783 visningar
    202 svar
    202
    63783

    När krisade ni som värst efter otrohet

    Min man har varit otrogen med samma tjej i över ett år. Jag har valt att fortsätta tillsammans med honom. Det har nu gått fyra månader och det går ok. Vi kan prata, ibland bra, ibland dåligt. Tilliten är totalförstörd. När var det som värst för er andra som fortsatt efter otrohet. När krisade ni som värst efter att det uppdagats. Direkt, efter några månader, något år? Älskar honom, men Vill inte kämpa i onödan om det ändå inte fungerar i slutändan. Kommer man över det? Vi har barn som dessutom vet om det och har mått dåligt. Utåt håller vi fasaden.

  • Svar på tråden När krisade ni som värst efter otrohet
  • Anonym (härda­d)
    Äldre 7 Feb 17:22
    #21
    +2
    Anonym (Kris) skrev 2018-02-07 16:41:46 följande:

    Till anonym Kram (vet ej hur jag svarar på enskilt svar ??????)

    20 år. Barnen är mellan 7 och 15.

    Ser att ni är många som kämpat. Tankarna går upp och ner.

    Känns som att många offrar sig själva för barnens skull. Jag vill inte våra barn ska ha skilda föräldrar. Det vill inte han heller säger han. Men vet som sagt inte om jag någonsin kan lita på honom igen.


    1 Det är inte du som gör barnen till skilsmässobarn om det blir så, hela ansvaret för det ligger på honom, det är en direkt konsekvens av HANS handlingar inte dina.

    2 Du kommer aldrig lita på honom igen på samma sätt som du gjort förr. Det betyder inte att du inte kan lita på honom igen, men den blinda. naiva tilliten där det inte fanns på kartan att han skulle kunna svika är borta för alltid, nu vet du att han kan svika och det kommer du alltid bära med dig.

    3 Det finns risker i att offra sig själv för barnens skull. Dels lär sig barnen att det är normalt att leva i ett kärlekslöst förhållande och kan bära med sig det in i sina egna förhållanden i framtiden. Dels blir man sällan en bra förälder om man inte mår bra

    4 Ert gamla förhållande är död och begraven, om ni går vidare tillsammans är det ett nytt förhållande ni kommer bygga upp. Han är heller inte samma man för dig längre, din bild av honom har förändrats, om ni går vidare tillsammans så är det med en "ny" partner som påminner om den gamla
  • Anonym (X)
    Äldre 7 Feb 17:39
    #22

    Håller med övriga, det bästa för din egen skull är att lämna. Mitt ex var otrogen till och från i 3 av dom 4 åren vi var tillsammans. Trots att det inte fanns några barn inblandade så valde jag att förlåta honom gång på gång på gång även om tilliten aldrig var där från första gången det uppdagades. Till sist rann den berömda droppen över och jag tog modet till mig att lämna men det har tagit många år att börja lita på folk igen. Var singel i två år och gick in i en destruktiv kk-relation för jag mådde så dåligt och sen träffade jag sambon. Nu har vi varit i lag i snart fem år och det tog åtminstone nästan fyra år innan jag började lita på honom att han inte låg runt med allt och alla. Jag är övertygad om att jag inte mått så dåligt i så lång tid om jag hade tagit förnuftet tillfånga och lämnat direkt.

  • Anonym (inenn­e)
    Äldre 7 Feb 17:55
    #23
    +3

    Denna fråga har vi ju brottats med hur länge som helst. Jag tycker personligen logiken är enkel.

    1. Om man har gått över gränsen en gång, har man visat att spärrarna inte finns och ett okejande om fortsättning är därmed också ett okejande om att gå över gränsen igen. Det var nämligen ingen rocket science att man inte skulle vara otrogen första gången.

    2. Det krävs nog en enormt stark människa för att bevara tilliten tillräckligt mycket efter ett svek. Att aldrig vara misstänksam? Att ha kvar samma känslor eller tillräckligt starka. Otrohet är en typ av psykisk misshandel som sätter spår som jag tror aldrig kan läka.

    3. Av vilken anledning skulle fylleligget vara mer ok än det med känslor? Man går över gränser i båda fallen. Och om man inte kan låta bli att gå över gränser när man dricker alkohol ska man inte dricka alkohol. Det lär man sig första gångerna man är full i 20-årsåldern. Och att komma med såna ursäkter när man är 30 eller äldre är ju bara tecken på extrem omognad och får ännu fler varningsklockor att ringa.

    4. Att stanna för barnens skull? Det finns inga vetenskapliga belägg för att barn mår bättre för att man stannar för deras skull, i ett dysfunktionellt förhållande. Tvärtom finns det forskarrapporter som visar att det ENDA som är bättre än att barn blir skilsmässobarn är att de lever med föräldrar som är lyckliga tillsammans och också kan ge dem en bra förebild om hur ett förhållande ska fungera. 

    5. Så... om man pratar igenom denna del av förhållandet direkt man träffas vet man ju vad som gäller. Det krävs ganska mycket för att man ska gå hela vägen att bli otrogen fysiskt och även bara "i sinnet". Det går att lära sig se en partners bästa sidor, glädjas av det man en gång fick ha vid sin sida och som man till största delen alltid kommer att ha om man håller ihop. Om det inte passar och man vill ha något fräschare, mer spännande eller roligare, kan man väl ta sitt vuxenansvar och gå innan man misshandlar sin livspartner psykiskt och skapar sår som kan ta flera år att läka. Eller?

  • Anonym (Kris) Trådstartaren
    Äldre 7 Feb 19:16
    #24

    Just nu känns det som att vi lägger locket på även om vi Pratar då och då om det. Försöker göra myclet med barnen så att dom mår bra.. Vill bara ta mig vidare. Komma förbi alla känslor.

  • Anonym (femår­)
    Äldre 7 Feb 20:10
    #25
    Anonym (Kris) skrev 2018-02-07 19:16:46 följande:

    Just nu känns det som att vi lägger locket på även om vi Pratar då och då om det. Försöker göra myclet med barnen så att dom mår bra.. Vill bara ta mig vidare. Komma förbi alla känslor.


    Locket på helt här med. Ingen av oss tar upp det. Full fokus på barnen.
  • Anonym (inenn­e)
    Äldre 7 Feb 20:20
    #26
    +1
    Anonym (Kris) skrev 2018-02-07 19:16:46 följande:

    Just nu känns det som att vi lägger locket på även om vi Pratar då och då om det. Försöker göra myclet med barnen så att dom mår bra.. Vill bara ta mig vidare. Komma förbi alla känslor.


    Ledsen men det lär inte fungera i längden, för är det två saker som inte hör ihop så är det "kärlek och rädsla". Ni drar er undan sanningen, är rädda för att gräva i den. Och så kommer kärleken stå kvar utanför dörren, och det kommer era barn märka. Varje dag.
  • Anonym (Kram)
    Äldre 7 Feb 20:53
    #27
    Anonym (Kris) skrev 2018-02-07 19:16:46 följande:

    Just nu känns det som att vi lägger locket på även om vi Pratar då och då om det. Försöker göra myclet med barnen så att dom mår bra.. Vill bara ta mig vidare. Komma förbi alla känslor.


    Vem var hon han träffade? Hur fick du reda på det?
  • Anonym (Skild och gift)
    Äldre 7 Feb 20:54
    #28

    Stark av dig TS att vilja ta dig igenom men jag tror du bara drar ut på det oundvikliga...

    När jag kom på min (ex) fru så var jag den som bönade och bad henne att stanna. Vi hade ju barn ihop!

    Efter att jag kommit på henne för 3:e gången så var det hon som ville lämna och gjorde klart för mig att det var över. Och det blev början på mitt nya liv...  

    Dock ville hon ha mig tillbaka några månader senare. Flamman hon träffade var kanske ingen förebild för vårat barn eller blev det vardag där också. Vet inte riktigt och jag tror inte jag bryr mig heller.

    Jag har fortfarande svårt att lita på min nya partner. Inte för att jag tror hon kommer att vara otrogen utan just för att jag blev så bränd.

    TS, din man var inte bara otrogen i ett år, han gjorde ALLT för att ljuga för dig i ett helt år!  Det var alltså inte ett "snesteg" utan han hade ett förhållande med någon annan. Han har ätit mat med henne, tittat på tv ihop, gosat på en (hotel) sofffa/säng. Sen när du ringt eller skickat ett SMS så har han medveted ljugit för dig. Garanterat så klagade han på dig för henne. Hon lånade helt enkelt ut sin axel att luta sig mot i ett helt år. Inte du! (För att inte tala om allt dom gjort i sänghalmen som han aldrig gjort med dig.)

    Vad får dig att tro att han är ärlig idag? Och är han ångerfull för att han låg med någon annan ELLER för att du kom på honom? 

    Om det här händer ett av dina barn i framtiden vad ger du för råd då?

    Så mitt tips är, acceptera att han ljög för dig varje dag (i 365 dagar) eller gå vidare. Det finns ett liv på andra sidan och det behöver inte bli sämre för barnen. Vem vet, en dag kanske du rädda dina barn från att begå samma misstag för dom har sett konsekvenserna...

    Lycka till!
     

  • Anonym (Skild och gift)
    Äldre 7 Feb 20:55
    #29
    Anonym (Kris) skrev 2018-02-07 16:41:46 följande:

    Till anonym Kram (vet ej hur jag svarar på enskilt svar ??????)

    20 år. Barnen är mellan 7 och 15.

    Ser att ni är många som kämpat. Tankarna går upp och ner.

    Känns som att många offrar sig själva för barnens skull. Jag vill inte våra barn ska ha skilda föräldrar. Det vill inte han heller säger han. Men vet som sagt inte om jag någonsin kan lita på honom igen.


    Klicka på "citera" länken  Flört
  • Äldre 7 Feb 21:05
    #30

    Kom på min fru med att vara otrogen med en av sina anställda. Hon säger att det bara var en gång och att hon ångrar sig. Försöker förlåta och gå vidare, men sveket och lögnerna när det hände är så tunga att bära. Vi provade familjerådgivning men det hjälpte inte. Ibland känns det ok men minst lika ofta slår ångesten till. Tilliten finns inte och att ha blivit bedragen är så smärtsamt. Trodde det skulle vara lätta att lämna men det är inte ett lätt beslut. När jag kom på henne var jag fast besluten att lämna men beslutade mig för att ge det en chans. Och nu vet jag inte hur jag ska göra. Lämna eller stanna. Kunna förlåta eller inte.

Svar på tråden När krisade ni som värst efter otrohet