• Anonym (Calle)

    Moral kring otrohet

    Jag har haft en intressant diskussion med en närstående angående "låg" och "hög" moral. Enl min närstående så kan man inte värdera saker, handlingar, beteenden och gradera dem med låg eller hög moral utan man lever enligt sin egen moral som ingen annan kan döma.
    Jag håller inte riktigt med och tog då exemplet om jag har sex med en person som jag vet lever i en relation, har inte jag väldigt dålig/låg moral då, som faktiskt bidrar till att en annan person är otrogen?
    Den närstående jag diskuterade detta med tyckte att alla är ansvariga för sina egna handlingar, och att man inte har dålig eller låg moral om man har sex med en "upptagen" person, utan den upptagne får själv stå för det. Så långt kan jag hålla med att man är ansvarig för sina egna handlingar, men jag är av uppfattningen att om man själv bidrar till att en person är otrogen så HAR man låg/dålig moral. Där gick vi i klinch så att säga och kom inte längre. Vad tycker expertisen på Familjeliv? Finns det någon av oss som har rätt/fel, eller är jag ute och cyklar?
    Till historien hör att den närstående vid några tillfällen för något år sen hade en historia med en upptagen man, och ser sig själv inte som någon syndare i den historien, utan att den upptagne mannen helt och hållet får ta ansvar för sin relation och att hon inte hade någon skuld, eller gjorde något fel. 
  • Svar på tråden Moral kring otrohet
  • Anonym (man)
    Physalis skrev 2018-02-22 19:26:10 följande:

    Den otrogne är direkt omoralisk då denne bryter ett löfte denne givit sin partner, oavsett övriga omständigheter.

    "Medhjälparen" bryter inget löfte, alltså räcker det inte att ha sex med den otrogne för att vara omoralisk. Denne måste också ha kunskapen om att den otrogne upptagen samt ha ont uppsåt för att anses omoralisk enligt mig.


    Fast att att medverka i någon annans svineri är ju redan ont uppsåt. Man vet ju redan med sig att man deltar i att svika, såra och förnedra en annan människa. Att huvudmålet är sex, kärlek, bekräftelse eller vad det nu kan vara tar ju inte bort medvetenheten om vad man deltar i att göra mot någon annan.
  • Physalis
    Bjoer skrev 2018-02-23 09:10:17 följande:

    Varför krävs uppsåt? Räcker det inte med att man skiter i ifall man sårar nån annan? Dvs, man vet att den andra är upptagen men bryr sig inte om man sårar tredje part.


    Anonym (man) skrev 2018-02-23 09:27:34 följande:

    Fast att att medverka i någon annans svineri är ju redan ont uppsåt. Man vet ju redan med sig att man deltar i att svika, såra och förnedra en annan människa. Att huvudmålet är sex, kärlek, bekräftelse eller vad det nu kan vara tar ju inte bort medvetenheten om vad man deltar i att göra mot någon annan.


    Jag menar att medhjälparen inte alltid har ont uppsåt vilket för mig blir en förmildrande omständighet.

    Om medhjälparen är väldigt godtrogen eller är svagsint på något vis tex.

    Eller/och om den otrogne sanningsenligt eller ej övertygar medhjälparen att offret förtjänar det (tex själv varit otrogen eller är våldsam så att den otrogne inte vågar göra slut) eller inte bryr sig (tex förhållandet håller på att ta slut eller de har ett öppet förhållande).

    Jag håller dock med er om att medhjälparen (normalbegåvad, frisk och medveten) begått en omoralisk handling oberoende av om offret blir arg på denne eller ej.
    Korrekturläser som en kratta
  • Anonym (man)
    Physalis skrev 2018-02-23 13:57:58 följande:
    Anonym (man) skrev 2018-02-23 09:27:34 följande:

    Fast att att medverka i någon annans svineri är ju redan ont uppsåt. Man vet ju redan med sig att man deltar i att svika, såra och förnedra en annan människa. Att huvudmålet är sex, kärlek, bekräftelse eller vad det nu kan vara tar ju inte bort medvetenheten om vad man deltar i att göra mot någon annan.


    Jag menar att medhjälparen inte alltid har ont uppsåt vilket för mig blir en förmildrande omständighet.

    Om medhjälparen är väldigt godtrogen eller är svagsint på något vis tex.

    Eller/och om den otrogne sanningsenligt eller ej övertygar medhjälparen att offret förtjänar det (tex själv varit otrogen eller är våldsam så att den otrogne inte vågar göra slut) eller inte bryr sig (tex förhållandet håller på att ta slut eller de har ett öppet förhållande).

    Jag håller dock med er om att medhjälparen (normalbegåvad, frisk och medveten) begått en omoralisk handling oberoende av om offret blir arg på denne eller ej.
    Ja man brukar nog ha med psykiska problem som en förmildrande faktor, men då brukar man nog istället döma personen till vård, till exempel rättspsyk. Jag tror inte man friar människor helt från ansvar enbart pga idioti.
  • molly50
    Anonym (Calle) skrev 2018-02-21 10:08:55 följande:
    Jag har haft en intressant diskussion med en närstående angående "låg" och "hög" moral. Enl min närstående så kan man inte värdera saker, handlingar, beteenden och gradera dem med låg eller hög moral utan man lever enligt sin egen moral som ingen annan kan döma.
    Jag håller inte riktigt med och tog då exemplet om jag har sex med en person som jag vet lever i en relation, har inte jag väldigt dålig/låg moral då, som faktiskt bidrar till att en annan person är otrogen?
    Den närstående jag diskuterade detta med tyckte att alla är ansvariga för sina egna handlingar, och att man inte har dålig eller låg moral om man har sex med en "upptagen" person, utan den upptagne får själv stå för det. Så långt kan jag hålla med att man är ansvarig för sina egna handlingar, men jag är av uppfattningen att om man själv bidrar till att en person är otrogen så HAR man låg/dålig moral. Där gick vi i klinch så att säga och kom inte längre. Vad tycker expertisen på Familjeliv? Finns det någon av oss som har rätt/fel, eller är jag ute och cyklar?
    Till historien hör att den närstående vid några tillfällen för något år sen hade en historia med en upptagen man, och ser sig själv inte som någon syndare i den historien, utan att den upptagne mannen helt och hållet får ta ansvar för sin relation och att hon inte hade någon skuld, eller gjorde något fel. 
    Jag måste nog ge dig mer rätt i dte här.
    Ger man sig medvetet in i en relation med en upptagen person så har man inte så hög moral.
    Det är en egoistiskt handling likaväl som att det är egoistiskt att vara otrogen.
    Det är en annan sak om man inte vet om att personen är upptagen. Då har man ju blivit lika lurad själv som den som blir bedragen.
    Carpe Diem
  • Anonym (KatarinaK)
    Anonym (Calle) skrev 2018-02-21 10:08:55 följande:
    Jag har haft en intressant diskussion med en närstående angående "låg" och "hög" moral. Enl min närstående så kan man inte värdera saker, handlingar, beteenden och gradera dem med låg eller hög moral utan man lever enligt sin egen moral som ingen annan kan döma.
    Jag håller inte riktigt med och tog då exemplet om jag har sex med en person som jag vet lever i en relation, har inte jag väldigt dålig/låg moral då, som faktiskt bidrar till att en annan person är otrogen?
    Den närstående jag diskuterade detta med tyckte att alla är ansvariga för sina egna handlingar, och att man inte har dålig eller låg moral om man har sex med en "upptagen" person, utan den upptagne får själv stå för det. Så långt kan jag hålla med att man är ansvarig för sina egna handlingar, men jag är av uppfattningen att om man själv bidrar till att en person är otrogen så HAR man låg/dålig moral. Där gick vi i klinch så att säga och kom inte längre. Vad tycker expertisen på Familjeliv? Finns det någon av oss som har rätt/fel, eller är jag ute och cyklar?
    Till historien hör att den närstående vid några tillfällen för något år sen hade en historia med en upptagen man, och ser sig själv inte som någon syndare i den historien, utan att den upptagne mannen helt och hållet får ta ansvar för sin relation och att hon inte hade någon skuld, eller gjorde något fel. 
    Om båda är gifta. Vill ha spänning vid sidan om. Är det inget fel att vara otrogen. Så länge det inte skadar någon annan
  • molly50
    Anonym (KatarinaK) skrev 2018-02-26 15:05:54 följande:
    Om båda är gifta. Vill ha spänning vid sidan om. Är det inget fel att vara otrogen. Så länge det inte skadar någon annan
    Om båda eller den ena är gifta/upptagna så kan det skada deras partners enormt om sanningen kommer fram.
    Vilket den tenderar att göra.
    Carpe Diem
  • Anonym (HA)

    Om det var din partner som snackade om att det inte finns rätt eller fel kring otrohet så är du tillsammans med någon som bedrar dig, har gjort eller kommer göra. Det är otrognas icke-moral.

    Kriminella tycker såklart inte heller att det finns rätt eller fel, att det kan vara samhällets fel osv, dom dömer iaf inte andra kriminella ;)

    Snarare alla pretton som följer lagen.

    Otrogna ser ner på trogna människor och ser dom som onaturliga, omänskliga, att dom förtrycker sin natur osv.

    Förutom då att dom får spel om partnern skulle vara det.

  • Anonym (HA)
    Physalis skrev 2018-02-22 19:26:10 följande:

    Den otrogne är direkt omoralisk då denne bryter ett löfte denne givit sin partner, oavsett övriga omständigheter.

    "Medhjälparen" bryter inget löfte, alltså räcker det inte att ha sex med den otrogne för att vara omoralisk. Denne måste också ha kunskapen om att den otrogne upptagen samt ha ont uppsåt för att anses omoralisk enligt mig.


    Finns ju massa omoraliska saker man kan göra utan att bryta löften, herregud!

    Om du går förbi en gammal tant som ramlat och brutit benet och skriker och gråter med motiveringen ?Det där är inte min farmor, jag känner inte henne, jag pallar inte? så bryter du varken ett löfte eller har ett ONT uppsåt (du går inte förbi för att du vill vara elak utan för att du skiter i andra människor om du inte lovat dom nåt) men du är ändå ett omoraliskt svin.
  • Physalis
    Anonym (HA) skrev 2018-02-26 15:39:56 följande:

    Finns ju massa omoraliska saker man kan göra utan att bryta löften, herregud!

    Om du går förbi en gammal tant som ramlat och brutit benet och skriker och gråter med motiveringen ?Det där är inte min farmor, jag känner inte henne, jag pallar inte? så bryter du varken ett löfte eller har ett ONT uppsåt (du går inte förbi för att du vill vara elak utan för att du skiter i andra människor om du inte lovat dom nåt) men du är ändå ett omoraliskt svin.


    Eh? Jag sa att den otrogne är omoralisk då denne bryter ett löfte. Inte att det enda som kan klassas som omoraliskt är att bryta löften.
    Korrekturläser som en kratta
  • Anonym (HA)
    Physalis skrev 2018-02-26 15:56:06 följande:

    Eh? Jag sa att den otrogne är omoralisk då denne bryter ett löfte. Inte att det enda som kan klassas som omoraliskt är att bryta löften.


    Jo det sa du. Det var exakt det du sa. Att man måste bryta ett löfte eller ha ont uppsåt för att anses omoralisk och det är ju bara den otrogne som är tillsammans med den bedragna.
    Physalis skrev 2018-02-22 19:26:10 följande:

    Den otrogne är direkt omoralisk då denne bryter ett löfte denne givit sin partner, oavsett övriga omständigheter.

    "Medhjälparen" bryter inget löfte, alltså räcker det inte att ha sex med den otrogne för att vara omoralisk. Denne måste också ha kunskapen om att den otrogne upptagen samt ha ont uppsåt för att anses omoralisk enligt mig.


Svar på tråden Moral kring otrohet