IVF sommar/höst 2018
Nu startar vi snart vår 5:e IVF-behandling.
Häng gärna på i tråden, så hjälps vi åt att stötta varandra!
-
-
Svar på tråden IVF sommar/höst 2018
-
Tack gulliga >3Akira Öken skrev 2018-09-21 21:27:35 följande:Hoppas fortfarande att det inte är som du tror och att ett eller båda finns kvar. Kram
-
Tänker på dig och hoppas och håller tummarna att en eller två små är kvar där inne!!mammsen79 skrev 2018-09-21 21:19:48 följande:
Jag tar Lutinus, jag blöder ganska mycket så då är det nog inte pga av de eller? Tror det är kört för min del, har gråtit så mycket idag, tack för all stöttning. Hoppas på att de blir ett plus om en vecka.
-
Hoppas att det går bra för dig!mammsen79 skrev 2018-09-21 21:19:48 följande:
Jag tar Lutinus, jag blöder ganska mycket så då är det nog inte pga av de eller? Tror det är kört för min del, har gråtit så mycket idag, tack för all stöttning. Hoppas på att de blir ett plus om en vecka.
-
Tack gulliga det värmer >3Inalina skrev 2018-09-21 23:23:25 följande:
Tänker på dig och hoppas och håller tummarna att en eller två små är kvar där inne!!
-
Tack gulliga det värmer > 3Hoppomliv skrev 2018-09-21 23:57:35 följande:
Hoppas att det går bra för dig!
-
Hur var du under pms perioden? Var det bara några dagar eller fick du dras med det under längre tid? Fasen vad jobbigt alltså att det blev en så stor påfrestning på er relation. Det låter ju verkligen som om att du gjort allt för att det skulle bli bättre, himmel!Akira Öken skrev 2018-09-21 20:34:34 följande:
Vi hade det tufft i perioder redan innan. Mycket på grund av mitt mående på grund av pms:en. Han hade svårt att acceptera att jag inte kunde styra över det. Jag gjorde allt jag kunde med olika gynekologer, mediciner, kosttillskott, träning, samtalskontakter osv. Samtidigt som han tyckte att jag inte gjorde något. Kunde inte längre äta p-piller när vi försökte bli gravida och det hade hjälp bra innan.
När vi började med IVF påverkade hormonerna mig mycket negativt. Han pratade om detta på samma sätt som med pms:en: att jag inte ansträngde mig tillräckligt mycket för att må bra. Det var väldigt hårt och till stor del orättvist och gjorde att jag så att vi kanske skulle skilja oss. Han tog det väldigt hårt och flyttade, vägrade i stort sett att kommunicera under flera månader och lade all skuld på mig. Det var en otroligt tuff period.
Hehe... nu fick du en halv livshistoria... :)
Synd att han la skulden på dig och att han inte kunde se att du gjorde ditt yttersta! Nu ser han på allt annorlunda? Kram! -
Usch! Förstår hur du har det, är nästan i samma situation, det är verkligen en hemsk väntan. Jag fick tydligt positivt gravtest på td och två dagar innan det fick jag fullskalig menstruationsblödning som är igång ännu (5e dagen med riklig blödning). Jag fick besked att ta nytt gravtest på onsdag och om det är positivt då så ska ultraljud bokas in lite tidigare, i v.7. Det är ju också en galet lång väntan om det nu fortsatt är positivt och blödningarna fortsätter :/ jag vågar inte hoppas... önskar man kunde göra UL tidigare :(mammsen79 skrev 2018-09-21 13:47:43 följande:
Har nu pratat med en sköterska då jag fick mer blödning, ska fortsätta med progestereonet även om jag blöder. Får göra ett test om 1 vecka känns för jävligt då det kan vara mens som kommer då det var 2 veckor sedan äggen togs ut men 11 dagar sedan de sattes in.
-
Jag måste bara dela med mig av lite tankar på ämnet. Mitt ex var en riktig primadonna. Råkade jag stänga en skåpsdörr för hårt så blev jag anklagad för att vara arg. Jag är en känslomänniska som känner mycket oavsett vad. Han tyckte man alltid bara skulle bara lugn och mild, och aldrig reagera känslomässigt. Då blev han sur och helt oförstående. Plötsligt hade man i hans ögon aggressionsproblem, trots att reaktionen kanske berodde på att han tex inte svarade när man talade med honom. Jag har alltid fått lära mig att jag har rätt till mina reaktioner och känslor, och det kommer jag stå fast med. Jag har pms. Jag gråter och hatar och allt möjligt dagarna före mens. Och? Jag tycker att en riktig man ska klara av att leva med detta, så länge det är inom rinliga gränser, man dörsöker, och ber om ursäkt om man nån gång betett sig fel. Jag tycker att vi kvinnor har rätt att påverkas av våra hormoner. Detta skall de kunna hantera! Det är normalt. Jag ger mig fan på att om jag låg där och skrek på förlossningsbordet, så nog fan skulle det vara honom det var synd om. Usch. Nä, skaffa riktiga karlar som klarar av lite känslor. Det är vi värda! Alt be dem genomföra ivf-behandlingen på sig själva, och därefter bajsa ut en rugbyboll.Akira Öken skrev 2018-09-21 20:34:34 följande:
Vi hade det tufft i perioder redan innan. Mycket på grund av mitt mående på grund av pms:en. Han hade svårt att acceptera att jag inte kunde styra över det. Jag gjorde allt jag kunde med olika gynekologer, mediciner, kosttillskott, träning, samtalskontakter osv. Samtidigt som han tyckte att jag inte gjorde något. Kunde inte längre äta p-piller när vi försökte bli gravida och det hade hjälp bra innan.
När vi började med IVF påverkade hormonerna mig mycket negativt. Han pratade om detta på samma sätt som med pms:en: att jag inte ansträngde mig tillräckligt mycket för att må bra. Det var väldigt hårt och till stor del orättvist och gjorde att jag så att vi kanske skulle skilja oss. Han tog det väldigt hårt och flyttade, vägrade i stort sett att kommunicera under flera månader och lade all skuld på mig. Det var en otroligt tuff period.
Hehe... nu fick du en halv livshistoria... :)
-
Då är mensen i full bloom, mitt på BIM och efter 15 dagars lutealfas från dagen innan äggutplocket då 4 ägg redan hade stuckit. Men all respekt till er som kämpar med detta, men jag tror inte jag orkar utsätta mig för det här nån mer gång. Det har helt stulit mitt liv. Jag är tjockare, fulare, deprimerad och med mindre hopp om att få bli mamma någonsin. Dessutom mycket fattigare. Är det verkligen värt det. Tveksamt.
-
Jag förstår dig. Detta är så sjukt jobbigt därför jag aldrig tar gravtest tidigt, idag blöder jag jättemycket, galet så jag sjukanmält mig från jobbet, jag har inte ont någonstans, har du? Om det fortfarande visar positivt så tror kanske kroppen den är gravid men att den inte är det, detta hände mig en gång, men håller tummarna att det finns något litet hjärta där inne. Jag ska fortsätta med progestereon även om jag blöder förstår inte varför igentligen? De satt in två ägg på mig så det känns riktigt kört nu men de sa att jag ska göra gravtest på fredag ändå. Stor kram till dig >3Cnia skrev 2018-09-22 08:02:29 följande:
Usch! Förstår hur du har det, är nästan i samma situation, det är verkligen en hemsk väntan. Jag fick tydligt positivt gravtest på td och två dagar innan det fick jag fullskalig menstruationsblödning som är igång ännu (5e dagen med riklig blödning). Jag fick besked att ta nytt gravtest på onsdag och om det är positivt då så ska ultraljud bokas in lite tidigare, i v.7. Det är ju också en galet lång väntan om det nu fortsatt är positivt och blödningarna fortsätter :/ jag vågar inte hoppas... önskar man kunde göra UL tidigare :(