Vill bara påpeka att syftet med att berätta för TS man INTE är att TS på nåt sätt ska "straffas".
Syftet är att genom att berätta för hennes man så skapar hon också gräns för hur länge hon kan dra ut på det, vilket är ett mycket starkare incitament än som det är nu där hon egentligen kan dra ut på det hur länge hon vill. Om hennes man också är med i loopen och stället krav på att hon ska släppa kontakten med kollegan så blir det helt plötsligt en verklig gräns istället för en virtuell gräns som kan töjas lite som man känner för stunden. En annan positiv effekt kan också vara att om det finns problem i förhållandet som hennes man segat med att ta tag i så kan att TS fått känslor för någon annan agera som väckarklocka för honom och ett incitament för honom att ta tag i problemen.
Nackdelen är om att få höra sanningen leder till att han bli svartsjuk och låser sig. Men det är det inte givet att han måste bli, på det TS sagt om honom låter det som att han är villig att jobba för att lösa problemen i förhållandet och det låter inte som en person som kommer dra för att frun fått känslor för någon annan. Men TS är väl den som känner honom bäst.
TS, hur tror du din man skulle reagera på att få höra sanningen?
För mig är det fakta att TS inte har varit otrogen.
Dessutom tar jag till mig de fakta som TS har beskrivit, bl a att hon är lycklig med sin man och älskar honom, hon vill leva resten av sitt liv med honom, de har sex och närhet med varandra, snarare mer och bättre på senare tid.
Dessutom förutsätter jag, efter att ha läst inläggen, att TS själv är mer kapabel än alla andra i tråden att avgöra vad som är bäst för henne och familjen.
Vissa i tråden (kanske är det en och samma person?) tillåter sina egna känslor att fantisera ihop en katastrof bara för att TS, eller någon annan, kanske känner sig dragen till, känner lust eller kanske tom vill vara otrogen.
Men känsla/lust/vilja har ju ingenting att göra med vad som faktiskt har hänt!
Vem har rätt fördöma någon för att hon känner sig sugen att vara otrogen? Flera här kan inte skilja på sak och person och bemöter TS och andra som att hon faktiskt redan skulle ha varit otrogen. En uttalar sig på så sätt som om det i så fall var han som var drabbad av hennes otrohet...
Trots att fakta är att det är begränsat till TS känsla/lust/vilja.
Jag tycker det är intressant att resonera runt TS frågor och funderingar och därav följer min fråga:
Rent faktabaserat, vad är det som är så himla dramatiskt med att ens partner har en tillfällig sexuell upplevelse med någon annan?
Alltså om allt annat är lika, t ex att vår ömsesidiga kärlek till varandra är opåverkad eller kanske tom starkare?
Var är dramatiken i att ens partner känner sig dragen, känner lust, har en vilja, men som hon väljer att inte fullfölja IRL?
Om min fru har en sexuell upplevelse med en annan och jag aldrig får reda på det: Vad är då rent faktabaserat de negativa konsekvenserna?På mina frågor har ingen hittills kunnat ge några vettiga svar eller ens några vettiga tankar.
Större delen av inläggen i denna tråden har inte heller besvarat TS frågor och funderingar utan man har i stället valt att utgå från sig själva, sina egna påhittade scenarior och de allra hemskaste fantasier man förmår, i stället för att beakta TS beskrivning.
Varför?