Jag hakar gärna på här också. Är 31 (fyller 32 i sommar). Vi började försöka förra sommaren, jag blev gravid ganska snabbt men fick MA i v14. Kroppen hanterade det hela själv så jag behövde inte cytotec/skrapning. Jag verkar dock inte ha fått tillbaka min ÄL än så just nu väntar jag mest på positivt ÄL-test eller mens så att jag kan få lite bättre koll på min kropp igen.
Hoppar också in här, är 30 och sambon 29. Är inne på vårt 6e försök just nu, har bim den 25e och tiden går så långsamt just nu!
Tog ut min hormonspiral i augusti, och körde 100% all in från dag ett där jag tempade och kollade med ägglossningstest. Insåg efter tredje, fjärde försöket att det inte gjorde något annat än att stressa sönder mig varje gång jag såg temperaturkurvan gå ner 0.1 grad efter ägglossning. Bestämde mig för att lägga ner det och försöka lära mig lyssna på kroppens signaler istället.
Ett tips till er som tempar är att lägga termometern på mobilen eller väckarklockan så det är det första ni ser när ni vaknar!
Inser att jag haft för höga förhoppningar om hur snabbt det skulle gå, trodde aldrig jag skulle behöva vänta över ett halvår. Svårt att hålla positiviteten uppe.
Lite så jag kände också, var rätt omständigt att tempa! Plus att jag blev helt fixerad vid om temperaturen gick upp eller ner minsta lilla. Blev helt klart för mycket.
Beklagar MA :( men då vet du iallafall att det går om man nu ska få ut något positivt!
Nej, inte testat ännu :) har ganska kort lutealfas, oftast 11 dagar så är än sålänge bara på ÄL+9. Tänker att jag testar på lördag om mensen inte kommit då :):) Första gångerna kunde jag inte låta bli och testade typ dagligen från äl+8, haha! Har lugnat mig lite nu, får ju lite ont i hjärtat varje gång det inte är positivt så känns bättre att bara vänta. När har du bim?
Ah, förlåt! Fattade nu att MA var nyligen? Inte kommit in i cykeln igen?
Vad är PC0
Denna vecka håller jag på att bli galen av inbillning... eller kanske inte kan jag inte låta bli att tänka... men vet ju att man inte kan få några symptom bara några dagar efter ÄL då hormoner inte hunnit bildas... men... :'( :')
När jag slutade med p-ring i sommras fick jag alla möjliga symptom och trodde jag lyckats bli gravid på första försöket, så var det inte.
Sen kände jag inget ovanligt på flera månader. I oktober trodde jag verkligen inte att jag var gravid, kände ovanligt bubbel i magen och var onaturligt trött utan att lyckas förstå varför, fick senare reda på att jag var i vecka 3-4 under den tiden.
Nu har jag fortfarande inte haft mens sen MA och skrapning, men fick tydliga ÄL-flytningar förra helgen. Förbannade mig själv att jag inte hade börjat med ÄL-testerna som ligger på hög hemma än. Vi körde i alla fall på. Denna vecka har det känts exakt som i oktober, trodde först att jag höll på att bli sjuk igen tills jag kom ihåg det... Sannolikt är det ju kroppen som ställer om sig efter missfallet precis som efter p-ringar i sommras och spökar med mig, men jag kan inte släppa att det verkligen inte känns som då utan som i oktober... gahh... Har väl ingen fråga utan vill bara skriva av mig tankarna litegrann.. Någon som sitter med liknande funderingar kanske?
Och idag kom mensen med besked :( FAN. Bara att bryta ihop och komma igen till februari.... suck.....
Jag känner igen mig. Brukar vara en rätt logisk och rationell person men nu snurrar tankarna åt alla håll hela tiden och jag vet inte vad som är rimligt och vad som är önsketänkade.
Jag har senaste dagarna fått en massa symptom som jag känner igen sen förra graviditeten. Men de flesta av dem kom ett par veckor senare då. En liten jämförelse:
Förra gången
Innan BIM: halsbränna, ömma bröst och bröstvårtor, rosa flytning i 4 dagar, lite illamående
Första veckorna efter BIM: kraftigt illamående, extremt trött, väldigt frusen, molvärk/stickningar/hugg långt ner i magen, doftkänslig, klarade inte av att dricka kaffe
Nu
Halsbränna, rosa flytning i 4 dagar, lite illamående, molvärk/stickningar långt ner i magen, väldigt frusen, lättirriterad, doftkänslig
I vanliga fall är det bara ömma bröst jag brukar känna av innan mens, men det är ju möjligt att kroppen spelar mig ett spratt, det har ju inte gått så länge sen mitt MA så den kanske inte är helt återställd. Jag fick dessutom en tempdipp idag (visserligen liten) vilket ev kan tala för att mensen är på väg, får se om den fortsätter att sjunka imorgon. Halsbränna och den lilla blödningen några dagar efter äl är något jag aldrig haft förutom när jag var gravid så det skulle möjligen kunna vara positivt.
Träffade ett par bekanta igår. Sa innan vi gick "är hon gravid då".. Jodå, gravid i vecka elva. Känns som att alla är det. Jag jobbar med många unga tjejer (typ 27-åringar) och bara väntar på att det ska bli en massa graviditeter på jobbet också. Känner mig löjlig men blir så glad varje gång det är aw och de dricker alkohol :P