• Anonym (Anonym)

    Kärlek vid otrohet

    Är det vanligt att man lämnar sin partner för den man är otrogen med ?

    Jag är den 2 a kvinnan sedan 1 år tillbaka vi har känt varandra i flera år men för ett år sedan tog vi steget att gå vidare. Jag viste innan att relationen till sambon inte va bra och att de slutat ha sex. Han sitter i en jobbig situation med löften å åtaganden som gör att han inte lämnar henne. Han sa från början det kommer ta tid å det måste göras på hans sätt. Jag gråter & önskar det va mig han åkte hem till. Jag trodde jag kunde hantera det men det gör ont att vi inte kommer vidare.

    Det är mig han delar tankar å känslor med. Det är vi som talar om allt viktigt och oviktigt i livet. Vi spenderar timmar i telefonen men tyvärr ses vi alldeles för sällan då han inte vågar riskera något. Vi har en otrolig passion till varandra. Vi leker inte med varandra men hur ska jag göra för att klara denna känslomässiga berg och dalbana ?

    Hur tänker ni som lever i förhållande kring allt och hur överlever ni andra som är älskare /älskarinna?

    Dumma kommentarer undanbedes.

  • Svar på tråden Kärlek vid otrohet
  • Anonym (Följ ditt hjärta!)

    Har själv varit 'den 2:a' i fyra år. Visste att deras förhållande var helt dött och att de bara var gifta pga ekonomi. Jag väntade fyra år medans han velade och fegade. Han visste innerst inne att det var mig han ville leva med men så mycket skuldkänslor och brist på mod att avbryta det andra gjorde att det tog lång tid. Jag fattar helt ärligt inte hur jag stod ut och väntade. Kände mig många gånger som ett "bra att ha val" och mådde ofta dåligt över situationen. Men efter var det såå värt att vänta för min magkänsla har alltid sagt att vänta för att jag verkligen älskade honom. Nu Har vi varit tillsammans i 6 år:)

    Dock var det enklare, då exfrun bor i ett annat land. Men ändå svårare för vi kunde ju på ett sett ha ett riktigt förhållande väldigt länge. Min sambo fick "hjälp" från ett dumhuvud som ringde till frun för hon trodde att hon skulle sabba våran relation,men du kan tänka dig vad jag var glad inombords. Frun visste egentligen men behövde få det sagt och sambon var som sagt för feg. Så det blev livat och jag fick ta emot hot på Facebook,glad att hon bor i annat land. Hon gav med sig för ett halvår!! sedan och slutade kontakta honom och tjata och vara allmänt störd.

  • CitronTulo

    Jag var nummer 2 i några månader till en gift man för några år sedan.. han sa att de hade skilda sovrum, inte haft sex på flera år, att det inte var något bra. Han sa att han skulle lämna henne och att han ville vara med mig, men jag märkte på saker som han sa och gjorde (även om jag inte VILLE se det) att han planerade framtiden med henne och inte med mig. Det var saker som att de renoverade i sitt hus (nytt kök etc.) Byggde om ett rum till barnrum så att deras barnbarn kunde komma och bo hos dem.. planerade semesterresor långt fram m.m.
    Så jag insåg ganska snart att han inte var påväg någonstans från henne och deras liv.
    Jag ställde ultimatum, som jag höll!!
    De är fortfarande gifta och jag har gått vidare med mitt!

    Han skrev till mig för inte så länge sedan, beskrev då att det var ännu sämre dem emellan nu, för nu hade de till och med skilda sovrum!! Haha, precis vad han sa att de hade då när han och jag träffades för 4 år sedan!!!

    Så jag får bara inse att han ljög mig rakt upp i ansiktet och aldrig hade för avsikt att bli min på riktigt!

  • Anonym (Följ ditt hjärta!)
    CitronTulo skrev 2019-06-03 15:13:58 följande:

    Jag var nummer 2 i några månader till en gift man för några år sedan.. han sa att de hade skilda sovrum, inte haft sex på flera år, att det inte var något bra. Han sa att han skulle lämna henne och att han ville vara med mig, men jag märkte på saker som han sa och gjorde (även om jag inte VILLE se det) att han planerade framtiden med henne och inte med mig. Det var saker som att de renoverade i sitt hus (nytt kök etc.) Byggde om ett rum till barnrum så att deras barnbarn kunde komma och bo hos dem.. planerade semesterresor långt fram m.m.

    Så jag insåg ganska snart att han inte var påväg någonstans från henne och deras liv.

    Jag ställde ultimatum, som jag höll!!

    De är fortfarande gifta och jag har gått vidare med mitt!

    Han skrev till mig för inte så länge sedan, beskrev då att det var ännu sämre dem emellan nu, för nu hade de till och med skilda sovrum!! Haha, precis vad han sa att de hade då när han och jag träffades för 4 år sedan!!!

    Så jag får bara inse att han ljög mig rakt upp i ansiktet och aldrig hade för avsikt att bli min på riktigt!


    Ja man måste vara säker på sig själv och mentalt stark för att kunna se hur verkligheten egentligen är. Att ha skilda sovrum kan ju även de med bra relation ha. Så det var klokt och starkt av dig att se de andra tecknen på att ha inte tänkte lämna. Kan ju annars vara svårt om man är förälskad.

    I min situation visste jag att min nuvarande sambo träffade sin fru MAX en gång om året,så hur har man en bra relation då, och innan vi blev ett par var vi vänner och pratade om allt möjligt. Redan då förstod jag att deras förhållande alltid varit dåligt.

    Gäller att se klart och även vara rättvis mot sig själv.
  • Anonym (Anonym)

    6 år, oj du måste vara en super stark person.

    Jag vet med som du säger att det vi har är äkta men situationen skapar så många känslor, tårar och framför allt osäkerhet hos mig.

    Sa han att han skulle lämna sin fru hela tiden?

    Jag funderar mycket på varför frun/sambon inte känner att något är fel varför lämnar inte de?

    Varför är så många kvar i förhållanden som inte är bra ?

  • Anonym (Följ ditt hjärta!)
    Anonym (Anonym) skrev 2019-06-03 15:21:18 följande:

    6 år, oj du måste vara en super stark person.

    Jag vet med som du säger att det vi har är äkta men situationen skapar så många känslor, tårar och framför allt osäkerhet hos mig.

    Sa han att han skulle lämna sin fru hela tiden?

    Jag funderar mycket på varför frun/sambon inte känner att något är fel varför lämnar inte de?

    Varför är så många kvar i förhållanden som inte är bra ?


    Fattar inte själv. Men jag vet att jag har en väldigt stark magkänsla som jag litar på. Och Jag vet att ingen utav oss skulle vara kvar med varandra om vi inte verkligen älskade, så mycket kaos och skit runtomkring för övrigt oxå men vi har alltid stöttat varandra och kommit väldigt nära. Vänner omkring oss har flera gånger sagt att det är så kul att se oss för vi är ett team och det märks att vi verkligen älskar varandra. Under alla år har det varit mycket känslor, tårar, besvikelser och osäkerhet för mig också. Speciellt Jag tänkte att jag inte har en chans, jag är 19 år äldre än honom och tänkte att han tyckte det var kul med nåt ungt ( jag är 29 nu). Det enda vi har bråkat om och som gjort mig mest orolig är att jag har länge velat ha barn, han bestämde förra hösten att han vill ha fler. Kände då att jag HAR gjort rätt som väntat;)

    Nja han sa inte direkt att han skulle lämna, men när det blev allvar och jag berättade om oss för min familj så hade han inget väl än att välja, jag kände att jag var tvungen att pressa då. Men som sagt en bitch på jobbet hann före.

    De känner att något är fel, men i den här situationen var det smidigast för frun att låtsas som inget eftersom han försörjde henne och de ändå bara träffades Max en gång om året. När jag tänker tillbaka så har åren varit helt sjuka menoxå helt underbara. Och jag känner att jag litar på honom till 100% för jag har nu sett en förändring till att han känner att han har ett hem med mig och jag ser att han verkligen älskar mig.

    Så av smidighet och feghet stannar många. De slipper att ta tag i sina liv och inse sanningen att de måste förändra något.

    Känns som att min text är Vääldigt rörig, hoppas du förstår något;)
  • Anonym (Följ ditt hjärta!)

    För 12 år sedan var jag med om att min pappa var otrogen mot mamma efter många år tillsammans. Det pågick i 2 år. Pappa hade fått en kris och var absolut inte sig själv, gick runt som en zombie och var helkonstig (Vem vill ens ha en sån). De fick hjälp med relationen och hittade tillbaka och är efter det lyckligare än någonsin. De tar inte varandra för givet. Lärde mig mycket om att alltid respektera mig själv av min mamma då, såg hur starkt hon hanterade situationen och trodde på deras i grunden äkta kärlek. Fick även mycket stöd av henne i min situation sen då. Vi är väldigt lika i att lita på vår magkänsla och se vad som är värt att kämpa för.

  • Anonym (man)
    Anonym (Anonym) skrev 2019-06-03 14:27:36 följande:

    Är det vanligt att man lämnar sin partner för den man är otrogen med ?

    Jag är den 2 a kvinnan sedan 1 år tillbaka vi har känt varandra i flera år men för ett år sedan tog vi steget att gå vidare. Jag viste innan att relationen till sambon inte va bra och att de slutat ha sex. Han sitter i en jobbig situation med löften å åtaganden som gör att han inte lämnar henne. Han sa från början det kommer ta tid å det måste göras på hans sätt. Jag gråter & önskar det va mig han åkte hem till. Jag trodde jag kunde hantera det men det gör ont att vi inte kommer vidare.

    Det är mig han delar tankar å känslor med. Det är vi som talar om allt viktigt och oviktigt i livet. Vi spenderar timmar i telefonen men tyvärr ses vi alldeles för sällan då han inte vågar riskera något. Vi har en otrolig passion till varandra. Vi leker inte med varandra men hur ska jag göra för att klara denna känslomässiga berg och dalbana ?

    Hur tänker ni som lever i förhållande kring allt och hur överlever ni andra som är älskare /älskarinna?

    Dumma kommentarer undanbedes.


    Statistiskt sett är det bara drygt 2% som gifter sig med älskarinnan. Så oddsen är väl ganska små kan man väl säga. Jag tror att de som blir ihop med älskarinnan lämnar ganska omgående. De som drar ut på det lämnar förmodligen aldrig självmant och har aldrig haft för avsikt att göra det heller.

    Däremot vill älskarinnan gärna TRO att just de är så mycket viktigare och värdefullare än alla andra att han kommer välja henne förr eller senare. Och det är dessa självlögner som gör dem lättmanipulerade och gör att de är kvar år efter år.
  • Anonym (Följ ditt hjärta!)
    Anonym (man) skrev 2019-06-03 16:09:37 följande:

    Statistiskt sett är det bara drygt 2% som gifter sig med älskarinnan. Så oddsen är väl ganska små kan man väl säga. Jag tror att de som blir ihop med älskarinnan lämnar ganska omgående. De som drar ut på det lämnar förmodligen aldrig självmant och har aldrig haft för avsikt att göra det heller.

    Däremot vill älskarinnan gärna TRO att just de är så mycket viktigare och värdefullare än alla andra att han kommer välja henne förr eller senare. Och det är dessa självlögner som gör dem lättmanipulerade och gör att de är kvar år efter år.


    Hahah tur att jag aldrig läste någon statistik eller vill gifta mig. Alla förhållanden går inte ut på giftermål. Eller måste man gifta sig för att bevisa sin kärlek?
  • Anonym (man)
    Anonym (Följ ditt hjärta!) skrev 2019-06-03 16:15:34 följande:
    Hahah tur att jag aldrig läste någon statistik eller vill gifta mig. Alla förhållanden går inte ut på giftermål. Eller måste man gifta sig för att bevisa sin kärlek?
    Nä alla vill inte gifta sig, men jämför med två singlar som träffas? Det är förmodligen klart fler är 2% eller hur? Det säger en hel del om hur vanligt det är att en otrogen man lämnar sin fru. Otrohet ÄR trotts allt ett sätt att äta kakan och ha den kvar. 
  • Anonym (Vargen)
    Anonym (Anonym) skrev 2019-06-03 14:27:36 följande:

    Är det vanligt att man lämnar sin partner för den man är otrogen med ?

    Jag är den 2 a kvinnan sedan 1 år tillbaka vi har känt varandra i flera år men för ett år sedan tog vi steget att gå vidare. Jag viste innan att relationen till sambon inte va bra och att de slutat ha sex. Han sitter i en jobbig situation med löften å åtaganden som gör att han inte lämnar henne. Han sa från början det kommer ta tid å det måste göras på hans sätt. Jag gråter & önskar det va mig han åkte hem till. Jag trodde jag kunde hantera det men det gör ont att vi inte kommer vidare.

    Det är mig han delar tankar å känslor med. Det är vi som talar om allt viktigt och oviktigt i livet. Vi spenderar timmar i telefonen men tyvärr ses vi alldeles för sällan då han inte vågar riskera något. Vi har en otrolig passion till varandra. Vi leker inte med varandra men hur ska jag göra för att klara denna känslomässiga berg och dalbana ?

    Hur tänker ni som lever i förhållande kring allt och hur överlever ni andra som är älskare /älskarinna?

    Dumma kommentarer undanbedes.


    Om en man tänker lämna sin fru/sambo/familj så har han förmodligen redan gjort det innan du träffar honom.

    Kan iof finnas tillfällen du kan träffa på en man under en pågående separation. Då kommer han ha separerat inom 0,5-1år. (Kan vara stök med bostäder osv så det tar tid att praktiskt genomföra en seperation.)

    Den storamajoriteten av män som pratar illa om sitt förhållande och säger sig vilja separera. Gör det endast för att behålla sin nuvarande(praktiska relation) och ha en "trogen" tvåa som sitter och väntar. Just för att få det sex som kanske saknas i den första relationen. Får han bra sex vid sidan av, då är hans liv komplett och inget han bara ger upp.

    Det trodde iaf jag att alla älskarinnor/älskare är helt på det klara med....

    Har själv en tvåa. Men jag har varit och är helt uppriktig med att hon är tvåa och jag har ingen tanke på att lämna min familj. Jag är nöjd med min fru och det liv vi lever. Möjligt lite väl förutsägbart och behöver lite krydda.

    Min tvåa lever som singel efter ett långt förhållande och är själv inte redo för en ny partner.

    Jag får lite omväxling, exakt vad hon får ut kan bara hon berätta. Men lite kort så kan hon leva sortera sitt liv och ändå få lite närhet och uppskattning. Jag har också lovat henne att när hon känner sig mogen för ett riktigt förhållande, så kommer jag stötta henne i att våga kasta sig ut och vara hennes språngbräda till att hitta en bra man åt henne.

    Vi tar upp våra känslor och förväntningar då och då. Just för jag inte vill att hon ska hamna i en situation likt din, där hon sitter och väntar. Hon är för värdefull för att sitta och vänta, där jag inte vill vara ett hinder för att hon söker sig ut till ett eget liv.

    (Vi båda är 50+ om det har någon betydelse)
Svar på tråden Kärlek vid otrohet