Hej!
Vi ska påbörja vår fjärde ivf i augusti/september. Det är alltid skönt att kunna skriva av sig och diskutera med andra som går igenom liknande, så häng gärna med i tråden så peppar och hjälper vi varandra under behandlingarna!
Hej! Då ligger vi lika, dessutom på samma klinik :) vi var i Falun 20/12 och fick tillbaka två blastocyster (vår fjärde behandling och sjätte återföring) Plussade svagt på ruvardag 5 och sen har det blivit starkare sedan dess. Tar du några mediciner i samband med återföringen?
Jag hann ju inte med någon till fet i december men tog letrozol ändå och hade spottings nästan varje dag från äl till mens. Mycket underligt! Fick mens på nyårsafton så nu äter jag letrozol igen inför fet på sista ägget i frysen.
Har hållit mig borta ett tag så jag har lite att läsa ikapp, hur går det för dig? :)
Tack! Jag testade idag också, på testdagen alltså. Det är ju ett plus. Vet inte riktigt hur jag ska ta in det?!? Känns väldigt pirrigt.
Vad kul att du också fortsätter att få plus, även på det digitala! Och det låter ju lovande om du sluppit blödningar nu. Hade du det så här tidigt alltså de andra gångerna?
När tror du återföring blir? Hade du tagit letrozol i tidigare frysförsök? Hoppas hoppas det det här försöket tar sig så ni slipper göra en omgång till! Kan tänka mig att du är skapligt nervös!
Jaa jag plussade igen förra veckan. Tredje gången på ett halvår. Känner mig inte alls positiv utan försöker hålla tankarna borta så gott det går. Ca tre veckor tills ultraljud, det känns som tortyr. Vi fick två tillbaka denna gång så jag hoppas så innerligt att iallafall en av dem klarar sig. Men tar ingenting för givet
Måste vara jobbigt! Hoppas så att det här är den magiska gången då allt bara klaffar och du får en massa bra nyheter på ultraljudet :) Känns det annorlunda på något sätt mot de andra gångerna? När är det du har ultraljud?
Jag tror att återföring blir kring den 20:de så det är några veckor kvar. Jag tog letrozol förra fet och tog det även nu över jul och har fått äl på dag 15 och 16. Har tyvärr inga förhoppningar alls om att det ska gå vägen. Är redan mentalt inne i nästa behandling som jag hoppas kan starta direkt efter fet.
Kan vara att jag har lite pms men det känns så mörkt nu. Är rädd att 2020 kommer att bli det sämsta året någonsin. Det är nästan så att jag längtar efter att ha alla behandlingar överstökade så att jag kan börja ställa in mig på ett liv utan barn. Just nu är allt annat på paus.
Haha fy! Ingen glädjekälla direkt.. Borde kännas bättre om några dagar.
Känner igen mig helt på att allt känns lite mörkt. Känns lite som att livet och tiden springer ifrån oss. Känns som att vi jagar efter tiden hela tiden. Jag tycker att det blir jobbigare hela tiden att träffa vänner också, antingen är de gravida, eller så är jag så rädd att åter igen få ett till graviditetsbesked.
Vårt nästa försök kommer också bli runt den 20-22 jan tror jag. Har påbörjat hormonbehandling för FET i stimulerad cykel. Mår så fruktansvärt av de hormonerna! Dessutom gör de så min cykel blir ca 10 dagar längre än normalt, vilken kommer resultera i att våra chanser på ett år minskar med till ca 9 försök/år utan att ens räkna in semestrar, med ett par månaders semester på sommaren och en på vintern är vi nere på enbart 6 försök detta år! Vi har även bara tre kvar i frysen, så sen måste vi börja om hela processen från början igen också.
Hoppet är väl det sista som överger en, men det känns just nu mörkt och tungt psykiskt...
Eller hur, det är helt overkligt! Idag är jag lite nervös dock, de få symtom jag haft hittills känns knappt alls nu. Men jag ska försöka att inte grubbla för mycket. Tack för omtanken, jag hoppas verkligen att allt ser bra ut för dig när du kollar så att du kan få glädjas åt situationen. Jag förstår att du är orolig pga dina tidigare erfarenheter, men det verkar ju trots allt vara bättre förutsättningar den här gången.
Jag har inte ringt, de sa att de skulle ha stängt ända till den 7:e så jag ringer då. Såg att du hamnat i en knepig sits då du ska ha dropp, har du löst det eller ska du vänta till den 7:e?
Ok, det låter ju ganska betryggande! Skönt att göra hur andra haft det när man själv tvivlar som mest. :)
Tack för peppen och lycka till du också med den lilla sparkaren!
Vill bara flika in att mina symptom kom och gick jättemycket i början. Ena dagen illamående och ont i bröst och annat och andra dagen mådde jag som vanligt :) så höll det på till i alla fall v 8-9 (kanske längre, minnet är redan borta) så det behöver verkligen inte vara något konstigt. Har en vad vi vet frisk och himla pigg och sparkig bebis i v 22 i magen. Lycka till, håller alla tummar för dig.